Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ammoniakförbehandling av halm och våtmarksmassa för biogasproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V1340015
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 maj 2015
Huvudsökande: Emelie Persson
Organisation: BioMil AB
E-postadress: emelie@biomil.se
Telefon: ?
Medsökande: Bertil Siversson
Medsökande: Marita Linné
Beviljade medel: 614 000 SEK

Straw constitute a major part of the biogas potential from farming and agriculture, however without pretreatment straw is a relatively difficult degraded substrate in the biogas process and long retention times is needed. Ammonia treatment of straw is an admitted method for increasing the feeding value of straw. In a literature study performed five non-Swedish studies with aqueous ammonia soaking of straw, or straw like substrates, as a pretreatment method for biogas production were found. All showed 40-180 % increased methane yield. As ammonia treatment is relatively cheap, the pretreatment method has potential to make straw and straw like substrates attractive for biogas production. To investigate this we want to make trails in lab, first batch and continuous trials, and then full scale trails to verify the applicability of the method. Except straw autumn harvested wetland biomass will be included. Practical and economical prerequisites of the method will also be considered.

Halm svarar för en betydande del av biogaspotentialen från lantbruket, men utan förbehandling är halm en relativt svårnedbrytbar råvara i en biogasanläggning och det krävs långa uppehållstider för processen. Ammoniakbehandling av halm är en vedertagen metod för att öka fodervärdet av halm. Vid en litteratursökning hittades fem utländska studier där ammoniakförbehandling av halm, eller halmliknade substrat, för biogasproduktion testats, vilka alla gav 40-180 % ökat metanutbyte. Eftersom ammoniakbehandling även är relativt billigt kan förbehandlingsmetoden ha potential att göra halm och halmliknande substrat till attraktiva biogassubstrat. För att undersöka detta vill vi göra försök på labb, först i satsvisa och kontinuerliga försök, och sedan i en fullskalig process för att kunna verifiera metodens tillämpbarhet. Förutom halm avser vi även att använda höstskördad våtmarksmassa. Metodens praktiska och ekonomiska förutsättningar kommer även undersökas.

Syftet med studien var att utvärdera om ammoniakbehandling av halm och våtmarksmassa är en effektiv förhandlingsmetod för biogasproduktion. Baserat på satsvisa försök och en foderanalys gjordes en initial bedömning gällande inverkan av ammoniakkoncentration. Resultatet från den initiala utvärderingen låg till grund för val av substrat som användes i kontinuerliga försök, vilka användes för att simulera en fullskalig rötkammare. Baserat på uppnått resultat går det inte att påvisa att ammoniakförbehandlad halm medför ett ökat metanutbyte i förhållande till obehandlat material. Inkludering av halm som biogassubstrat påverkar den hydrauliska uppehållstiden ytterst lite men medför en stor ökning av biogasproduktionen. Utgående från en anläggning som enbart rötar gödsel går det att öka biogasproduktionen med minst 20 %. Inkludering av halm förbättrar även kol/kväve-kvoten i utgående biogödsel. Halm utgör därför ett lämpligt kompletterande substrat i en gödselanläggning.

Lantbrukets verksamhet har en direkt påverkan på både samhälle och miljö, men påverkar även indirekt landets produktion, sysselsättning och ekonomi samt till att uppnå regeringens miljömål. Tendensen i det svenska lantbruket är markant – allt fler gårdar avvecklas i takt med att lönsamheten minskar. Användning av restprodukter från lantbruket för produktion av förnybar energi i form biogas skulle både utveckla och förbättra de ekonomiska förutsättningarna för lantbruksnäringen. Halm svarar för en stor del av energipotentialen från lantbruket. Utan förbehandling är dock halm relativt svårt att bryta ned i en biogasanläggning. För att halm ska bli en betydande råvara för biogasproduktion behöver halmen brytas ned både snabbare och i större utsträckning. Sen skörd av växtmaterial från våtmarker, våtmarksmassa, har egenskaper som är likartade med halm och även detta material skulle kunna användas som biogasråvara.

I lantbruket utförs ammoniakbehandling av halm för att förbättra foderkvalitén. Ammoniakbehandlingen medför att tillgänglig energi i halmen ökar samt att djuren lättare kan bryta ner halmen. Då det finns många likheter mellan en komage och en biogasanläggning är det troligt att ammoniakbehandling även kan vara bra i syfte att kunna producera mer biogas från halm. Det finns flera olika metoder gällande hur ammoniakbehandlingen kan göras. En metod är lantbruksmetoden, vilken bygger på att materialet behandlas med gasformig ammoniak. I en annan typ av metod blötläggs materialet i en ammoniaklösning. Tidigare har det gjorts experiment där blötläggning har medfört att mer energi har kunnat utvinnas. Dessa studier har dock gjorts i liten skala och i undersökningssyfte. Blötläggningsmetoden medför vissa nackdelar, exempelvis avseende arbetsmiljö, vilket gör att metoden är mindre lämpligt att använda sig av i stor skala. Syftet med detta projekt var att utvärdera om ammoniakbehandling med lantbruksmetoden är en effektiv förhandlingsmetod av halm och våtmarksmassa för storskalig biogasproduktion.

I början av projektet gjordes enklare försök och analyser för att göra en initial bedömning av hur mycket energi man kan utvinna från halm och våtmarksmassa samt om utvunnen energimängd varierade med hur mycket ammoniak som användes vid förbehandlingen. Resultatet från den initiala utvärderingen låg till grund för ytterligare försök, i vilka en storskalig biogasanläggning simulerades.

Baserat på uppnått resultat går det inte att påvisa att ammoniakförbehandling med lantbruksmetoden medför att mer energi kan utvinnas från varken halm eller våtmarksmassa. I vissa försök blev till och med energiutbytet lägre för det ammoniakbehandlade materialet jämfört med det obehandlade. Vad detta beror på går inte att avgöra utifrån uppnådda resultat. Då ammoniakbehandlingen utgör en kostnad är det enligt uppnådda resultat inte lönsamt att förbehandla halm eller våtmarksmassa med ammoniak.

I biogasanläggningar inom lantbruket används främst gödsel för att producera biogas. Då gödsel inte innehåller tillräckligt mycket energi för att anläggningen ska vara ekonomiskt lönsam behövs ytterligare råvaror för få bättre ekonomi. Halm har egenskaper som kompletterar gödsel bra. Utgående från gödsel som ensam råvara går det att öka energiproduktionen med minst 20 % genom att inkludera halm. Detta medför att anläggningen utnyttjas mer optimalt och att lönsamheten ökar. Energiutbyten från försök med våtmarksmassa visade sig vara lägre jämfört med halm och gav inte lika stor positiv effekt. Efter att materialet har processats i en biogasanläggning sprids detta som gödsel och kallas då för biogödsel. Användning av halm, och i viss utsträckning våtmarksmassa, som energiråvara medför att biogödseln berikas med mullhöjande ämnen vilket ger bördigare åkrar och bättre skördar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress