Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142126
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 januari 2016
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Beviljade medel: 2 550 000 SEK

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling med kaliumfosfit i kombination med reducerade doser fungicider gav lika bra skydd som fulla doser av fungicider. I relativt resistenta stärkelsepotatissorter gav behandling med endast kaliumfosfit tillfredställande effekt. Vidare fann vi att vid kombinerad behandling med fosfit och fungicider kunde man uppnå lika bra bekämpningseffekt vid 2 veckors sprutintervall som vid vanligen använda 1 vecka. Behandling med kaliumfosfit hade också lika bra effekt mot brunröta som den bästa fungiciden. Våra resultat pekar på att kaliumfosfit skulle kunna användas i svensk potatisodling för bekämpning av bladmögel i varje fall i kombination med reducerade doser av fungicider.

Potatisbladmögel som orsakas av algsvampen Phytophthora infestans är ett mycket stort problem i svensk potatisodling. Bladmöglet angriper och förstör potatisblasten vilket kan orsaka stora skördeförluster om man inte bekämpar med kemiska medel. Dessutom sprids sporerna ner i marken med regnvatten och kan där angripa knölarna och orsaka brunröta. Dessa blir då helt oätliga. I Sverige står potatisodlingen för ca en tredjedel av jordbrukets användning av svampbekämpningsmedel trots att odlingen endast upptar en liten del av den totala åkerarealen. Det finns ett starkt intresse av att minska bekämpningsmedels-användningen i potatis både av miljöskäl och av långsiktiga marknadsmässiga skäl för att behålla potatis som en basgröda.

Det bästa sättet att minska behovet av kemisk bekämpning vore att odla mer motståndskraftiga sorter. De sorter som odlas i konventionellt jordbruk idag är relativt mottagliga. Det har visat sig svårt att få fram motståndskraftiga sorter som samtidigt har de eftersträvade kvalitetsegenskaperna (smak, textur, form etc) och tillräckligt hög avkastning. Modern bioteknik kan framöver bidra till sorter med bättre motståndskraft men detta kommer att ta tid. I stärkelsepotatissorter är motståndskraften generellt bättre.
I detta projekt har vi undersökt om behovet av svampbekämpningsmedel skulle kunna minskas om man samtidigt behandlar potatisplantorna med ogiftiga medel som stimulerar växtens försvar. Det finns flera sådana medel som kan vara enkla aminosyror eller salter. Ett sådant salt som har effekt mot potatisbladmögel är kaliumfosfit. Detta säljs idag som gödningsmedel/växtstärkare men är än så länge inte registrerat som bekämpningsmedel. Fosfiter är alkalisalter av fosforsyrlighet (H3PO3) som kan stimulera växtens försvar men också ha en direkt effekt på algsvampar.

Vi har testat effekten av kaliumfosfit (gödningsmedlet/växtstärkaren Proalexin) i fältförsök under fem år. Vi har i försöken odlat både matpotatissorter och stärkelsepotatissorter med olika grad av motståndkraft och behandlat med kaliumfosfit både ensamt och i kombination med reducerade doser av moderna svampbekämpningsmedel. Resultaten med matpotatis visar att man kan få lika effektiv bekämpning av bladmögel med halva doser bekämpningsmedel om man samtidigt behandlar med kaliumfosfit. Behandlingen med Kaliumfosfit fungerar bättre i sorter med lite bättre motståndskraft (Sava, Ovatio, Perlo) jämfört med mycket mottagliga sorter som Bintje. I stärkelsepotatissorter fungerade det ännu bättre och bekämpning med endast kaliumfosfit fungerade i princip lika bra mot bladmögel som konventionella svampbekämpningsmedel som idag används i jordbruket. Vi kunde också konstatera att i stärkelsesorter skulle man kunna bekämpa med längre intervall, 2 veckor i stället för normalt 1 vecka, om man kombinerar fosfit med svampbekämpningsmedel. Kaliumfosfit hade även en mycket bra effekt mot brunröta, i princip lika bra som det bästa bekämpningsmedlet på marknaden.

Utifrån våra resultat tror vi att kaliumfosfit skulle kunna bli en del i en integrerad bekämpningsstrategi mot bladmögel i potatis och på så vis minska behovet av kemiska bekämpningsmedel (fungicider). Kaliumfosfit har andra verkningsmekanismer som inte bygger på giftverkan och detta kan förmodligen också bidra till att bromsa utvecklingen av fungicidresistens. Det som behövs är att medlet godkänns och registreras som bekämpningsmedel. Kaliumfosfit har mycket låg toxicitet (giftighet) som ligger i samma storleksordning som vanligt koksalt. Men låga mängder av fosfit finns i knölarna efter skörd eftersom saltet transporteras runt i växten. Detta är förmodligen helt ofarligt och det finns idag inga gränsvärden för fosfit i potatis. Förekommande resthalter behöver undersökas mer noggrant. I Europa används idag kaliumfosfit vid bekämpning i bl.a vindruvor och i USA och Canada finns det även registrerat som bekämpningsmedel mot potatisbladmögel. Deras myndigheter betraktar medlet som harmlöst.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Hästsparkas anslagsenergi - underlag för dimensionering av stallinredning och byggnadskonstruktioner
Hans Einar Joachim Fredrik von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …

Läs mer

Rörflen till komposittillämpningar
Peter Mannberg,

Projektnummer: O-15-22-345 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa

The project goal is to demonstrate the technical feasibility for a production chain for composite applications based or reed canary grass. New business opportunities for agriculture will be evaluated and promoted. The project will use red canary grass as a constituent in biobased composite …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgården. /Metod och Teknik
Christel Cederberg, Svensk Mjölk

Projektnummer: 0248049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekt av ströbäddsskötsel på fjäderplockning, hackning och andel fellagda ägg hos värphöns
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: H1037047 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2010

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress