Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142126
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 januari 2016
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Beviljade medel: 2 550 000 SEK

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling med kaliumfosfit i kombination med reducerade doser fungicider gav lika bra skydd som fulla doser av fungicider. I relativt resistenta stärkelsepotatissorter gav behandling med endast kaliumfosfit tillfredställande effekt. Vidare fann vi att vid kombinerad behandling med fosfit och fungicider kunde man uppnå lika bra bekämpningseffekt vid 2 veckors sprutintervall som vid vanligen använda 1 vecka. Behandling med kaliumfosfit hade också lika bra effekt mot brunröta som den bästa fungiciden. Våra resultat pekar på att kaliumfosfit skulle kunna användas i svensk potatisodling för bekämpning av bladmögel i varje fall i kombination med reducerade doser av fungicider.

Potatisbladmögel som orsakas av algsvampen Phytophthora infestans är ett mycket stort problem i svensk potatisodling. Bladmöglet angriper och förstör potatisblasten vilket kan orsaka stora skördeförluster om man inte bekämpar med kemiska medel. Dessutom sprids sporerna ner i marken med regnvatten och kan där angripa knölarna och orsaka brunröta. Dessa blir då helt oätliga. I Sverige står potatisodlingen för ca en tredjedel av jordbrukets användning av svampbekämpningsmedel trots att odlingen endast upptar en liten del av den totala åkerarealen. Det finns ett starkt intresse av att minska bekämpningsmedels-användningen i potatis både av miljöskäl och av långsiktiga marknadsmässiga skäl för att behålla potatis som en basgröda.

Det bästa sättet att minska behovet av kemisk bekämpning vore att odla mer motståndskraftiga sorter. De sorter som odlas i konventionellt jordbruk idag är relativt mottagliga. Det har visat sig svårt att få fram motståndskraftiga sorter som samtidigt har de eftersträvade kvalitetsegenskaperna (smak, textur, form etc) och tillräckligt hög avkastning. Modern bioteknik kan framöver bidra till sorter med bättre motståndskraft men detta kommer att ta tid. I stärkelsepotatissorter är motståndskraften generellt bättre.
I detta projekt har vi undersökt om behovet av svampbekämpningsmedel skulle kunna minskas om man samtidigt behandlar potatisplantorna med ogiftiga medel som stimulerar växtens försvar. Det finns flera sådana medel som kan vara enkla aminosyror eller salter. Ett sådant salt som har effekt mot potatisbladmögel är kaliumfosfit. Detta säljs idag som gödningsmedel/växtstärkare men är än så länge inte registrerat som bekämpningsmedel. Fosfiter är alkalisalter av fosforsyrlighet (H3PO3) som kan stimulera växtens försvar men också ha en direkt effekt på algsvampar.

Vi har testat effekten av kaliumfosfit (gödningsmedlet/växtstärkaren Proalexin) i fältförsök under fem år. Vi har i försöken odlat både matpotatissorter och stärkelsepotatissorter med olika grad av motståndkraft och behandlat med kaliumfosfit både ensamt och i kombination med reducerade doser av moderna svampbekämpningsmedel. Resultaten med matpotatis visar att man kan få lika effektiv bekämpning av bladmögel med halva doser bekämpningsmedel om man samtidigt behandlar med kaliumfosfit. Behandlingen med Kaliumfosfit fungerar bättre i sorter med lite bättre motståndskraft (Sava, Ovatio, Perlo) jämfört med mycket mottagliga sorter som Bintje. I stärkelsepotatissorter fungerade det ännu bättre och bekämpning med endast kaliumfosfit fungerade i princip lika bra mot bladmögel som konventionella svampbekämpningsmedel som idag används i jordbruket. Vi kunde också konstatera att i stärkelsesorter skulle man kunna bekämpa med längre intervall, 2 veckor i stället för normalt 1 vecka, om man kombinerar fosfit med svampbekämpningsmedel. Kaliumfosfit hade även en mycket bra effekt mot brunröta, i princip lika bra som det bästa bekämpningsmedlet på marknaden.

Utifrån våra resultat tror vi att kaliumfosfit skulle kunna bli en del i en integrerad bekämpningsstrategi mot bladmögel i potatis och på så vis minska behovet av kemiska bekämpningsmedel (fungicider). Kaliumfosfit har andra verkningsmekanismer som inte bygger på giftverkan och detta kan förmodligen också bidra till att bromsa utvecklingen av fungicidresistens. Det som behövs är att medlet godkänns och registreras som bekämpningsmedel. Kaliumfosfit har mycket låg toxicitet (giftighet) som ligger i samma storleksordning som vanligt koksalt. Men låga mängder av fosfit finns i knölarna efter skörd eftersom saltet transporteras runt i växten. Detta är förmodligen helt ofarligt och det finns idag inga gränsvärden för fosfit i potatis. Förekommande resthalter behöver undersökas mer noggrant. I Europa används idag kaliumfosfit vid bekämpning i bl.a vindruvor och i USA och Canada finns det även registrerat som bekämpningsmedel mot potatisbladmögel. Deras myndigheter betraktar medlet som harmlöst.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress