Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356063
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 15 oktober 2018
Huvudsökande: Klara Löfkvist
Organisation: Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI
E-postadress: klara.lofkvist@jti.se
Telefon: 046-713624
Medsökande: Eskil Nilsson
Beviljade medel: 1 984 000 SEK

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to optimise the effect of primarily biological plant protection. The project's focus is to use the available technology in new ways. This is done through scientific studies of coverage on plants, penetration in canopy, and evenness of distribution and vitality of organisms after the application. The project's focus is broad and includes application in greenhouses, field vegetables, orchard and production of berries. An important part of the project is to create a link between the international research community in application technology and applied simplified advice that is directly useful for Swedish organic farmers and conventional farmers using IPM.

En avgörande faktor för att lyckas med växtskyddsarbetet är att man applicerar växtskyddsmedlet på rätt ställe. Detta är särskilt viktigt för de biologiska preparaten eftersom dessa oftast är kontaktverkande. Projektet går ut på att hitta appliceringstekniska lösningar för i första hand biologiska växtskyddsmedel, som optimerar effekten. Projektets fokus är att använda tillgänglig teknik på ett nytt sätt. Detta sker genom vetenskapliga undersökningar av täckning på plantor, inträngning i bestånd, spridningsjämnhet samt organismernas vitalitet efter appliceringen. Projektets fokus är brett och omfattar applicering i växthusodling, frilandsgrönsaker, fruktodling samt bärodling. En viktig del i projektet är att skapa en länk mellan internationell forskning inom appliceringsteknik och tillämpade enkla råd som är direkt användbara för Svenska ekologiska odlare och odlare som arbetar med integrerat växtskydd.

Appliceringstekniken är helt avgörande för att få god effekt av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Då de biologiska växtskyddsmedlen är kontaktverkande måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Det är i flera fall längs med stam eller stjälk, det vill säga vertikala ytor eller på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor. Den appliceringsteknik som idag dominerar är bomsprutning med spaltspridare och med denna når man i huvudsak horisontella ovansidor, det vill säga ovansidorna av bladen. En förbättring av täckningen på vertikala ytor kan uppnås om tvåhålsspridare används. Det är dock först då man går över till spridartekniker såsom dropleg och bandsprutning som avsättningen på de vertikala ytorna avsevärt förbättras. Rätt använt med spridarna vinklade på rätt sätt i förhållande till grödan kan dessa två tekniker även ge god avsättning på horisontella undersidor.

Appliceringstekniken är en avgörande faktor för att få en god effekt av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Biologiska växtskyddsmedel är kontaktverkande och måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Detta är i flera fall på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor eller längs med stammar eller stjälkar, det vill säga vertikala ytor. Vilka ytor som träffas med nuvarande appliceringsteknik är inte känt av de svenska odlarna.

Kvalitativa undersökningar med vattenkänsliga papper och kvantitativa undersökningar med hjälp av sprutning med spårämnet Pyranin genomfördes både i fält och i laboratoriemiljö för att studera avsättningen av sprutvätska på olika ytor. För att kunna upprepa studierna och standardisera undersökningarna skapades en standardiserad hållare med 8 ytor, 4 horisontella ytor, 2 undersidor och 2 ovansidor samt 4 vertikala ytor, fram, bak in och utsida i förhållande till körriktningen och för att på så sätt skapa en tredimensionell bild av avsättningen.

Resultaten från både de kvalitativa och de kvantitativa undersökningarna visade tydligt att den appliceringsteknik som idag dominerar vilket är bomsprutning med spaltspridare har stora brister i då det gäller att träffa de horisontella undersidorna och de vertikala ytorna där växtskadegörarna vanligtvis befinner sig. Vid sprutning med bomspruta med 50 cm mellan spridarna, 300 l/ha med spaltspridare ISO F 110-04 vid 3 bar tryck nåddes i huvudsak horisontella ovansidor, vilket motsvarar ovansidorna av bladen. Ökade vätskemängder och ökat tryck eller andra justeringar i inställningarna gav inte någon förbättrad fördelning av sprutvätskan mellan olika ytor. En fördubblad vätskemängd gav en fördubblad avsättning på de ytor som träffades men fördelning av avsättningen till andra ytor förbättrades inte. Flera olika typer av spridare testades och först då tvåhålsspaltspridare användes kunde en förbättrad avsättning på de vertikala ytorna uppnås.

Det finns en hel del spridningsteknisk utrustning tillgänglig på marknaden och nya utvecklas ständigt. Flera av dessa utrustningar har testats inom projektet men ingen teknikutveckling har däremot skett inom själva projektet. De spridarutrustningar som testades används redan av några odlare i vissa grödor och samtliga inställningar som testades såsom tryck, körhastigheter och vätskemängder ligger inom vanlig lantbrukarpraxis. Spridarutrustningar som testades var olika typer av dropleg och olika typer av bandsprutningstekniker för enkel eller dubbelrader.

Både dropleg och framförallt applicering med bandsprutor gav klart förbättrad avsättning på vertikala ytor. Förbättringarna var långt mer än vad ett byte från spaltspridare till dubbelspaltspridare kunde ge. Det var dock viktigt att spridarna vinklades på rätt sätt gentemot grödan för att få så optimal avsättning som möjligt. Ökad avsättning på horisontella undersidor kunde uppnås med hjälp av bandspruta om understa spridaren satt lågt ner i förhållande till bladytan som skulle träffs. Ytterligare förbättringar i avsättningen på horisontella undersidor kunde uppnås med dropleg. För att undvika oavsiktlig spridning utanför målet har offcenter spridare och injektorspridare i första hand valts och i samtliga fall har dessa avdriftsreducerande utrustningar givit väl så god täckning enligt de kvantitativa undersökningarna som traditionella spaltspridare.

När avsättningen förbättras på ytor som vanligtvis inte nås ökar den totala avsättningen på plantan. Detta gör att dosen kan behöva justeras. Eftersom samtliga inställningar och metoder som har testats har legat inom odlarnas normala inställningsområde är det lätt för odlarna att anamma dessa nya spridarmetoder och inställningar som har framkommit inom projektet. Resultaten från projektet kan därför användas direkt eftersom den teknik som testats finns tillgänglig på marknaden.

 

Antal träffar i projektbanken: 9

Ny metod för virulensbestämning av fotrötebakterier hos får
Erik Eriksson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1350161 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 juni 2015

H1350161 Ny metod för virulensbestämning av fotrötebakterier hos får Erik Eriksson Virulent fotröta …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

H1350210 Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information …

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter
Maria Neil, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 september 2017

H1350188 Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2017

H1350023 Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

H1350229 Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet? Katarina …

Läs mer

Utveckling av bekämpningsstrategi mot lagringsjukdomar i ekologiskt odlade äpplen och päron, ett samverkansprojekt
Marie Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 november 2017

H1356193 Utveckling av bekämpningsstrategi mot lagringsjukdomar i ekologiskt odlade äpplen …

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

H1356173 Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling Tomas …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

H1356063 Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel Klara Löfkvist En avgörande …

Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök
David Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1356158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2017

H1356158 Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress