Bara vissa rapssorter gynnas av honungsbin

En studie av insektspollineringens betydelse för rapsskörden visar att bin kan bidra till ökad skörd – men bara i linjesorter. Hybridsorterna svarade inte alls på binas pollineringshjälp.

Att insektspollinering spelar roll för avkastningen av jordbruksgrödor är känt, men riktigt hur stor är inte särskilt väl undersökt. Hushållningssällskapet i Skåne, SLU och Lunds universitet har samarbetat i ett projekt med försök i hela fält samt i växthus och i provrutor i både Sverige och Italien för att ta reda på mer om insekternas betydelse för höstrapsskörden. 

Försök i skånska rapsfält 

Det är intressant att man tidigare inte har studerat effekterna av bin i fält. Det är grundläggande kunskap för lantbrukaren och det räcker inte med mindre försök, man måste testa i fält, säger Sandra Lindström, doktorand vid SLU, som lett projektet. 

De storskaliga fältförsöken gjordes under två odlingssäsonger. Sammanlagt 43 fält, alla i Skåne, med en genomsnittlig storlek på 13,9 hektar ingick i försöken. I 22 av fälten sattes honungsbin ut, i genomsnitt 28 bisamhällen per fält. Resterande fält saknade bigårdar i närheten och användes som kontrollfält. 

Insekter räknades 

Fälten såddes antingen med en av tre linjesorter (Galileo, Epure, Alpaga) eller en av tre hybridsorter (Excalibur, Compass, Expower). Linjesorter förädlas på konventionellt sätt medan hybridsorter tas fram genom styrd korsning av inavlade men obesläktade föräldrasorter. Skörden av hybridsorter kan inte användas till utsäde, och priset för hybridutsäde är högre än för linjesorterna. Hybridsorterna marknadsförs som härdigare och mer högavkastande än linjesorterna. 

Förekomsten av insekter inventerades upprepade gånger under blomningen på olika punkter i fälten. Information om sådatum, utsädesmängd, förfrukt, gödsling, växtskyddsåtgärder med mera samlades in. Försöksytor på olika punkter i fälten skördades när rapsen var mogen. 

Linjesorter slog hybriderna 

Resultaten visar att utsättning av honungsbin ger betydligt fler blombesökande bin jämfört med kontrollfälten och att detta ökade skörden. Men: bara i fält med linjesorter. 

Med honungsbin som pollinerare överträffade linjesorterna hybriderna, som annars anses vara mer högavkastande. Skördeökningen var 10,6 procent (448 kg per hektar) i linjesorter med bin jämfört med kontrollfält med linjesorter utan bin. Linjesorter fick 8,6 procent högre skörd än hybridsorter när bin bin var närvarande. 

För hybridsorterna noterades ingen skördeökning. I kontrollfälten skilde sig inte skördenivån mellan sorterna. 

Försöken i Italien gav 19 procent högre skörd i linjesorten när pollinerande insekter fick komma till blommorna medan hybridsorterna inte påverkades. 

Sandra Lindström pekar på tre intressanta rön: 

Vi väntade oss inte att se effekten av bin bara i linjesorterna. Vi såg också att linjesorterna faktiskt fick högre skörd än hybridsorterna, det är något man höjer på ögonbrynen för. Det är också uppenbart att det finns sortskillnader, säger hon. 

Sandra Lindström påpekar att det begränsade antalet sorter gör att man inte kan vara säker på om resultaten beror på just dessa sorter eller om det verkligen är skillnad mellan sorter förädlade med linje- respektive hybridteknik. 

Slutsatsen är dock att sortprovning bör göras med pollinerande insekter närvarande under blomningen för att skördejämförelser mellan sorter ska vara rättvisande. En screening av rapssorternas behov av insektspollinering bör göras för att ge odlaren bättre beslutsunderlag vid sortvalet. 

En observation som gjordes är att vilda insekter är få i blommande rapsfält jämfört med honungsbin från utplacerade bikupor samt att andra insekter än bin, inte minst flugor, står för en större del av pollineringen än tidigare känt.

Läs mer i projektbanken