Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033126
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Beviljade medel: 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Antalet biogasanläggningar som använder stallgödsel som substrat förväntas öka. Rötrest är en resurs som ska återföras åkermarken och därför behövs kunskap om hur man utnyttjar dess potential som gödselmedel. Detta ettåriga projekt syftade till att fastställa skillnader mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller kväveeffekter dels på kärnskörd i vårkorn, dels på ammoniakavgång efter spridning. Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Slutsatsen är att rötad nötflytgödsel behöver brukas ned direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången. Beroende på den ogynnsamma årsmånen blev kärnskörden i alla försöksled lägre än normalt och varierade mellan 1 600 och 2 600 kg/ha. Det fanns inte några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn
Syfte med studien
Hur fungerar rötad nötflytgödsel som kvävegödselmedel? En ökad kunskap om detta gör det möjligt att utforma råd om hur rötresten kan utnyttjas effektivt i växtodlingen. Detta ettåriga projekt ville fastställa skillnaden mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller effekt på kärnskörd i vårkorn och risk för ammoniakavgång efter spridning.
Resultat
Trots det kyliga vädret vid gödselspridning och sådd uppmätte vi en ammoniakavgång motsvarande 1,7 kg N/ha för den orötade gödseln och 13,0 kg N/ha för den rötade gödseln. Den rötade gödseln med ett högre pH förlorade 30 % av sitt innehåll av ammoniumkväve som ammoniak under fyra timmar efter spridning. Motsvarande ammoniakförlust för orötad nötflytgödsel var 6 %. Efter nedharvning av gödseln minskade ammoniakavgången avsevärt.
På grund av en sen vår och en torr sommar så blev skördenivån mycket lägre än normalt. Effekten av icke rötad och rötad nötflytgödsel på skörden kan därför inte fullt bedömas då gödslingsstrategierna har en större potential under gynnsammare förhållanden. Även om genomsnittlig kärnskörd varierade mellan de olika gödslingsstrategierna (1 600 – 2 600 kg /ha) fanns inga säkra skillnader mellan dessa. Den ogödslade behandlingen hade inte heller lägre skörd än gödslade behandlingar. Under de tillväxtförhållanden som rådde under växtodlingssäsongen 2011 så gav det inget ytterligare skördeutbyte att komplettera med mineralkväve.
Metod
Fältförsöket var lokaliserat till hushållningssällskapets försöksgård Fransåker, 35 km söder om Uppsala. Jordarten var en något mullhaltig mjälig lättlera. Försöksupplägget bestod av en ogödslad behandling samt fyra gödslade behandlingar. Varje behandling placerades slumpvis i tre olika block för att kunna analysera om det fanns säkra skördeskillnader mellan behandlingarna. Samma mängd rötad och orötad nötflytgödsel spreds i alla behandlingar, då 25 ton per hektar tillför en fosforgiva som motsvarar kärnskördens bortförsel. Tjugofem ton/ha är också en giva som släpslangspridare kan sprida med god precision. En högre giva nötflytgödsel och ammoniumkväve behöver inte betyda mer kväve till grödan, utan kan resultera i högre ammoniakavgång, då det tar längre tid för en större volym gödsel att infiltrera i marken. Tjugofem ton rötad och icke rötad nötflytgödsel täcker dock inte grödans kvävebehov, som är omkring 95 kg kväve vid en förväntad kärnskörd på 5000 kg per hektar. Därför kompletterade vi i två behandlingar med mineralkväve, inklusive kompensation för skattad ammoniakförlust, motsvarande 73 kg kväve per hektar i kombination med orötad nötflytgödsel och 46 kg kväve per hektar i kombination med rötad gödsel. I de andra två behandlingarna ingick endast gödsling med rötad respektive orötad nötflytgödsel för att utvärdera effekten av rötningen på kärnskörden.
Såväl rötad som orötad nötflytgödsel kom ursprungligen från Odensvikholms gård, och hade lagrats under vintern fram till våren i JTI:s pilotskaleanläggning. De substrat som rötades i rötkammaren var i huvudsak nötflytgödsel (95 %) och en liten andel fastgödsel från nöt inklusive foderrester (5 %). Vid spridningstillfället innehöll rötad nötflytgödsel 2,7 kg totalkväve per ton och orötad nötflytgödsel 1,7 kg totalkväve per ton. Innehållet av ammoniumkväve var 1,7 kg respektive 1,1 kg per ton rötad och orötad nötflytgödsel. Den rötade nötflytgödseln innehöll således drygt 50 % mer totalkväve per ton än den icke rötade nötflytgödseln. Andelen ammoniumkväve av totalkvävet var drygt 60 % i både den rötade och icke rötade nötflytgödseln. Den rötade nötflytgödseln hade något högre pH motsvarande 7,9 och den orötade pH 7,5. Både den rötade och orötade nötflytgödseln var lättflytande med torrsubstanshalter på 3,8 % respektive 2,4 %, vilket talade för att de skulle kunna infiltrera snabbt i marken.
Vi mätte ammoniakavgång under fyra timmar efter spridning av orötad och rötad gödsel och fram till nedharvning. Direkt efter nedharvningen av gödseln såddes vårkorn. Efter sådd mätte vi ytterligare en period för att fånga upp resterande ammoniakavgång. Dagen var kylig (+7 oC) och med mulet väder.
Slutsatser och råd till näringen
• Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Resultatet visar hur viktigt det är att bruka ned rötad nötflytgödsel direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången.
• Både tillförsel av rötad samt icke rötad nötflytgödsel till vårkorn, med och utan tillskott av handelsgödselkväve, gav en sämre kärnskörd än normalt och motsvarande 1 600 – 2 600 kg kärnskörd/ha detta år. Den statistiska analysen visade att det inte fanns några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna vilket berodde på den ogynnsamma årsmånen.
• För att kunna utveckla gödslingsrekommendationer för vilken skördeeffekt man kan förvänta sig efter gödsling med rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårsäd behövs fleråriga fältförsök på flera platser. Då kan man bedöma hur stor påverkan platsspecifika faktorer såsom klimat och jordart har, vilket möjliggör utformning av regionalt anpassade gödslingsrekommendationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 20

Råd för hur man skyddar sig mot smittspridande fåglar i och runt omkring stallar för nötkreatur
Madeleine Magnusson, SLU

Projektnummer: V0930063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 februari 2012

V0930063 Råd för hur man skyddar sig mot smittspridande fåglar i och runt omkring stallar …

Läs mer

Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt beräkning av juverhälsoklasser
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2013

… V1030020 Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer …

Läs mer

Milk genomics - genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska egenskaper i svensk-dansk mjölk
Marie Paulsson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0930028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 augusti 2012

V0930028 Milk genomics - genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska …

Läs mer

Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019)
Eva Salomon, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1033126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019) Eva Salomon Sammanfattning …

Läs mer

Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk.
Stefan Gunnarsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 januari 2013

V0930010 Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, …

Läs mer

Förekomst av mykotoxiner i majsensilage
Ulf Bondesson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

V0930013 Förekomst av mykotoxiner i majsensilage Ulf Bondesson Majsodlingen i Sverige …

Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska och danska förhållanden
Lena Rodhe, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: V0930019 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2013

V0930019 Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska …

Läs mer

Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt omräkning av juverhälsoklasserna
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2013

V0930006 Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt omräkning av juverhälsoklasserna …

Läs mer

Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna mjölkningssystem - del II
Jan Philipsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 juni 2014

V0930012 Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna …

Läs mer

Transport av kemiska bekämpningsmedel samt fastläggnings- och nedbrytningskarakterisering i en vertikal transekt genom mark- och grundvattenzonen i Vemmenhögsåns tillrinningsområde, södra Sverige
Anja Enell, Statens geotekniska institut

Projektnummer: V0933050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2013

V0933050 Transport av kemiska bekämpningsmedel samt fastläggnings- och nedbrytningskarakterisering …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress