Studie av gurkmjöldaggens förekomst, artsammansättning och angreppsgrad på av odlarna utvalda platser med mätningar av lufttemperatur och luftfuktighet i de granskade bladbestånden. Mätdata insamlas konitnuerligt med loggrar (Diligence, Comark) var 5:e minut. Data (lufttemperatur och luftfuktighet) som sammanställs och utgör grund för analys för att söka samband mellan klimat och mjöldaggsangrepp. Mjöldaggsangrepp graderas regelbundet i bestånd i loggrarnas närhet där slumpmässigt valda rankor med totalt 50 blad per plats granskas.
Vi kommer attvidareutveckla studierna, uppnå större precision vid styrning av klimat söker vi stöd för ytterligare klimatmätningar i gurkodlingar under glas utrustade med klimatdatorer från Priva respektive DGT vilka kan tillhandahålla nya givare för IR-baserad planttemperaturmätning samt lufthastighetsmätare.

Mätningar av klimatfaktorers inverkan på gurkmjöldaggens etablering och spridning i växthusföretag med datorstyrd klimatreglering,
Sammanfattning
De undersökningar av gurkmjöldaggens klimatberoende som utförts i tre företag i NV Skåne 2003-05 visade att det fanns mätbara skillnader av mjöldaggbeläggning på plantor representerande tre olika mätpunkter i växthusen. Signifikanta skillnader kunde påvisas i samtliga företag även de år med en generellt låg mjöldaggsförekomst.
Av undersökningarna framgick även att det gick att påvisa klimatsamband med mjöldaggsförekomst. Det förelåg signifikanta korrelationer mellan hög luftfuktighet och kondensrisknära vävnadstemperaturer med skillnader i mjöldaggsbeläggning mellan mätpunkter i växthusen. Den mättekniska utrustningen hade sina brister i form av pyrometerinställningar, kalibrering och eller underhåll av luftfuktsensorer. En svaghet i studiemodellen var beroendet av jämn och allsidigt utförd kemisk mjöldaggsbekämpning.

Klimatfaktorers inverkan på gurkmjöldaggen växthus.


Målsättning med projektet samt arbetshypotes.

Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för de klimatfaktorer som påverkar mjöldaggsförekomsten.
Studien bygger på de insikter om gurkmjöldaggspåverkande klimat som uppnåtts i 5 gurkföretag från NV Skåne 2001-2002 med hjälp av klimatloggrar.
Begränsningar vid den studien var främst att information från loggrarnas klimatmätningar ej kunde anslutas till växthusens centralklimatdatorer och att de därmed saknade potential för att påverka styrningen av husens klimatanläggningar. En annan begränsning i studien var avsaknaden av mätdata från vävnadstemperaturgivare och andra för mjöldaggsklimatet betydelsefulla klimatuppgifter.

Bakgrund

Svensk gurkproduktion drabbas årligen av mjöldagg som okontrollerad ger kostsamma produktionsbortfall. I Sverige finns två mjöldaggsarter som angriper växthusgurka; frilandsmjöldagg Golovinomyces orontii (Erysiphe cichoracearum) och växthusmjöldagg Podospaera xanthii (Sphaerotheca fuliginea). Frilandsmjöldagg har större tolerans för låga temperaturer och dominerar under odlingssäsongens första hälft medan växthusmjöldagg, som är mer värme- och fuktkrävande, dominerar från och med högsommaren.
Klimatet har stor inverkan på mjöldaggens etablering och spridning.

Deltagande företag och installationer av mätutrustning.

Från och med 2003 påbörjades ett forskningsprojekt med syfte att under tre år utföra klimatstudier i gurkodlingar med mjöldagg. Projektet var finansierat med bl.a. anslag från SLF och Teknikbrostiftelsen i Lund.
De deltagande företagen låg alla i NV Skåne. Tinas Grönsaker (B.Nicolic) med CGT klimatstyrningsteknik, Nils-Åke Månssons handelsträdgård med Priva klimatanläggning samt Klittelund handelsträdgård, Priva-teknik engagerades till detta forskningssamarbete.
Växthusföretagens mätutrustning kompletterades genom installation av sensorer kopplade till företagens växthusdatorer. Avtal tecknades med företagen att under tre år i samråd med SLU låta installera utrustning, mäta mjöldaggsförekomst och klimat, samt överföra mätdata till SLU.
I de tre företagen insamlades klimatdata kontinuerligt från vardera tre mätpunkter. Dessa utgjordes av en referenspunkt – plantor som befann sig i anslutning till växthuskamrarnas centrala styrenhet samt mätpunkter vid områden med hög respektive låg mjöldaggsförekomst. Vid dessa sammanlagt nio mätpunkter insamlades klimatdata under odlingssäsongerna 2003- 2005. Data inlagrades på företagens datorer och kunde sedan överföras till SLU för bearbetning och sammanställning.

Registrering av klimatdata och biologisk data.

2003 var ett installationsår. Klimatmätning från installerade sensorer tog sin början från slutet av juni medan mjöldaggsgraderingar utfördes fr.o.m. mars.
År 2004 och 2005 har lufttemperatur, bladtemperatur, luftfuktighet, ljusinstrålning och luftrörelser( Tinas Grönsaksodling) registrerades kontinuerligt från februari till mitten av oktober. Sensorer har haft driftsstörningar på grund av kortare strömavbrott. Uteblivna data har kompenserats och felaktiga instrument ersatts med nya.

