Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner

Status: Avslutat
Projektnummer: H1243106
Kategori: Forskningsprogram | Matfågel
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 8 september 2017
Huvudsökande: Sven Nimmermark
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: sven.nimmermark@jbt.slu.se
Telefon: 040-415496
Medsökande: Knut-Håkan Jeppsson
Medsökande: Eva von Wachenfelt
Beviljade medel: 1 036 000 SEK

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these emissions.
The aim of the project is to:
• Develop a method suited for field measurements of ammonia emissions from Swedish broiler chicken houses
• Quantify the ammonia emissions from such houses
• Study the importance of temperature, humidity, and litter moisture content concerning emissions of ammonia in regard to
o Improved production
o Carbon dioxide production used as a factor in the intended model development
The project is performed as:
1) A lab study where 3 batches of 400 chickens are fed up at the LBT climate chamber at Alnarps Södergård where floor heating is available.
2) Field studies where a validation of the model and field measurements takes place at 3 different commercial barns

Av miljöskäl måste uppfödare av slaktkycklingar varje år lämna uppgifter om mängden ammoniak som avges från stallarna. I dagsläget finns inte några data över emissionerna från moderna svenska slaktkycklingstallar. För fältmätningar finns ett behov av en enkel mätmetod.
Projektets mål är att:
• Ta fram en mätmetod lämpad för enkla fältmässiga mätningar av ammoniakemissionen från svenska slaktkycklingstallar
• Mäta upp emissionerna av ammoniak från sådana stallar
• Studera betydelsen av temperatur, luftfuktighet och fukthalt i ströbädden med avseende på avgivningen av ammoniak för:
o förbättrat produktionsresultat
o avgivningen av koldioxid som är en faktor för beräkning av emissioner i den tänkta modellen
Projektet genomförs dels som:
1) ett laboratorieförsök där 3 omgångar med ca 400 kycklingar föds upp i institutionens klimatstall på Alnarps Södergård som är utrustat med golvvärme
2) fältstudier där validering av modellen och fältmässiga mätningar görs i 3 olika kommersiella stallar

En studie gjordes för att mäta upp hur mycket ammoniak som avges från slaktkycklinguppfödning och för att ta fram en enklare fältmässig metod för att mäta avgivningen av ammoniak från kommersiella stallar. Vidare studerades avgivningen av växthusgaserna metan och lustgas. Kycklingarna (Ross 308) föddes upp till en levande vikt på ca 2 kg. Emissionerna av ammoniak var låga och ökade markant först efter 2-3 veckor. I studien uppmättes en ammoniakemission på 1,9 - 2,3 g/kyckling och en emission av metan av storleksordningen 5,1 – 6,9 g/kyckling. Inga eller mycket låga värden för emissionen av den potenta växthusgasen lustgas uppmättes vilket var positivt. Temperatur, fukthalt och förhållanden i ströbädden under uppfödningens senare dagar tycks ha varit gynnsamma för avgivningen av metan, men inte för avgivningen av ammoniak och lustgas. Den fältmässiga mätmetod som togs fram är baserad på mätning av koldioxid och ammoniak i stallet och koldioxidbalans för bestämning av luftflöde.

En studie gjordes för att mäta upp hur mycket ammoniak (NH3) som avges från slaktkycklinguppfödning och för att ta fram en enklare metod som kan användas fältmässigt för att mäta avgivningen av ammoniak från kommersiella stallar. Vidare studerades hur stor avgivningen av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) var. I studien gjordes mätningar i ett klimatstall på Alnarps Södergård med 300 slaktkycklingar (Ross 308). Djuren föddes upp på en ca 3 cm tjock ströbädd av kutterspån och mätningar utfördes 32-33 dagar då de nått en levande vikt på ca 2 kg eller mer. Stallet värmdes med golvvärme och tre luftvärmefläktar och ventilerades med hjälp av en frånluftsfläkt. Belysningsstyrkan var ca 20 lux. Den första dagen av uppfödningen var ljuset tänt och från dag 7 var den sammanhängande mörkerperioden 6 timmar. Kycklingarna försågs med dricksvatten via dricksvattennipplar och under varje nippel fanns en spillvattenkopp. Kycklingarna hade fri tillgång till foder i foderautomater (runda fodertråg) som fylldes på manuellt. Foder från Svenska Foder® användes i försöken (Fågel Start och Fågel Maxi). Gaskoncentrationer i intagsluft, i frånluften framför frånluftskanalerna och på två nivåer mitt i stallet, 0,3 m över golv och 1,6 m över golv, uppmättes tre gånger i timmen. En fotoakustisk gasanalysator (Innova multigasanalysator 1412 och en multiplexer 1309, Lumasense Technologies SA, Ballerup, Denmark) användes för att mäta koncentrationer av gaserna koldioxid (CO2), lustgas, ammoniak och metan.
Fukthalten i ströbädden ökade från 12% vid start till 47-49% vid slutet av uppfödningsomgångarna. Ökningen i fukthalt var markant under senare delen av uppfödningen, dvs. efter ca 3 veckors ålder. I tester i en kyvett av gasavgivning från ströbädd av olika ålder och med olika fukthalt kunde inget samband mellan ströbäddens fukthalt och emissionen av CO2 hittas. Ströbäddsprover för dessa tester togs i stallet under olika dagar av uppfödningen och vatten tillsattes till delprov. I kyvettförsöken ökade avgivningen av ammoniak, metan och lustgas med ströbäddens fukthalt. Emissionen av ammoniak (NH3) var mycket större för prov med en fukthalt över ca 35% jämfört med prov med fukthalt lägre än 35%.
Generellt sett var koncentrationerna (som högst ca 6 ppm) och emissionerna av ammoniak (NH3) låga under försöken och emissionerna ökade markant först efter 2-3 veckors uppfödning. I studien uppmättes en NH3 emission på 1,9 - 2,3 g/kyckling vid en uppfödning till ca 2 kg levande vikt vilket är betydligt lägre än värden på 6,2 g/kyckling som uppmätts i försök i Tjeckien.
I studien uppmättes en emission av metan (CH4) av storleksordningen 5,1 – 6,9 g/kyckling vilket är betydligt högre än värden uppmätta för lågemissionssystem i Nederländerna. Inga eller mycket låga värden för emissionen av den potenta växthusgasen lustgas (N2O) uppmättes vilket var positivt. I studier utomlands har mångfalt större emissioner av lustgas uppmätts. Temperatur, fukthalt och förhållanden i ströbädden under uppfödningens senare dagar tycks ha varit gynnsamma för avgivningen av metan, men inte för avgivningen av ammoniak och lustgas. Vidare studier av förhållanden i ströbädden med avseende på detta tycks vara intressant.
Den fältmässiga mätmetod som togs fram är baserad på koldioxidbalans för bestämning av luftflöde enligt en av CIGR redovisad modell. Koldioxid i stallet avges direkt från djuren och till en liten del från ströbädden. Ett medelluftflöde kan räknas ut från känd koldioxidavgivning från kycklingar med en viss vikt, uppmätta värden på koldioxidkoncentration i stallet och koncentration i uteluften. Avgivningen av ammoniak kan sedan räknas ut genom att multiplicera luftflödet med skillnad i ammoniakkoncentration inne och ute.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress