Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning
Kontakt
Sök
Hem/Forskningsområden/Forskningsområden/Kött/Artiklar
Bakterie bakom grissjukdom kartlagd

Actinobacillus pleuropneumoniae, APP, är en bakterie som står bakom många luftvägsinfektioner hos grisar. För att bättre kunna upptäcka och behandla smittade djur har forskare från SVA, SLU och Svenska Djurhälsovården samarbetat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Den nya kunskapen kan bidra till att minska bakteriens skadeverkningar.

APP-bakterien har totalt konstaterats i 13 olika varianter, varav fyra hade förekommit i Sverige innan projektet påbörjades. En del av forskningen gick ut på att ta fram metoder för att identifiera alla de 13 varianterna, så kallade serotyper. Den nya kunskapen kom till nytta tidigare än väntat när en helt ny variant av serotyp 5 för första gången någonsin upptäcktes i Sverige samtidigt som projektet pågick.

En annan av projektets upptäckter var att grisar som mycket snabbt fick antibiotikabehandling mot APP visserligen blev friska men när de återigen utsattes för smitta saknade de motståndskraft. Den kunskapen är värdefull i arbetet med att ta fram effektiva förebyggande metoder.

Det har spekulerats om nya varianter av APP, eftersom sjukdomen verkar ha blivit vanligare på senare år. Forskargruppen kunde dock visa att de varianter som sprids nu, med undantag för den helt nya varianten som nämns ovan, är identiska med stammar från 1970-talet. Det verkar snarare som att större besättningsstorlekar ligger bakom den nya sjukdomsbilden. Ett effektivt motmedel skulle kunna vara att vaccinera slaktsvinsbesättningarna och försök med vaccinering gjordes också som en del av projektet.

Forskarna konstaterade också att smågrisars motståndskraft mot APP beror på mängden antikroppar som suggan bildar och delar med sig av genom råmjölken. En del smågrisar får ett starkt skydd och andra ett svagare. Det finns en risk för att de senare blir smittade tidigt i livet och därefter för över smittan även till de smågrisar som fått ett starkare skydd med råmjölken. För att kunna följa och analysera smittvägar tog forskarna fram metoder för att följa smittspridningen.

Forskningsprojektet har gett många svar men också lämnat frågor obesvarade. En del av dessa kommer förhoppningsvis att bli besvarade i en fortsättningsstudie med samma namn som ska vara klar under 2010.

Läs mer i Projektbanken


| Mer
Denna sida är uppdaterad den 26 January 2010
Filtrera på år:
3/5/2010:
Beslutslista för kött
2/5/2010:
Bakterie bakom grissjukdom kartlagd
2/5/2010:
Skavsår på smågrisar ger ledinflammation
2/5/2010:
Stärkelserikt foder bra till intensivuppfödda lamm
vinjett
Stiftelsen Lantbruksforskning | 105 33 Stockholm | Tel: 08-787 50 00 | Fax: 08-22 68 30 | Bankgiro: 5813-0832 | Org nr: 802013-8221
 Webbansvarig: Stina Bergström