Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142126
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 januari 2016
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Beviljade medel: 2 550 000 SEK

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling med kaliumfosfit i kombination med reducerade doser fungicider gav lika bra skydd som fulla doser av fungicider. I relativt resistenta stärkelsepotatissorter gav behandling med endast kaliumfosfit tillfredställande effekt. Vidare fann vi att vid kombinerad behandling med fosfit och fungicider kunde man uppnå lika bra bekämpningseffekt vid 2 veckors sprutintervall som vid vanligen använda 1 vecka. Behandling med kaliumfosfit hade också lika bra effekt mot brunröta som den bästa fungiciden. Våra resultat pekar på att kaliumfosfit skulle kunna användas i svensk potatisodling för bekämpning av bladmögel i varje fall i kombination med reducerade doser av fungicider.

Potatisbladmögel som orsakas av algsvampen Phytophthora infestans är ett mycket stort problem i svensk potatisodling. Bladmöglet angriper och förstör potatisblasten vilket kan orsaka stora skördeförluster om man inte bekämpar med kemiska medel. Dessutom sprids sporerna ner i marken med regnvatten och kan där angripa knölarna och orsaka brunröta. Dessa blir då helt oätliga. I Sverige står potatisodlingen för ca en tredjedel av jordbrukets användning av svampbekämpningsmedel trots att odlingen endast upptar en liten del av den totala åkerarealen. Det finns ett starkt intresse av att minska bekämpningsmedels-användningen i potatis både av miljöskäl och av långsiktiga marknadsmässiga skäl för att behålla potatis som en basgröda.

Det bästa sättet att minska behovet av kemisk bekämpning vore att odla mer motståndskraftiga sorter. De sorter som odlas i konventionellt jordbruk idag är relativt mottagliga. Det har visat sig svårt att få fram motståndskraftiga sorter som samtidigt har de eftersträvade kvalitetsegenskaperna (smak, textur, form etc) och tillräckligt hög avkastning. Modern bioteknik kan framöver bidra till sorter med bättre motståndskraft men detta kommer att ta tid. I stärkelsepotatissorter är motståndskraften generellt bättre.
I detta projekt har vi undersökt om behovet av svampbekämpningsmedel skulle kunna minskas om man samtidigt behandlar potatisplantorna med ogiftiga medel som stimulerar växtens försvar. Det finns flera sådana medel som kan vara enkla aminosyror eller salter. Ett sådant salt som har effekt mot potatisbladmögel är kaliumfosfit. Detta säljs idag som gödningsmedel/växtstärkare men är än så länge inte registrerat som bekämpningsmedel. Fosfiter är alkalisalter av fosforsyrlighet (H3PO3) som kan stimulera växtens försvar men också ha en direkt effekt på algsvampar.

Vi har testat effekten av kaliumfosfit (gödningsmedlet/växtstärkaren Proalexin) i fältförsök under fem år. Vi har i försöken odlat både matpotatissorter och stärkelsepotatissorter med olika grad av motståndkraft och behandlat med kaliumfosfit både ensamt och i kombination med reducerade doser av moderna svampbekämpningsmedel. Resultaten med matpotatis visar att man kan få lika effektiv bekämpning av bladmögel med halva doser bekämpningsmedel om man samtidigt behandlar med kaliumfosfit. Behandlingen med Kaliumfosfit fungerar bättre i sorter med lite bättre motståndskraft (Sava, Ovatio, Perlo) jämfört med mycket mottagliga sorter som Bintje. I stärkelsepotatissorter fungerade det ännu bättre och bekämpning med endast kaliumfosfit fungerade i princip lika bra mot bladmögel som konventionella svampbekämpningsmedel som idag används i jordbruket. Vi kunde också konstatera att i stärkelsesorter skulle man kunna bekämpa med längre intervall, 2 veckor i stället för normalt 1 vecka, om man kombinerar fosfit med svampbekämpningsmedel. Kaliumfosfit hade även en mycket bra effekt mot brunröta, i princip lika bra som det bästa bekämpningsmedlet på marknaden.

Utifrån våra resultat tror vi att kaliumfosfit skulle kunna bli en del i en integrerad bekämpningsstrategi mot bladmögel i potatis och på så vis minska behovet av kemiska bekämpningsmedel (fungicider). Kaliumfosfit har andra verkningsmekanismer som inte bygger på giftverkan och detta kan förmodligen också bidra till att bromsa utvecklingen av fungicidresistens. Det som behövs är att medlet godkänns och registreras som bekämpningsmedel. Kaliumfosfit har mycket låg toxicitet (giftighet) som ligger i samma storleksordning som vanligt koksalt. Men låga mängder av fosfit finns i knölarna efter skörd eftersom saltet transporteras runt i växten. Detta är förmodligen helt ofarligt och det finns idag inga gränsvärden för fosfit i potatis. Förekommande resthalter behöver undersökas mer noggrant. I Europa används idag kaliumfosfit vid bekämpning i bl.a vindruvor och i USA och Canada finns det även registrerat som bekämpningsmedel mot potatisbladmögel. Deras myndigheter betraktar medlet som harmlöst.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Benzimidazolresistens hos hästens spolmask
Eva Tydén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147027 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hästhålln. i tätortsnära områden, miljö och attityder-delproj. 1. Attityder kring hästhålln. - lukt, allergener o andra störningar
Catharina Svala, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0447050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlag inom hoppsporten
Lars Roepstorff, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The role of training and competition surfaces as a cause of orthopaedic injury in equestrian disciplines has been given attention over the last years. This has led to a need for objective description of arena properties. With means from FEI, SH and other donating bodies our research group has …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med mistänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-623 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-622 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-620 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress