Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning

Status: Avslutat
Projektnummer: H-16-47-174
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 6 mars 2019
Huvudsökande: Eva Wattrang
Organisation: Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)
E-postadress: eva.wattrang@sva.se
Telefon: 018-674034
Medsökande: Helena Back
Medsökande: null null
Beviljade medel: 250 000 SEK

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative that vaccinations are performed in a manner to ensure optimal protective efficacy. Regimes with shorter intervals between re-vaccinations than those recommended by the manufacturers are sometimes used e.g. for Swedish competition horses. In this project we intend to monitor influenza specific antibody levels in trotters in training that were vaccinated with 6 months interval. In this cohort monthly serum samples were collected from 66 horses during 13 months. The results will provide important novel knowledge on the real outcome of influenza prophylactics in performance horses. Based on this information we will be able to provide relevant advice to practitioners, trainers and horse owners.

Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Profylax genom vaccination mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. Det förekommer att bl.a. svenska tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. I detta projekt anser vi därför att kartlägga nivåerna av antikroppar mot hästinfluensavirus hos travhästar i träning som vaccinerats med 6 månaders intervall. I detta material har 66 hästar följts med månatliga serumprov under 13 månader. Resultaten från detta projekt ger därmed viktig ny kunskap om den verkliga effekten av influensaprofylax hos högpresterande hästar. Med ledning av dessa resultat kommer vi att kunna ge relevant och underbyggd rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Projektets mål var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. En signifikant ökning av mängden antikroppar mot hästinfluensa för majoriteten av hästarna observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Vi fann också ett samband mellan lägre antikroppsnivåer vid vaccination och en kraftigare ökning av antikroppsnivåerna efter vaccinationen. Detta är den första ingående långtidsstudien av influensaprofylax hos högpresterande hästar hos tävlingshästar och resultaten kommer i förlängningen bidra till bättre rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Förebyggande behandling genom vaccination som ger upphov till att hästarna producerar s.k. antikroppar mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. För de vacciner som används i Sverige idag rekommenderar tillverkarna, efter grundvaccination, ett vaccinationsintervall på 12 månader. Det förekommer dock att bl.a. tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. Hur ett sådant kortare intervall påverkar hästarnas svar på influensavaccinering har dock inte studerats tidigare.
Målet för detta projekt var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov för mätning av halten antikroppar mot hästinfluensavirus togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. Våra resultat visade att alla prover från alla hästar i studien var positiva för antikroppar mot hästinfluensavirus men en påtaglig ökning av mängden av dessa antikroppar observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Detta är ny kunskap som visar på skillnader i antikroppssvaret hos de tränade hästarna i vår studie mot vad som tidigare var känt. Bland annat visade hästarna i vår studie en kortare period med höga antikroppsnivåer efter vaccination jämfört med t.ex. andra studier där vaccinet utvärderats på försökshästar. Det verkar också som att ett högre antikroppssvar erhålls om hästarna vaccinerats när antikroppsnivåerna sjunkit en lägre nivå. Denna typ av kunskap bidrar till en grund som behövs för att utforma effektiva vaccinationsprogram för tävlingshästar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress