Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356063
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 15 oktober 2018
Huvudsökande: Klara Löfkvist
Organisation: Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI
E-postadress: klara.lofkvist@jti.se
Telefon: 046-713624
Medsökande: Eskil Nilsson
Beviljade medel: 1 984 000 SEK

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to optimise the effect of primarily biological plant protection. The project's focus is to use the available technology in new ways. This is done through scientific studies of coverage on plants, penetration in canopy, and evenness of distribution and vitality of organisms after the application. The project's focus is broad and includes application in greenhouses, field vegetables, orchard and production of berries. An important part of the project is to create a link between the international research community in application technology and applied simplified advice that is directly useful for Swedish organic farmers and conventional farmers using IPM.

En avgörande faktor för att lyckas med växtskyddsarbetet är att man applicerar växtskyddsmedlet på rätt ställe. Detta är särskilt viktigt för de biologiska preparaten eftersom dessa oftast är kontaktverkande. Projektet går ut på att hitta appliceringstekniska lösningar för i första hand biologiska växtskyddsmedel, som optimerar effekten. Projektets fokus är att använda tillgänglig teknik på ett nytt sätt. Detta sker genom vetenskapliga undersökningar av täckning på plantor, inträngning i bestånd, spridningsjämnhet samt organismernas vitalitet efter appliceringen. Projektets fokus är brett och omfattar applicering i växthusodling, frilandsgrönsaker, fruktodling samt bärodling. En viktig del i projektet är att skapa en länk mellan internationell forskning inom appliceringsteknik och tillämpade enkla råd som är direkt användbara för Svenska ekologiska odlare och odlare som arbetar med integrerat växtskydd.

Appliceringstekniken är helt avgörande för att få god effekt av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Då de biologiska växtskyddsmedlen är kontaktverkande måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Det är i flera fall längs med stam eller stjälk, det vill säga vertikala ytor eller på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor. Den appliceringsteknik som idag dominerar är bomsprutning med spaltspridare och med denna når man i huvudsak horisontella ovansidor, det vill säga ovansidorna av bladen. En förbättring av täckningen på vertikala ytor kan uppnås om tvåhålsspridare används. Det är dock först då man går över till spridartekniker såsom dropleg och bandsprutning som avsättningen på de vertikala ytorna avsevärt förbättras. Rätt använt med spridarna vinklade på rätt sätt i förhållande till grödan kan dessa två tekniker även ge god avsättning på horisontella undersidor.

Appliceringstekniken är en avgörande faktor för att få en god effekt av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Biologiska växtskyddsmedel är kontaktverkande och måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Detta är i flera fall på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor eller längs med stammar eller stjälkar, det vill säga vertikala ytor. Vilka ytor som träffas med nuvarande appliceringsteknik är inte känt av de svenska odlarna.

Kvalitativa undersökningar med vattenkänsliga papper och kvantitativa undersökningar med hjälp av sprutning med spårämnet Pyranin genomfördes både i fält och i laboratoriemiljö för att studera avsättningen av sprutvätska på olika ytor. För att kunna upprepa studierna och standardisera undersökningarna skapades en standardiserad hållare med 8 ytor, 4 horisontella ytor, 2 undersidor och 2 ovansidor samt 4 vertikala ytor, fram, bak in och utsida i förhållande till körriktningen och för att på så sätt skapa en tredimensionell bild av avsättningen.

Resultaten från både de kvalitativa och de kvantitativa undersökningarna visade tydligt att den appliceringsteknik som idag dominerar vilket är bomsprutning med spaltspridare har stora brister i då det gäller att träffa de horisontella undersidorna och de vertikala ytorna där växtskadegörarna vanligtvis befinner sig. Vid sprutning med bomspruta med 50 cm mellan spridarna, 300 l/ha med spaltspridare ISO F 110-04 vid 3 bar tryck nåddes i huvudsak horisontella ovansidor, vilket motsvarar ovansidorna av bladen. Ökade vätskemängder och ökat tryck eller andra justeringar i inställningarna gav inte någon förbättrad fördelning av sprutvätskan mellan olika ytor. En fördubblad vätskemängd gav en fördubblad avsättning på de ytor som träffades men fördelning av avsättningen till andra ytor förbättrades inte. Flera olika typer av spridare testades och först då tvåhålsspaltspridare användes kunde en förbättrad avsättning på de vertikala ytorna uppnås.

Det finns en hel del spridningsteknisk utrustning tillgänglig på marknaden och nya utvecklas ständigt. Flera av dessa utrustningar har testats inom projektet men ingen teknikutveckling har däremot skett inom själva projektet. De spridarutrustningar som testades används redan av några odlare i vissa grödor och samtliga inställningar som testades såsom tryck, körhastigheter och vätskemängder ligger inom vanlig lantbrukarpraxis. Spridarutrustningar som testades var olika typer av dropleg och olika typer av bandsprutningstekniker för enkel eller dubbelrader.

Både dropleg och framförallt applicering med bandsprutor gav klart förbättrad avsättning på vertikala ytor. Förbättringarna var långt mer än vad ett byte från spaltspridare till dubbelspaltspridare kunde ge. Det var dock viktigt att spridarna vinklades på rätt sätt gentemot grödan för att få så optimal avsättning som möjligt. Ökad avsättning på horisontella undersidor kunde uppnås med hjälp av bandspruta om understa spridaren satt lågt ner i förhållande till bladytan som skulle träffs. Ytterligare förbättringar i avsättningen på horisontella undersidor kunde uppnås med dropleg. För att undvika oavsiktlig spridning utanför målet har offcenter spridare och injektorspridare i första hand valts och i samtliga fall har dessa avdriftsreducerande utrustningar givit väl så god täckning enligt de kvantitativa undersökningarna som traditionella spaltspridare.

När avsättningen förbättras på ytor som vanligtvis inte nås ökar den totala avsättningen på plantan. Detta gör att dosen kan behöva justeras. Eftersom samtliga inställningar och metoder som har testats har legat inom odlarnas normala inställningsområde är det lätt för odlarna att anamma dessa nya spridarmetoder och inställningar som har framkommit inom projektet. Resultaten från projektet kan därför användas direkt eftersom den teknik som testats finns tillgänglig på marknaden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress