Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Status: Avslutat
Projektnummer: H1350188
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 22 september 2017
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: emma.ivarsson@slu.se
Telefon: 018-67 20 44
Medsökande: Emma Ivarsson
Beviljade medel: 1 935 000 SEK

Our dependence on imported soy has recently become an issue. Faba beans may at least partly replace the soy. This is important for conventional as well as for organic production. The white-flowered cultivars are recommended for pig diets. The colour-flowered cultivars have better yields and disease-resistance, but the contents of antinutritional factors (ANF), particularly tannins, has limited their use in pig feed. The tannin level varies between cultivars within the colour-flowered group. In this project we will study the contents of nutrients and ANF in cultivars grown in Sweden, choose 2 colour-flowered with high and low ANF content and compare these and a white-flowered in a feeding experiment with weaners. The experiment will be performed in 2 parts, one conventional, and one organic ie no amino acids added in the feed. The goal is to increase our knowledge about the feeding value of faba beans, and to find out if/how colour-flowered can be used in pig feed.

Vårt beroende av sojaimport har uppmärksammats på senare tid. Åkerböna är en gröda som åtminstone delvis kan ersätta sojan, vilket är angeläget för både konventionell och ekologisk produktion. I rekommendationer anges att vitblommig bör användas i foder till gris. Brokblommiga har bättre odlingsegenskaper än vitblommiga, men innehållet av tannin har ansetts begränsa användningen till gris. Tannininnehållet varierar mellan sorter inom gruppen brokblommiga. I detta projekt vill vi undersöka näringsvärde och innehåll av antinutritionella faktorer (ANF) i de sorter som odlas i Sverige, välja ut 2 sorter brokblommig böna med högt resp. lågt innehåll av ANF och jämföra dessa och en vitblommig sort i utfodringsförsök med tillväxtgrisar. Försöket genomförs dels som konventionell uppfödning, dels med ekologiska förtecken dvs utan tillsats av rena aminosyror. Projektets mål är att öka kunskapen om åkerbönans fodervärde och om/hur brokblommig kan användas i foder till gris.

Projektets mål var att öka kunskapen om åkerbönans fodervärde och om/hur brokblommig kan användas i foder till gris. Totalt 85 prover med olika sorters åkerböna, analyserades för näringsinnehåll, in vitro smältbarhet samt innehåll av antinutritionella faktorer (ANF). Brokblommiga bönor innehöll mera tanniner samt hade lägre smältbarhet in vitro, men hade en högre hektarskörd än vitblommiga bönor. Två brokblommiga sorter, en med högt tannin och lågt standardiserat smältbart (sis) råprotein (rp), (Fuego), respektive en med lågt tannin och högt sis rp, (Julia), samt en vitblommig sort, med högt sis rp, (Gloria) valdes ut till en utfodringsstudie med tillväxtgrisar (5-9v). Kontrollfoder utan åkerböna ingick även i försöket. Resultaten visade att åkerbönsgrisar växte lika bra som kontrollgrisar. Slutsatsen är att åkerböna, oberoende av blomfärg och sort, har visat stor potential att kunna användas med upp till 20 % inblandningsnivå i välbalanserade foderstater till tillväxtgrisar.

Vilken åkerböna får ersätta soja till gris?

av Maria Neil och Emma Ivarsson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU.

Tillväxtgrisar kan utfodras med upp till 20% åkerböna med bra produktionsresultat, oavsett om åkerbönan är vit- eller brokblommig, det visar resultat från ett försök som nyligen genomförts på Lövsta forskningscentrum, SLU. Viktigt är att fodret optimeras klokt, eftersom tillförseln av aminosyran metionin lätt blir i underkant vid hög inblandning av åkerböna. Odlar man åkerböna till eget foder är det värt att tänka på att vitblommig böna ger mera smältbart råprotein per kg böna vilket delvis kompenserar lägre skörd av böna.

Bromsa sojaberoendet
Vårt beroende av importerad soja som fodermedel ifrågasätts starkt. Ett tänkbart alternativ är åkerböna, som redan odlas alltmera i Sverige. Åkerböna kvävefixerar och har djupa rötter, bådadera är bra för jord och växtföljd. Men åkerböna har lite dåligt rykte för sena skördar och sjukdomar. Åkerböna innehåller också antinutritionella substanser, ämnen som påverkar hur fodret bryts ner och tas upp i mage och tarm.

Spelar färgen roll?
Det finns vitblommiga och brokblommiga sorter av åkerböna. De brokblommiga ger högre skörd, är mera sjukdomsresistenta och innehåller mera tannin som är en antinutritionell substans. De vitblommiga är närmast tanninfria, vilket tillåter grisen att ta upp en större andel av fodret, särskilt av råproteinet, i mag-tarmkanalen.

Vilka bönor ska grisarna få?
För att undersöka detta analyserade vi innehåll av tannin, näringsämnen och näringsämnenas nedbrytning i 16 olika sorter av åkerböna. Proverna kom från sortprovningen 2013, och var odlade på olika platser i södra Sverige. Utifrån våra analysresultat valde vi ut en lovande och en mindre lovande brokblommig sort, Julia och Fuego, för vårt utfodringsförsök. Fuego har dessutom varit mätarsort i sortprovningen under flera år. Vi valde också ut den vitblommiga sorten Gloria.

I vårt utfodringsförsök jämförde vi foder som innehöll någon av de tre bönsorterna med foder som innehöll soja. I försökets första del kompletterade vi fodret med rena aminosyror. Eftersom detta inte är tillåtet i ekologisk produktion så optimerade vi fodret i försökets andra del utan tillsats av aminosyror. Trots ett högre innehåll av råprotein i denna andra del blev innehållet av aminosyran metionin i underkant i åkerbönafodren.

Tillväxtgrisar tuff test
Vi valde att testa fodren på tillväxtgrisar, med start från avvänjning vid 5 veckors ålder och avslut vid 9 veckors ålder. Under den här perioden växer grisarna fort i förhållande till sin storlek. Eftersom de just blivit avvanda - en stor omställning i grisens liv - ställer de särskilt stora krav på fodrets smaklighet och sammansättning. Vi studerade produktionsresultat som tillväxt och foderomvandlingsförmåga men även grisarnas foderintag, diarréförekomst samt antal medicinska behandlingar. För samtliga dessa mått bedömde vi att foder med åkerböna fungerade lika bra som kontrollfodret, oavsett sort. Detta visar att mängden tanniner som finns i vanligt förekommande åkerbönor inte är ett problem för tillväxtgrisar.

Dags att se över nuvarande rekommendation?
Nuvarande rekommendation för användning av åkerböna i fodret till gris är att främst vitblommiga sorter bör användas. Slutsatsen från vårt försök är att åkerböna, oberoende av blomfärg och sort, kan användas med upp till 20% inblandningsnivå i välbalanserade foderstater till tillväxtgrisar. Man har fått liknande resultat i Danmark, där grisar som åt foder med 25% åkerböna (både vit- och brokblommig) hade bättre foderutnyttjande än grisar som åt sojafoder. Dessutom hade grisarna som åt brokblommig åkerböna lägre förekomst av avvänjningsdiarré.

Därför är vårt förslag att nuvarande rekommendation för användningen av åkerböna som fodermedel till tillväxtgrisar bör ses över och även innefatta vanligt förekommande brokblommiga bönor. Vi vill poängtera att detta inte gäller rekommendationen för suggor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1583

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Förbättrad kryoöverlevnad hos hingstspermier avsedda för artificiell insemination
Jane Morrell Darby, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

It is still not possible to freeze all stallion ejaculates successfully and post-thaw sperm survival is short. The differences in cryosurvival among stallion ejaculates with similar pre-freeze sperm quality could be due to variations in seminal plasma. The objectives of this project are to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Hästsparkas anslagsenergi - underlag för dimensionering av stallinredning och byggnadskonstruktioner
Hans Einar Joachim Fredrik von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Energiuppföljning och åtgärdsbedömning i växthusföretag med ny mät- och beräkningsmetod
Torbjörn Jilar, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0456017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress