Bekämpning av torrfläckssjuka på stärkelsepotatis kan ge ökade skördar och därför motiveras ekonomiskt. Men effekten på matpotatis är liten eller ingen och kostar därför mer än den smakar. Det visar fältförsök som gjorts av forskare vid SLU, med finansiering av Stiftelsen Lantbruksforskning. För stärkelsepotatis gäller att behandlingen ska anpassas till de förutsättningar som gäller på platsen.
SLU-potatisforskarna Lars Wiik och Björn Andersson genomförde försök på potatisodlingar i Östergötland, Västra Götalands län, Halland och Skåne under tre års tid. På varje plats odlades potatisen med tre kvävenivåer: odlarens normala, en minskning med 20 % och en minskning med 40 % samt med eller utan svampbehandling mot torrfläcksjuka. Resultatet av svampbekämpning på stärkelsepotatis blev större skördar med högre stärkelsehalt för samtliga kvävenivåer. Skördarna av matpotatis blev bara bättre vid den lägsta kvävehalten.
Slutsatsen av projektet var alltså att det generellt sett inte lönar sig att bekämpa torrfläcksjuka på matpotatis och att behandling på stärkelsepotatis skall anpassas till de lokala förutsättningarna. Faktorer att ta hänsyn till är om och när angrepp uppträder (angrepp uppträder ofta först i körspåren), om sorten är känslig eller mindre känslig, om problem med torrfläcksjuka förekommit tidigare på gården samt om väderutsikterna den närmaste veckan ser ut att gynna svampen vilket innebär varmt, omväxlande torrt och fuktigt väder.
Den tidigare bedömningen var att torrfläcksjukan är alltför värmeberoende för att ha betydelse i Sverige men senare undersökningar har visat på kraftiga angrepp och stora skördeförluster på stärkelsepotatis i Skåne och Blekinge.
Ladda ned hela rapporten i pdf-format
För mer information
Björn Andersson, SLU, tel 018-67 16 17, bjorn.andersson@mykopat.slu.se
Projekt: 0455031 Betydelsen av torrfläckssjuka (Alternaria ssp) på potatis
Artikeln har även publicerats i nyhetsbrevet Nytt om forskning 1 2009
Denna sida är uppdaterad den 10 February 2009
|
|
Inga inlagda