Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

​Svårt odla resurssnålt på struktursvaga jordar

Minimerad jordbearbetning och behovsanpassade givor och doser är grunden för integrerad odling. Men det är inte lätt, visar försök på Logården i Västergötland där olika odlingssystem jämförts.

Hushållningssällskapets försöksgård Logården utanför Grästorp i Västergötland blev i början på 1990-talet centrum för utveckling av odlingssystem. Tre system anlades, integrerad, ekologisk och konventionell odling. 

Integrerad odling definieras som ett resurshushållande och miljömässigt förbättrat konventionellt odlingssystem där alla insatser är strikt behovsanpassade och minimerade, till exempel i fråga om jordbearbetning och kvävegivor. Tanken var att några av åtgärderna skulle öka odlingssäkerheten och därmed avkastningen och att minskade odlingskostnader skulle kompensera för eventuella skördeminskningar.

Den integrerade odlingen på Logården har dokumenterats sedan starten 1991. Den delen av gården brukades utan plog fram till 2002 då behovsanpassad bearbetning började tillämpas. Två skiften har inte plöjts sedan 1991. Vall och kvävefixerande baljväxter infördes i växtföljden. Lähäckar och gräsremsor anlades för att gynna den biologiska mångfalden.

20 års försök summeras 

Slutsatserna från 20 års integrerad odling på Logården har nu sammanställts i en rapport. Det är en inte alltigenom positiv redovisning. 

Logården består huvudsakligen av struktursvag mellanlera med hög mjälahalt. Förhoppningarna om att den reducerade jordbearbetningen och den tvååriga vallen med lusern skulle ha gynnsamma effekter på markstrukturen infriades inte fullt ut. Den bearbetningssula som skapats under kultivator- och tallriksdjup har låg genomsläpplighet för vatten trots flera års vall. Infiltrationen är sämre i den integrerade odlingen än i de andra systemen. 

Man ska inte bara skylla på jorden men den är inte lätt att hantera, säger Ulf Axelson, projektledare på Hushållningssällskapet Västra Götaland. 
Har man ett plöjningsfritt system måste man vara mer vaksam, om man inte har tillräcklig vinter och tjäle får man inte de positiva effekterna. Perioderna då det är gynnsamt att bearbeta jorden kan bli väldigt korta på dessa jordar om väderleken inte är tjänlig.

Omsådd gav packning 

Förväntningarna om minskad kväveutlakning kom också på skam. Utlakningen över en växtföljd blev större än i den konventionella odlingen med enbart spannmål och oljeväxter. 

Mjälahalten gör jorden svår att bearbeta när det är fuktigt. Problemen med att etablera grödan medförde ibland omsådd vilket missgynnade systemet. Det ökande antalet överfarter har sannolikt bidragit till ackumulerad packning, och åtgärderna för att förbättra strukturen har inte uppvägt de negativa effekterna. 

Blöta och torra år har varit problematiska och skördarna har varierat kraftigt. Medelskörden av höstvete åren 1992–2011 var för den integrerade odlingen 6 207 kilo per hektar och för den konventionella 6 623 kilo. Den integrerade havreodlingen avkastade dock mer än den konventionella, 4 830 kilo mot 4 726. 

Vårraps, som kräver lucker och väldränerad jord, har varit särskilt svår att odla i det integrerade systemet. I övrigt är avkastning och täckningsbidrag (TB2) i i stort sett i nivå med konventionella system i området.

Integrerad odling kräver finlir 

Slutsatsen är att ett plöjningsfritt system inte fungerade på Logården. Ett sådant passar inte alla jordar, och det kräver att arbetsmomenten utförs vid rätt förutsättningar. Vall i växtföljden ger inte heller tillräckligt stor effekt för att uppväga ett år mindre med avsalugrödor. 

Ulf Axelson försvarar dock integrerad odling: 

Man ska inte döma ut den, men man måste ta mer hänsyn till den biologiska processen och inte köra efter almanackan, säger han. 

Forskarna noterar också att mycket av grundtankarna i den integrerade odlingen numera har upptagits i det IPM-direktiv som gäller i EU sedan 2014. IPM, Integrated Pest Management, syftar till ett uthålligt odlingssystem via bland annat växtföljd, grödval och växtskyddsinsatser.

Projektet ”Integrerat växtskydd – vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?” i projektbanken

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress