Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Status: Avslutat
Projektnummer: H1350188
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 22 september 2017
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: emma.ivarsson@slu.se
Telefon: 018-67 20 44
Medsökande: Emma Ivarsson
Beviljade medel: 1 935 000 SEK

Our dependence on imported soy has recently become an issue. Faba beans may at least partly replace the soy. This is important for conventional as well as for organic production. The white-flowered cultivars are recommended for pig diets. The colour-flowered cultivars have better yields and disease-resistance, but the contents of antinutritional factors (ANF), particularly tannins, has limited their use in pig feed. The tannin level varies between cultivars within the colour-flowered group. In this project we will study the contents of nutrients and ANF in cultivars grown in Sweden, choose 2 colour-flowered with high and low ANF content and compare these and a white-flowered in a feeding experiment with weaners. The experiment will be performed in 2 parts, one conventional, and one organic ie no amino acids added in the feed. The goal is to increase our knowledge about the feeding value of faba beans, and to find out if/how colour-flowered can be used in pig feed.

Vårt beroende av sojaimport har uppmärksammats på senare tid. Åkerböna är en gröda som åtminstone delvis kan ersätta sojan, vilket är angeläget för både konventionell och ekologisk produktion. I rekommendationer anges att vitblommig bör användas i foder till gris. Brokblommiga har bättre odlingsegenskaper än vitblommiga, men innehållet av tannin har ansetts begränsa användningen till gris. Tannininnehållet varierar mellan sorter inom gruppen brokblommiga. I detta projekt vill vi undersöka näringsvärde och innehåll av antinutritionella faktorer (ANF) i de sorter som odlas i Sverige, välja ut 2 sorter brokblommig böna med högt resp. lågt innehåll av ANF och jämföra dessa och en vitblommig sort i utfodringsförsök med tillväxtgrisar. Försöket genomförs dels som konventionell uppfödning, dels med ekologiska förtecken dvs utan tillsats av rena aminosyror. Projektets mål är att öka kunskapen om åkerbönans fodervärde och om/hur brokblommig kan användas i foder till gris.

Projektets mål var att öka kunskapen om åkerbönans fodervärde och om/hur brokblommig kan användas i foder till gris. Totalt 85 prover med olika sorters åkerböna, analyserades för näringsinnehåll, in vitro smältbarhet samt innehåll av antinutritionella faktorer (ANF). Brokblommiga bönor innehöll mera tanniner samt hade lägre smältbarhet in vitro, men hade en högre hektarskörd än vitblommiga bönor. Två brokblommiga sorter, en med högt tannin och lågt standardiserat smältbart (sis) råprotein (rp), (Fuego), respektive en med lågt tannin och högt sis rp, (Julia), samt en vitblommig sort, med högt sis rp, (Gloria) valdes ut till en utfodringsstudie med tillväxtgrisar (5-9v). Kontrollfoder utan åkerböna ingick även i försöket. Resultaten visade att åkerbönsgrisar växte lika bra som kontrollgrisar. Slutsatsen är att åkerböna, oberoende av blomfärg och sort, har visat stor potential att kunna användas med upp till 20 % inblandningsnivå i välbalanserade foderstater till tillväxtgrisar.

Vilken åkerböna får ersätta soja till gris?

av Maria Neil och Emma Ivarsson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU.

Tillväxtgrisar kan utfodras med upp till 20% åkerböna med bra produktionsresultat, oavsett om åkerbönan är vit- eller brokblommig, det visar resultat från ett försök som nyligen genomförts på Lövsta forskningscentrum, SLU. Viktigt är att fodret optimeras klokt, eftersom tillförseln av aminosyran metionin lätt blir i underkant vid hög inblandning av åkerböna. Odlar man åkerböna till eget foder är det värt att tänka på att vitblommig böna ger mera smältbart råprotein per kg böna vilket delvis kompenserar lägre skörd av böna.

Bromsa sojaberoendet
Vårt beroende av importerad soja som fodermedel ifrågasätts starkt. Ett tänkbart alternativ är åkerböna, som redan odlas alltmera i Sverige. Åkerböna kvävefixerar och har djupa rötter, bådadera är bra för jord och växtföljd. Men åkerböna har lite dåligt rykte för sena skördar och sjukdomar. Åkerböna innehåller också antinutritionella substanser, ämnen som påverkar hur fodret bryts ner och tas upp i mage och tarm.

Spelar färgen roll?
Det finns vitblommiga och brokblommiga sorter av åkerböna. De brokblommiga ger högre skörd, är mera sjukdomsresistenta och innehåller mera tannin som är en antinutritionell substans. De vitblommiga är närmast tanninfria, vilket tillåter grisen att ta upp en större andel av fodret, särskilt av råproteinet, i mag-tarmkanalen.

Vilka bönor ska grisarna få?
För att undersöka detta analyserade vi innehåll av tannin, näringsämnen och näringsämnenas nedbrytning i 16 olika sorter av åkerböna. Proverna kom från sortprovningen 2013, och var odlade på olika platser i södra Sverige. Utifrån våra analysresultat valde vi ut en lovande och en mindre lovande brokblommig sort, Julia och Fuego, för vårt utfodringsförsök. Fuego har dessutom varit mätarsort i sortprovningen under flera år. Vi valde också ut den vitblommiga sorten Gloria.

I vårt utfodringsförsök jämförde vi foder som innehöll någon av de tre bönsorterna med foder som innehöll soja. I försökets första del kompletterade vi fodret med rena aminosyror. Eftersom detta inte är tillåtet i ekologisk produktion så optimerade vi fodret i försökets andra del utan tillsats av aminosyror. Trots ett högre innehåll av råprotein i denna andra del blev innehållet av aminosyran metionin i underkant i åkerbönafodren.

Tillväxtgrisar tuff test
Vi valde att testa fodren på tillväxtgrisar, med start från avvänjning vid 5 veckors ålder och avslut vid 9 veckors ålder. Under den här perioden växer grisarna fort i förhållande till sin storlek. Eftersom de just blivit avvanda - en stor omställning i grisens liv - ställer de särskilt stora krav på fodrets smaklighet och sammansättning. Vi studerade produktionsresultat som tillväxt och foderomvandlingsförmåga men även grisarnas foderintag, diarréförekomst samt antal medicinska behandlingar. För samtliga dessa mått bedömde vi att foder med åkerböna fungerade lika bra som kontrollfodret, oavsett sort. Detta visar att mängden tanniner som finns i vanligt förekommande åkerbönor inte är ett problem för tillväxtgrisar.

Dags att se över nuvarande rekommendation?
Nuvarande rekommendation för användning av åkerböna i fodret till gris är att främst vitblommiga sorter bör användas. Slutsatsen från vårt försök är att åkerböna, oberoende av blomfärg och sort, kan användas med upp till 20% inblandningsnivå i välbalanserade foderstater till tillväxtgrisar. Man har fått liknande resultat i Danmark, där grisar som åt foder med 25% åkerböna (både vit- och brokblommig) hade bättre foderutnyttjande än grisar som åt sojafoder. Dessutom hade grisarna som åt brokblommig åkerböna lägre förekomst av avvänjningsdiarré.

Därför är vårt förslag att nuvarande rekommendation för användningen av åkerböna som fodermedel till tillväxtgrisar bör ses över och även innefatta vanligt förekommande brokblommiga bönor. Vi vill poängtera att detta inte gäller rekommendationen för suggor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional …

Läs mer

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1042201 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

Sammanfattning av forskningsprojektet (svenska)
Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress