Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram

Status: Avslutat
Projektnummer: R--16-62-606
Kategori: Regional FoU-samverkan
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 23 februari 2017
Huvudsökande: Mats Emilson
Organisation: Agroväst Livsmedel AB
E-postadress: mats.emilson@agrovast.se
Telefon: 0706-700300
Medsökande: Katarina Arvidsson Segerkvist
Beviljade medel: 250 000 SEK

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity stages on digestibility and protein utilization in cattle
• to quantify the higher weight gain, feed utilization and muscle deposition in dairy/beef crossbred calves in two production systems including grazing semi natural grasslands, compared to pure-bred dairy calves
• to develop a novel method for animal health monitoring for grazing cattle. It will be based on a system for unmanned automatic precision weighing.
• of the project is to increase knowledge about the factors influencing eating quality of Swedish lamb
• to evaluate the effect of roasting on protein utilization and total digestibility of faba beans and rape seed when fed to ruminants

Det övergripande syftet med Agrovästs nöt- och lammköttsprogram är att förbättra resursutnyttjandet och lönsamheten inom svensk nöt- och lammköttsproduktion. De specifika målen av de olika projekten är:
• att studera effekten av rörsvingel- och timotejensilage skördade vid olika mognadsstadier på fodrens smältbarhet och proteinutnyttjande hos nötkreatur
• mäta mjölk/köttraskorsningskalvens ökade tillväxt, foderomvandlingsförmåga, muskelansättning och fettansättning, i två olika produktionsmodeller som inkluderar bete på naturbetesmark, jämfört med den renrasiga mjölkraskalven
• utprova en ny teknik för automatisk viktuppföljning på bete baserad på en matematisk tillväxtmodell
• att öka kunskapen om vad som påverkar ätkvaliteten av svenskt lammkött
• att utvärdera rostningens inverkan på proteinutnyttjandet samt den totala smältbarheten i åkerböna och rapsfrö när de utfodras till idisslare

Merparten av medlen inom Agroväst nöt- och lammköttsprogram användes som delfinansiering i fyra större forskningsprojekt på Götala nöt- och lammköttscentrum, vilka i huvudsak rörde utfodrings- och produktionsfrågor för nöt- och lammköttsuppfödning. Styrgruppen inom nöt- och lammköttsprogrammet hade under 2016 tre möten och bestod av representanter från producentföreningar, myndigheter och av forskare från SLU. Projekten var följande;
- Automatiska vägningar och selektiv avmaskning av nötkreatur på bete
- Foderutnyttjande av rörsvingel och timotej hos nötkreatur med baggar som modelldjur
- Köttkvalitet hos lamm
- Nötköttsproduktion baserad på mjölk/köttraskorsningsstutar
Då inga fårprojekt var aktuella under 2015 tillföll alla pengar forskningsprojekt med nötkreatur det året, vilket nu justerats till fårens fördel under 2016.

Automatiska vägningar och selektiv avmaskning av nötkreatur på bete
Målet med projektet är att utveckla en automatisk metod för djurhälsoövervakning på bete, där larm erhålls för avvikande djur. Projektet fokuserar primärt på detektion av parasitangrepp hos kalvar, men metoden kan även vidareutvecklas för andra sjukdomar som nedsätter djurens tillväxt. Inom projektet har ny teknik utprovats för automatisk viktuppföljning på bete baserad på en matematisk tillväxtmodell som kan användas för detektion av parasitinfektion hos kalvar. Metoden leder till ökad djurhälsa och produktivitet vid betesdrift. I maj 2016 släpptes 63 stutar ut på bete. Djuren var uppdelade i två grupper där en grupp fått en dos parasiter oralt precis innan betessläpp och en grupp avmaskats och fortsatte avmaskas regelbundet under hela betesperioden. I varje fålla fanns två automatiska vågstationer som djuren var tvungna att passera för att få tillgång till vatten. Projektet har finansierats av SLU EkoForsk och Agroväst.

Foderutnyttjande av rörsvingel och timotej hos nötkreatur med baggar som modelldjur
Syftet med detta projekt är att studera effekt av rörsvingel- och timotejensilage skördade vid olika mognadsstadier i första skörd på fodrens smältbarhet och proteinutnyttjande hos nötkreatur med unga baggar som modelldjur. Försöket startade i november 2015 och pågick t.o.m. mars månad 2016. Ensilagen skördades på Nötcenter Viken och har även använts i ett utfodringsförsök till mjölkkor där. Fyra försöksfoder utfodrades till åtta baggar under fyra perioder, så att alla baggar fick samtliga behandlingar. Genom totaluppsamling av träck från baggarna kunde vi bestämma smältbarheten av både fiber och protein. Projektet bidrar också med kunskap om idisslarnas konsumtionskapacitet av de olika ensilagen och genom totaluppsamling av urin från baggarna kan vi estimera idisslarnas proteinförsörjning från de olika grovfodren. Projektet finansierades av Nötkreatursstiftelsen Skaraborg och Agroväst.

Vad påverkar köttkvaliteten hos lamm?
Huvudsyftet med projektet är att höja lönsamheten för svensk lammproduktion genom att öka kunskapen om vad som påverkar köttkvaliteten (ätkvaliteten och näringsinnehållet) av svenskt lammkött. Här har fyra olika produktionsmodeller jämförts: uppfödning på naturbete, åkermarksbete, åkermarksbete + 0,3 kg kraftfoder samt uppfödning på stall med ensilage och 0,8 kg kraftfoder. Totalt har åttio bagglamm, fördelade på de fyra olika behandlingarna, ingått i projektet. Tillväxten har följts och vid slakt har pH och temperatur följts under de första 24 timmarna. Köttprov har tagits för analys av skärmotstånd, färg, vattenhållande förmåga och sensorik. Projektet har finansierats av Stiftelsen Svensk Fårforskning och Agroväst.

Nötköttsproduktion baserad på mjölk/köttraskorsningsstutar
Vi vill med denna studie mäta mjölk/köttraskorsningskalvens ökade tillväxt, foderomvandlingsförmåga, muskelansättning och fettansättning, i två olika produktionsmodeller som inkluderar bete på naturbetesmark, jämfört med den renrasiga mjölkraskalven. I projektet föds 64 stutar upp med start sommaren 2015. Djuren är inköpta från en mjölkproducent och består av 32 mjölkraskalvar samt 32 mjölk/charolaiskorsningskalvar. Stutarna föds upp från avvänjning vid 2-3 månaders ålder fram till slakt. Stutarna utfodras under stallperioderna med fullfoder. Inför stallperiod 2 delas djuren upp i två utfodringsintensiteter. Djurens foderkonsumtion registreras och fodrets näringsinnehåll analyseras löpande. Under betesperioderna hålls stutarna på naturbetesmarker. I samband med slakt registreras slaktvikt, slaktutbyte, formklass och fettklass. Därefter görs lönsamhetsberäkningar för de två raserna och de två slaktåldrarna utifrån försöksresultaten och med prisuppgifter från datahandboken Agriwise. Projektet är finansierat av Nötkreatursstiftelsen Skaraborg och Agroväst.

Resultatförmedling under 2016
Se PDF-bilagan med verksamhetsberättelsen från Agroväst nöt- och lammköttsprogram.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress