Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram

Status: Avslutat
Projektnummer: R--16-62-606
Kategori: Regional FoU-samverkan
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 23 februari 2017
Huvudsökande: Mats Emilson
Organisation: Agroväst Livsmedel AB
E-postadress: mats.emilson@agrovast.se
Telefon: 0706-700300
Medsökande: Katarina Arvidsson Segerkvist
Beviljade medel: 250 000 SEK

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity stages on digestibility and protein utilization in cattle
• to quantify the higher weight gain, feed utilization and muscle deposition in dairy/beef crossbred calves in two production systems including grazing semi natural grasslands, compared to pure-bred dairy calves
• to develop a novel method for animal health monitoring for grazing cattle. It will be based on a system for unmanned automatic precision weighing.
• of the project is to increase knowledge about the factors influencing eating quality of Swedish lamb
• to evaluate the effect of roasting on protein utilization and total digestibility of faba beans and rape seed when fed to ruminants

Det övergripande syftet med Agrovästs nöt- och lammköttsprogram är att förbättra resursutnyttjandet och lönsamheten inom svensk nöt- och lammköttsproduktion. De specifika målen av de olika projekten är:
• att studera effekten av rörsvingel- och timotejensilage skördade vid olika mognadsstadier på fodrens smältbarhet och proteinutnyttjande hos nötkreatur
• mäta mjölk/köttraskorsningskalvens ökade tillväxt, foderomvandlingsförmåga, muskelansättning och fettansättning, i två olika produktionsmodeller som inkluderar bete på naturbetesmark, jämfört med den renrasiga mjölkraskalven
• utprova en ny teknik för automatisk viktuppföljning på bete baserad på en matematisk tillväxtmodell
• att öka kunskapen om vad som påverkar ätkvaliteten av svenskt lammkött
• att utvärdera rostningens inverkan på proteinutnyttjandet samt den totala smältbarheten i åkerböna och rapsfrö när de utfodras till idisslare

Merparten av medlen inom Agroväst nöt- och lammköttsprogram användes som delfinansiering i fyra större forskningsprojekt på Götala nöt- och lammköttscentrum, vilka i huvudsak rörde utfodrings- och produktionsfrågor för nöt- och lammköttsuppfödning. Styrgruppen inom nöt- och lammköttsprogrammet hade under 2016 tre möten och bestod av representanter från producentföreningar, myndigheter och av forskare från SLU. Projekten var följande;
- Automatiska vägningar och selektiv avmaskning av nötkreatur på bete
- Foderutnyttjande av rörsvingel och timotej hos nötkreatur med baggar som modelldjur
- Köttkvalitet hos lamm
- Nötköttsproduktion baserad på mjölk/köttraskorsningsstutar
Då inga fårprojekt var aktuella under 2015 tillföll alla pengar forskningsprojekt med nötkreatur det året, vilket nu justerats till fårens fördel under 2016.

Automatiska vägningar och selektiv avmaskning av nötkreatur på bete
Målet med projektet är att utveckla en automatisk metod för djurhälsoövervakning på bete, där larm erhålls för avvikande djur. Projektet fokuserar primärt på detektion av parasitangrepp hos kalvar, men metoden kan även vidareutvecklas för andra sjukdomar som nedsätter djurens tillväxt. Inom projektet har ny teknik utprovats för automatisk viktuppföljning på bete baserad på en matematisk tillväxtmodell som kan användas för detektion av parasitinfektion hos kalvar. Metoden leder till ökad djurhälsa och produktivitet vid betesdrift. I maj 2016 släpptes 63 stutar ut på bete. Djuren var uppdelade i två grupper där en grupp fått en dos parasiter oralt precis innan betessläpp och en grupp avmaskats och fortsatte avmaskas regelbundet under hela betesperioden. I varje fålla fanns två automatiska vågstationer som djuren var tvungna att passera för att få tillgång till vatten. Projektet har finansierats av SLU EkoForsk och Agroväst.

Foderutnyttjande av rörsvingel och timotej hos nötkreatur med baggar som modelldjur
Syftet med detta projekt är att studera effekt av rörsvingel- och timotejensilage skördade vid olika mognadsstadier i första skörd på fodrens smältbarhet och proteinutnyttjande hos nötkreatur med unga baggar som modelldjur. Försöket startade i november 2015 och pågick t.o.m. mars månad 2016. Ensilagen skördades på Nötcenter Viken och har även använts i ett utfodringsförsök till mjölkkor där. Fyra försöksfoder utfodrades till åtta baggar under fyra perioder, så att alla baggar fick samtliga behandlingar. Genom totaluppsamling av träck från baggarna kunde vi bestämma smältbarheten av både fiber och protein. Projektet bidrar också med kunskap om idisslarnas konsumtionskapacitet av de olika ensilagen och genom totaluppsamling av urin från baggarna kan vi estimera idisslarnas proteinförsörjning från de olika grovfodren. Projektet finansierades av Nötkreatursstiftelsen Skaraborg och Agroväst.

Vad påverkar köttkvaliteten hos lamm?
Huvudsyftet med projektet är att höja lönsamheten för svensk lammproduktion genom att öka kunskapen om vad som påverkar köttkvaliteten (ätkvaliteten och näringsinnehållet) av svenskt lammkött. Här har fyra olika produktionsmodeller jämförts: uppfödning på naturbete, åkermarksbete, åkermarksbete + 0,3 kg kraftfoder samt uppfödning på stall med ensilage och 0,8 kg kraftfoder. Totalt har åttio bagglamm, fördelade på de fyra olika behandlingarna, ingått i projektet. Tillväxten har följts och vid slakt har pH och temperatur följts under de första 24 timmarna. Köttprov har tagits för analys av skärmotstånd, färg, vattenhållande förmåga och sensorik. Projektet har finansierats av Stiftelsen Svensk Fårforskning och Agroväst.

Nötköttsproduktion baserad på mjölk/köttraskorsningsstutar
Vi vill med denna studie mäta mjölk/köttraskorsningskalvens ökade tillväxt, foderomvandlingsförmåga, muskelansättning och fettansättning, i två olika produktionsmodeller som inkluderar bete på naturbetesmark, jämfört med den renrasiga mjölkraskalven. I projektet föds 64 stutar upp med start sommaren 2015. Djuren är inköpta från en mjölkproducent och består av 32 mjölkraskalvar samt 32 mjölk/charolaiskorsningskalvar. Stutarna föds upp från avvänjning vid 2-3 månaders ålder fram till slakt. Stutarna utfodras under stallperioderna med fullfoder. Inför stallperiod 2 delas djuren upp i två utfodringsintensiteter. Djurens foderkonsumtion registreras och fodrets näringsinnehåll analyseras löpande. Under betesperioderna hålls stutarna på naturbetesmarker. I samband med slakt registreras slaktvikt, slaktutbyte, formklass och fettklass. Därefter görs lönsamhetsberäkningar för de två raserna och de två slaktåldrarna utifrån försöksresultaten och med prisuppgifter från datahandboken Agriwise. Projektet är finansierat av Nötkreatursstiftelsen Skaraborg och Agroväst.

Resultatförmedling under 2016
Se PDF-bilagan med verksamhetsberättelsen från Agroväst nöt- och lammköttsprogram.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress