Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142126
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 januari 2016
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Beviljade medel: 2 550 000 SEK

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling med kaliumfosfit i kombination med reducerade doser fungicider gav lika bra skydd som fulla doser av fungicider. I relativt resistenta stärkelsepotatissorter gav behandling med endast kaliumfosfit tillfredställande effekt. Vidare fann vi att vid kombinerad behandling med fosfit och fungicider kunde man uppnå lika bra bekämpningseffekt vid 2 veckors sprutintervall som vid vanligen använda 1 vecka. Behandling med kaliumfosfit hade också lika bra effekt mot brunröta som den bästa fungiciden. Våra resultat pekar på att kaliumfosfit skulle kunna användas i svensk potatisodling för bekämpning av bladmögel i varje fall i kombination med reducerade doser av fungicider.

Potatisbladmögel som orsakas av algsvampen Phytophthora infestans är ett mycket stort problem i svensk potatisodling. Bladmöglet angriper och förstör potatisblasten vilket kan orsaka stora skördeförluster om man inte bekämpar med kemiska medel. Dessutom sprids sporerna ner i marken med regnvatten och kan där angripa knölarna och orsaka brunröta. Dessa blir då helt oätliga. I Sverige står potatisodlingen för ca en tredjedel av jordbrukets användning av svampbekämpningsmedel trots att odlingen endast upptar en liten del av den totala åkerarealen. Det finns ett starkt intresse av att minska bekämpningsmedels-användningen i potatis både av miljöskäl och av långsiktiga marknadsmässiga skäl för att behålla potatis som en basgröda.

Det bästa sättet att minska behovet av kemisk bekämpning vore att odla mer motståndskraftiga sorter. De sorter som odlas i konventionellt jordbruk idag är relativt mottagliga. Det har visat sig svårt att få fram motståndskraftiga sorter som samtidigt har de eftersträvade kvalitetsegenskaperna (smak, textur, form etc) och tillräckligt hög avkastning. Modern bioteknik kan framöver bidra till sorter med bättre motståndskraft men detta kommer att ta tid. I stärkelsepotatissorter är motståndskraften generellt bättre.
I detta projekt har vi undersökt om behovet av svampbekämpningsmedel skulle kunna minskas om man samtidigt behandlar potatisplantorna med ogiftiga medel som stimulerar växtens försvar. Det finns flera sådana medel som kan vara enkla aminosyror eller salter. Ett sådant salt som har effekt mot potatisbladmögel är kaliumfosfit. Detta säljs idag som gödningsmedel/växtstärkare men är än så länge inte registrerat som bekämpningsmedel. Fosfiter är alkalisalter av fosforsyrlighet (H3PO3) som kan stimulera växtens försvar men också ha en direkt effekt på algsvampar.

Vi har testat effekten av kaliumfosfit (gödningsmedlet/växtstärkaren Proalexin) i fältförsök under fem år. Vi har i försöken odlat både matpotatissorter och stärkelsepotatissorter med olika grad av motståndkraft och behandlat med kaliumfosfit både ensamt och i kombination med reducerade doser av moderna svampbekämpningsmedel. Resultaten med matpotatis visar att man kan få lika effektiv bekämpning av bladmögel med halva doser bekämpningsmedel om man samtidigt behandlar med kaliumfosfit. Behandlingen med Kaliumfosfit fungerar bättre i sorter med lite bättre motståndskraft (Sava, Ovatio, Perlo) jämfört med mycket mottagliga sorter som Bintje. I stärkelsepotatissorter fungerade det ännu bättre och bekämpning med endast kaliumfosfit fungerade i princip lika bra mot bladmögel som konventionella svampbekämpningsmedel som idag används i jordbruket. Vi kunde också konstatera att i stärkelsesorter skulle man kunna bekämpa med längre intervall, 2 veckor i stället för normalt 1 vecka, om man kombinerar fosfit med svampbekämpningsmedel. Kaliumfosfit hade även en mycket bra effekt mot brunröta, i princip lika bra som det bästa bekämpningsmedlet på marknaden.

Utifrån våra resultat tror vi att kaliumfosfit skulle kunna bli en del i en integrerad bekämpningsstrategi mot bladmögel i potatis och på så vis minska behovet av kemiska bekämpningsmedel (fungicider). Kaliumfosfit har andra verkningsmekanismer som inte bygger på giftverkan och detta kan förmodligen också bidra till att bromsa utvecklingen av fungicidresistens. Det som behövs är att medlet godkänns och registreras som bekämpningsmedel. Kaliumfosfit har mycket låg toxicitet (giftighet) som ligger i samma storleksordning som vanligt koksalt. Men låga mängder av fosfit finns i knölarna efter skörd eftersom saltet transporteras runt i växten. Detta är förmodligen helt ofarligt och det finns idag inga gränsvärden för fosfit i potatis. Förekommande resthalter behöver undersökas mer noggrant. I Europa används idag kaliumfosfit vid bekämpning i bl.a vindruvor och i USA och Canada finns det även registrerat som bekämpningsmedel mot potatisbladmögel. Deras myndigheter betraktar medlet som harmlöst.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress