Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner

Status: Avslutat
Projektnummer: H1243106
Kategori: Forskningsprogram | Matfågel
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 8 september 2017
Huvudsökande: Sven Nimmermark
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: sven.nimmermark@jbt.slu.se
Telefon: 040-415496
Medsökande: Knut-Håkan Jeppsson
Medsökande: Eva von Wachenfelt
Beviljade medel: 1 036 000 SEK

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these emissions.
The aim of the project is to:
• Develop a method suited for field measurements of ammonia emissions from Swedish broiler chicken houses
• Quantify the ammonia emissions from such houses
• Study the importance of temperature, humidity, and litter moisture content concerning emissions of ammonia in regard to
o Improved production
o Carbon dioxide production used as a factor in the intended model development
The project is performed as:
1) A lab study where 3 batches of 400 chickens are fed up at the LBT climate chamber at Alnarps Södergård where floor heating is available.
2) Field studies where a validation of the model and field measurements takes place at 3 different commercial barns

Av miljöskäl måste uppfödare av slaktkycklingar varje år lämna uppgifter om mängden ammoniak som avges från stallarna. I dagsläget finns inte några data över emissionerna från moderna svenska slaktkycklingstallar. För fältmätningar finns ett behov av en enkel mätmetod.
Projektets mål är att:
• Ta fram en mätmetod lämpad för enkla fältmässiga mätningar av ammoniakemissionen från svenska slaktkycklingstallar
• Mäta upp emissionerna av ammoniak från sådana stallar
• Studera betydelsen av temperatur, luftfuktighet och fukthalt i ströbädden med avseende på avgivningen av ammoniak för:
o förbättrat produktionsresultat
o avgivningen av koldioxid som är en faktor för beräkning av emissioner i den tänkta modellen
Projektet genomförs dels som:
1) ett laboratorieförsök där 3 omgångar med ca 400 kycklingar föds upp i institutionens klimatstall på Alnarps Södergård som är utrustat med golvvärme
2) fältstudier där validering av modellen och fältmässiga mätningar görs i 3 olika kommersiella stallar

En studie gjordes för att mäta upp hur mycket ammoniak som avges från slaktkycklinguppfödning och för att ta fram en enklare fältmässig metod för att mäta avgivningen av ammoniak från kommersiella stallar. Vidare studerades avgivningen av växthusgaserna metan och lustgas. Kycklingarna (Ross 308) föddes upp till en levande vikt på ca 2 kg. Emissionerna av ammoniak var låga och ökade markant först efter 2-3 veckor. I studien uppmättes en ammoniakemission på 1,9 - 2,3 g/kyckling och en emission av metan av storleksordningen 5,1 – 6,9 g/kyckling. Inga eller mycket låga värden för emissionen av den potenta växthusgasen lustgas uppmättes vilket var positivt. Temperatur, fukthalt och förhållanden i ströbädden under uppfödningens senare dagar tycks ha varit gynnsamma för avgivningen av metan, men inte för avgivningen av ammoniak och lustgas. Den fältmässiga mätmetod som togs fram är baserad på mätning av koldioxid och ammoniak i stallet och koldioxidbalans för bestämning av luftflöde.

En studie gjordes för att mäta upp hur mycket ammoniak (NH3) som avges från slaktkycklinguppfödning och för att ta fram en enklare metod som kan användas fältmässigt för att mäta avgivningen av ammoniak från kommersiella stallar. Vidare studerades hur stor avgivningen av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) var. I studien gjordes mätningar i ett klimatstall på Alnarps Södergård med 300 slaktkycklingar (Ross 308). Djuren föddes upp på en ca 3 cm tjock ströbädd av kutterspån och mätningar utfördes 32-33 dagar då de nått en levande vikt på ca 2 kg eller mer. Stallet värmdes med golvvärme och tre luftvärmefläktar och ventilerades med hjälp av en frånluftsfläkt. Belysningsstyrkan var ca 20 lux. Den första dagen av uppfödningen var ljuset tänt och från dag 7 var den sammanhängande mörkerperioden 6 timmar. Kycklingarna försågs med dricksvatten via dricksvattennipplar och under varje nippel fanns en spillvattenkopp. Kycklingarna hade fri tillgång till foder i foderautomater (runda fodertråg) som fylldes på manuellt. Foder från Svenska Foder® användes i försöken (Fågel Start och Fågel Maxi). Gaskoncentrationer i intagsluft, i frånluften framför frånluftskanalerna och på två nivåer mitt i stallet, 0,3 m över golv och 1,6 m över golv, uppmättes tre gånger i timmen. En fotoakustisk gasanalysator (Innova multigasanalysator 1412 och en multiplexer 1309, Lumasense Technologies SA, Ballerup, Denmark) användes för att mäta koncentrationer av gaserna koldioxid (CO2), lustgas, ammoniak och metan.
Fukthalten i ströbädden ökade från 12% vid start till 47-49% vid slutet av uppfödningsomgångarna. Ökningen i fukthalt var markant under senare delen av uppfödningen, dvs. efter ca 3 veckors ålder. I tester i en kyvett av gasavgivning från ströbädd av olika ålder och med olika fukthalt kunde inget samband mellan ströbäddens fukthalt och emissionen av CO2 hittas. Ströbäddsprover för dessa tester togs i stallet under olika dagar av uppfödningen och vatten tillsattes till delprov. I kyvettförsöken ökade avgivningen av ammoniak, metan och lustgas med ströbäddens fukthalt. Emissionen av ammoniak (NH3) var mycket större för prov med en fukthalt över ca 35% jämfört med prov med fukthalt lägre än 35%.
Generellt sett var koncentrationerna (som högst ca 6 ppm) och emissionerna av ammoniak (NH3) låga under försöken och emissionerna ökade markant först efter 2-3 veckors uppfödning. I studien uppmättes en NH3 emission på 1,9 - 2,3 g/kyckling vid en uppfödning till ca 2 kg levande vikt vilket är betydligt lägre än värden på 6,2 g/kyckling som uppmätts i försök i Tjeckien.
I studien uppmättes en emission av metan (CH4) av storleksordningen 5,1 – 6,9 g/kyckling vilket är betydligt högre än värden uppmätta för lågemissionssystem i Nederländerna. Inga eller mycket låga värden för emissionen av den potenta växthusgasen lustgas (N2O) uppmättes vilket var positivt. I studier utomlands har mångfalt större emissioner av lustgas uppmätts. Temperatur, fukthalt och förhållanden i ströbädden under uppfödningens senare dagar tycks ha varit gynnsamma för avgivningen av metan, men inte för avgivningen av ammoniak och lustgas. Vidare studier av förhållanden i ströbädden med avseende på detta tycks vara intressant.
Den fältmässiga mätmetod som togs fram är baserad på koldioxidbalans för bestämning av luftflöde enligt en av CIGR redovisad modell. Koldioxid i stallet avges direkt från djuren och till en liten del från ströbädden. Ett medelluftflöde kan räknas ut från känd koldioxidavgivning från kycklingar med en viss vikt, uppmätta värden på koldioxidkoncentration i stallet och koncentration i uteluften. Avgivningen av ammoniak kan sedan räknas ut genom att multiplicera luftflödet med skillnad i ammoniakkoncentration inne och ute.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress