Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142126
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 januari 2016
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Beviljade medel: 2 550 000 SEK

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling med kaliumfosfit i kombination med reducerade doser fungicider gav lika bra skydd som fulla doser av fungicider. I relativt resistenta stärkelsepotatissorter gav behandling med endast kaliumfosfit tillfredställande effekt. Vidare fann vi att vid kombinerad behandling med fosfit och fungicider kunde man uppnå lika bra bekämpningseffekt vid 2 veckors sprutintervall som vid vanligen använda 1 vecka. Behandling med kaliumfosfit hade också lika bra effekt mot brunröta som den bästa fungiciden. Våra resultat pekar på att kaliumfosfit skulle kunna användas i svensk potatisodling för bekämpning av bladmögel i varje fall i kombination med reducerade doser av fungicider.

Potatisbladmögel som orsakas av algsvampen Phytophthora infestans är ett mycket stort problem i svensk potatisodling. Bladmöglet angriper och förstör potatisblasten vilket kan orsaka stora skördeförluster om man inte bekämpar med kemiska medel. Dessutom sprids sporerna ner i marken med regnvatten och kan där angripa knölarna och orsaka brunröta. Dessa blir då helt oätliga. I Sverige står potatisodlingen för ca en tredjedel av jordbrukets användning av svampbekämpningsmedel trots att odlingen endast upptar en liten del av den totala åkerarealen. Det finns ett starkt intresse av att minska bekämpningsmedels-användningen i potatis både av miljöskäl och av långsiktiga marknadsmässiga skäl för att behålla potatis som en basgröda.

Det bästa sättet att minska behovet av kemisk bekämpning vore att odla mer motståndskraftiga sorter. De sorter som odlas i konventionellt jordbruk idag är relativt mottagliga. Det har visat sig svårt att få fram motståndskraftiga sorter som samtidigt har de eftersträvade kvalitetsegenskaperna (smak, textur, form etc) och tillräckligt hög avkastning. Modern bioteknik kan framöver bidra till sorter med bättre motståndskraft men detta kommer att ta tid. I stärkelsepotatissorter är motståndskraften generellt bättre.
I detta projekt har vi undersökt om behovet av svampbekämpningsmedel skulle kunna minskas om man samtidigt behandlar potatisplantorna med ogiftiga medel som stimulerar växtens försvar. Det finns flera sådana medel som kan vara enkla aminosyror eller salter. Ett sådant salt som har effekt mot potatisbladmögel är kaliumfosfit. Detta säljs idag som gödningsmedel/växtstärkare men är än så länge inte registrerat som bekämpningsmedel. Fosfiter är alkalisalter av fosforsyrlighet (H3PO3) som kan stimulera växtens försvar men också ha en direkt effekt på algsvampar.

Vi har testat effekten av kaliumfosfit (gödningsmedlet/växtstärkaren Proalexin) i fältförsök under fem år. Vi har i försöken odlat både matpotatissorter och stärkelsepotatissorter med olika grad av motståndkraft och behandlat med kaliumfosfit både ensamt och i kombination med reducerade doser av moderna svampbekämpningsmedel. Resultaten med matpotatis visar att man kan få lika effektiv bekämpning av bladmögel med halva doser bekämpningsmedel om man samtidigt behandlar med kaliumfosfit. Behandlingen med Kaliumfosfit fungerar bättre i sorter med lite bättre motståndskraft (Sava, Ovatio, Perlo) jämfört med mycket mottagliga sorter som Bintje. I stärkelsepotatissorter fungerade det ännu bättre och bekämpning med endast kaliumfosfit fungerade i princip lika bra mot bladmögel som konventionella svampbekämpningsmedel som idag används i jordbruket. Vi kunde också konstatera att i stärkelsesorter skulle man kunna bekämpa med längre intervall, 2 veckor i stället för normalt 1 vecka, om man kombinerar fosfit med svampbekämpningsmedel. Kaliumfosfit hade även en mycket bra effekt mot brunröta, i princip lika bra som det bästa bekämpningsmedlet på marknaden.

Utifrån våra resultat tror vi att kaliumfosfit skulle kunna bli en del i en integrerad bekämpningsstrategi mot bladmögel i potatis och på så vis minska behovet av kemiska bekämpningsmedel (fungicider). Kaliumfosfit har andra verkningsmekanismer som inte bygger på giftverkan och detta kan förmodligen också bidra till att bromsa utvecklingen av fungicidresistens. Det som behövs är att medlet godkänns och registreras som bekämpningsmedel. Kaliumfosfit har mycket låg toxicitet (giftighet) som ligger i samma storleksordning som vanligt koksalt. Men låga mängder av fosfit finns i knölarna efter skörd eftersom saltet transporteras runt i växten. Detta är förmodligen helt ofarligt och det finns idag inga gränsvärden för fosfit i potatis. Förekommande resthalter behöver undersökas mer noggrant. I Europa används idag kaliumfosfit vid bekämpning i bl.a vindruvor och i USA och Canada finns det även registrerat som bekämpningsmedel mot potatisbladmögel. Deras myndigheter betraktar medlet som harmlöst.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Nitratstickor, en metod för att pedagogiskt visa på lämpliga åtgärder för minskad nitratutlakning. /Metod & Teknik
Lars Törner, Odling i Balans

Projektnummer: 0248028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Molekylär bevakning av bovint virusdiarrévirus (BVDV) i Sverige (Molecular surveillance of bovine viral diarrhoea virus (BVDV) in Sweden)
Sándor Belák, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: 9930030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkors livslängd - samband med biologiska egenskaper och miljöförhållanden
Erling Strandberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0030003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ekonomiska modeller för optimering av rekrytering, kalvning och gallring i mjölkbesättningar
Sven Brundin,

Projektnummer: 0230027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Marknadsanpassning av lantbrukskooperativ mejeriindustri
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0145009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem. Rangordning och välbefinnande.
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230076 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Risker för exponering av luftburna mikroorganismer vid hantering av spannmål och oljeväxter inom jordbruket.
Lennart Mårtensson,

Projektnummer: 9735015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Studier för utvinning av ny kunskap för vidareutveckling av inredda burar med fokus på djurhälsa, beteende och äggkvalitet
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: 0237002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Djup intrauterinsemin med fryst galtsperma. Effekter av lågvolymdos på spermieöverlevnad och fertilitet
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0450034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress