Smakfel i mjölk, dvs. att den smakar illa, är inget stort problem för mejeribranschen generellt, men kan betyda stora bekymmer för den enskilde lantbrukaren. Erica Lindberg på Dala-Gävle Husdjur har tillsammans med sina kollegor på Svensk Mjölk och SLU kartlagt olika typer av smakfel mellan 1999 och 2002, och hur ofta de förekommer.

Av alla mjölkprover som togs under 2002 hade 1,9 procent en avvikande smak. Det vanligaste var att mjölken smakade härsket. Härsken smak uppkommer när fettkulorna i mjölken slås sönder, så att det bildas fria fettsyror. Fettkulorna kan slås sönder om mjölken utsätts för omild behandling. Ökad mjölkningsfrekvens, automatisk mjölkning, högt celltal samt sinmjölk kan också ge upphov till härsken smak, liksom underutfodring av energi.

Oxidationssmak är det näst vanligaste smakfelet och uppstår då omättat fett reagerar med syre. Utfodring som leder till hög andel omättat fett i mjölken är en riskfaktor, t.ex. för låga grovfodergivor och utfodring som ger energibrist.

Räksmak beror på en ärftlig defekt och det finns en analysmetod som identifierar kor med den defekta genen. Svensk Avel testar alla tjurar för denna defekt innan de används i avel, vilket innebär att den på sikt förmodligen kommer att elimineras.

Den så kallade blåbärssmaken uppmärksammades för några år sedan. Den kemiska bakgrunden är ännu inte kartlagd, och man vet inte varför den uppstår.

 Ladda hem pdf

För mer information:
Erica Lindberg, e-post erica.lindberg@dgh.nu och Anders H Gustafsson, Svensk Mjölk, tel 018-67 16 95,
e-post anders.h.gustafsson@svenskmjolk.se

Projekt: 0230023 Orienterande studie av orsaker till avvikande lukt och smak i mjölk