Mjöldaggsavläsningar och artbestämningar
Mjöldaggsangreppen låg i allmänhet på låga nivåer under större delen av odlingssäsongerna för samtliga 3 företag för att sedan öka något före utrivning av plantorna i oktober.
Perioder med låga mjöldaggsnivåer gav stor osäkerhet vid beräkning av eventuella skillnader i mjöldaggsförekomst mellan de utvalda platserna.
Artbestämningen gjordes manuellt genom mikroskopisk artbestämning baserat på sporformer och andra artskiljande karaktärer.

Resultat från mätningar och graderingar under 2003/05.
Under 2003 har mjöldaggsangrepp graderades vid 8 tillfällen med tre veckors intervall. Det förelåg stora skillnader i angreppsgrad mellan mätpunkter men också mellan tidpunkter och företag. Båda mjöldaggsarter påträffades i de tre företagen. Totalt utfördes 48 graderingsjämförelser mellan mätpunkter i växthusföretagen. Av dessa fanns 20 jämförelser med säkert påvisbara skillnader i angreppsgrad. Vid ett företag (Klittelund) uppnåddes korrelation för kondensrisk och mjöldaggsskillnader mellan mätpunkterna. Korrelationen är dock osäker på grund av svaga rådata.
Under 2004 har mjöldagg graderats vid 9 tillfällen. Mjöldaggsangreppen var genomgående svaga detta år. Mjöldaggangreppen ökade något veckorna före höstens utrivning i slutet av oktober. Signifikant påvisbara skillnader uppmättes vid endast 8 jämförelser av 81 undersökta.
Båda mjöldaggsarter identifierades, ibland samtidigt på samma blad. De tidiga artbestämningarna innehöll endast frilandsmjöldagg. Under högsommaren fanns även växthusmjöldaggen, P. xanthii representerad för att mot slutet av säsongen helt dominera,.
Inför starten av denna odlingssäsong har sensorer för temperatur och luftfuktighet kalibrerats. Även om sensorernas tillförlitlighet förbättrats detta år förekom driftsavbrott som mer eller mindre försvårade utvärderingen av dem.
Under perioder med hög luftfuktighet och daggpunktsnära temperaturförhållanden uppkom risk för kondensfukt på plantornas ytor. Det förelåg ett svagt korrelationssamband mellan den ackumulerade tiden för kondensrisk nattetid och påvisbara mjöldaggsskillnader mellan mätpunkter i Månssons handelträdgård.
Uppmätta luftrörelser i Tinas Grönsaksodling visade att såväl maximivärden som ackumulerad tid över visst värde skilde sig åt mellan de två mätpunkterna. Något samband med nivå på mjöldaggangrepp gick ej att påvisa.
2005 utfördes 7 mjöldaggsgraderingar. Signifikant påvisbara skillnader mellan mätpunkterna observerades vid 11 av sammanlagt 57 jämförelser. Det förelåg ett korrelationssamband mellan hög luftfuktighet nattetid och påvisbara mjöldaggsskillnader mellan mätpunkter i Tinas Grönsaksodling. Klimatdata saknades i stor utsträckning från de båda övriga företagen vilket omöjliggjorde bedömningar av klimatsamband och mjöldaggsförekomst.
Uppmätta luftrörelser i Tinas Grönsaksodling var detta år låga. Något samband med nivå på mjöldaggangrepp gick ej att påvisa.

Slutsatser av försöken.
De genomförda undersökningarna visade att det fanns mätbara skillnader av mjöldaggbeläggning på plantor i växthusen. Signifikanta skillnader kunde påvisas i samtliga företag mellan tre valda positioner i husen även de åren med en generellt låg mjöldaggsförekomst.
Av undersökningarna framgick även att det gick att påvisa klimatsamband med mjöldaggsförekomst. Det förelåg korrelation mellan hög luftfuktighet och kondensrisknära vävnadstemperaturer med skillnader i mjöldaggsbeläggning mellan skilda mätpunkter i växthusen.
En logisk följd av dessa iakttagelser borde vara att det finns ökade förutsättningar för dels mjöldaggsriskprognoser dels för klimatreglering i mjöldaggsbekämpande syfte för de företag som tillämpar dessa klimatsensorer till sin klimatregleringsutrustning.
Den mättekniska utrustningen hade sina brister. För rätt klimatstyrning krävdes att pyrometerkameran hela tiden var korrekt installerad och riktad mot den unga aktiva grönmassan utan störningar av metallytor.
Det visade sig också viktigt att med jämna mellanrum kontrollera vattenbehållarna till de fuktiga termometrarna samt att rätt kalibrera DGT/Volamtic luftfuktsensorer.
Windsonic, luftrörelsedetektorer var ej helt driftsäkra och behövde fortlöpande tillsyn.
Kondenssensorerna blev aldrig tillfredställande installerade och kunde ej utvärderas i dessa studier.
För att upprätthålla företagen gurkproduktion på en acceptabel nivå krävdes kemisk bekämpning av mjöldagg. En allsidig besprutning var en förutsättning för att skillnader i mjöldaggsförekomst kunde helt baseras på klimatfaktorer. Detta skedde också i stor utsträckning vilket våra graderingsresultat kan styrka.