Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356063
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 15 oktober 2018
Huvudsökande: Klara Löfkvist
Organisation: Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI
E-postadress: klara.lofkvist@jti.se
Telefon: 046-713624
Medsökande: Eskil Nilsson
Beviljade medel: 1 984 000 SEK

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to optimise the effect of primarily biological plant protection. The project's focus is to use the available technology in new ways. This is done through scientific studies of coverage on plants, penetration in canopy, and evenness of distribution and vitality of organisms after the application. The project's focus is broad and includes application in greenhouses, field vegetables, orchard and production of berries. An important part of the project is to create a link between the international research community in application technology and applied simplified advice that is directly useful for Swedish organic farmers and conventional farmers using IPM.

En avgörande faktor för att lyckas med växtskyddsarbetet är att man applicerar växtskyddsmedlet på rätt ställe. Detta är särskilt viktigt för de biologiska preparaten eftersom dessa oftast är kontaktverkande. Projektet går ut på att hitta appliceringstekniska lösningar för i första hand biologiska växtskyddsmedel, som optimerar effekten. Projektets fokus är att använda tillgänglig teknik på ett nytt sätt. Detta sker genom vetenskapliga undersökningar av täckning på plantor, inträngning i bestånd, spridningsjämnhet samt organismernas vitalitet efter appliceringen. Projektets fokus är brett och omfattar applicering i växthusodling, frilandsgrönsaker, fruktodling samt bärodling. En viktig del i projektet är att skapa en länk mellan internationell forskning inom appliceringsteknik och tillämpade enkla råd som är direkt användbara för Svenska ekologiska odlare och odlare som arbetar med integrerat växtskydd.

Appliceringstekniken är helt avgörande för att få god effekt av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Då de biologiska växtskyddsmedlen är kontaktverkande måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Det är i flera fall längs med stam eller stjälk, det vill säga vertikala ytor eller på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor. Den appliceringsteknik som idag dominerar är bomsprutning med spaltspridare och med denna når man i huvudsak horisontella ovansidor, det vill säga ovansidorna av bladen. En förbättring av täckningen på vertikala ytor kan uppnås om tvåhålsspridare används. Det är dock först då man går över till spridartekniker såsom dropleg och bandsprutning som avsättningen på de vertikala ytorna avsevärt förbättras. Rätt använt med spridarna vinklade på rätt sätt i förhållande till grödan kan dessa två tekniker även ge god avsättning på horisontella undersidor.

Appliceringstekniken är en avgörande faktor för att få en god effekt av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Biologiska växtskyddsmedel är kontaktverkande och måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Detta är i flera fall på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor eller längs med stammar eller stjälkar, det vill säga vertikala ytor. Vilka ytor som träffas med nuvarande appliceringsteknik är inte känt av de svenska odlarna.

Kvalitativa undersökningar med vattenkänsliga papper och kvantitativa undersökningar med hjälp av sprutning med spårämnet Pyranin genomfördes både i fält och i laboratoriemiljö för att studera avsättningen av sprutvätska på olika ytor. För att kunna upprepa studierna och standardisera undersökningarna skapades en standardiserad hållare med 8 ytor, 4 horisontella ytor, 2 undersidor och 2 ovansidor samt 4 vertikala ytor, fram, bak in och utsida i förhållande till körriktningen och för att på så sätt skapa en tredimensionell bild av avsättningen.

Resultaten från både de kvalitativa och de kvantitativa undersökningarna visade tydligt att den appliceringsteknik som idag dominerar vilket är bomsprutning med spaltspridare har stora brister i då det gäller att träffa de horisontella undersidorna och de vertikala ytorna där växtskadegörarna vanligtvis befinner sig. Vid sprutning med bomspruta med 50 cm mellan spridarna, 300 l/ha med spaltspridare ISO F 110-04 vid 3 bar tryck nåddes i huvudsak horisontella ovansidor, vilket motsvarar ovansidorna av bladen. Ökade vätskemängder och ökat tryck eller andra justeringar i inställningarna gav inte någon förbättrad fördelning av sprutvätskan mellan olika ytor. En fördubblad vätskemängd gav en fördubblad avsättning på de ytor som träffades men fördelning av avsättningen till andra ytor förbättrades inte. Flera olika typer av spridare testades och först då tvåhålsspaltspridare användes kunde en förbättrad avsättning på de vertikala ytorna uppnås.

Det finns en hel del spridningsteknisk utrustning tillgänglig på marknaden och nya utvecklas ständigt. Flera av dessa utrustningar har testats inom projektet men ingen teknikutveckling har däremot skett inom själva projektet. De spridarutrustningar som testades används redan av några odlare i vissa grödor och samtliga inställningar som testades såsom tryck, körhastigheter och vätskemängder ligger inom vanlig lantbrukarpraxis. Spridarutrustningar som testades var olika typer av dropleg och olika typer av bandsprutningstekniker för enkel eller dubbelrader.

Både dropleg och framförallt applicering med bandsprutor gav klart förbättrad avsättning på vertikala ytor. Förbättringarna var långt mer än vad ett byte från spaltspridare till dubbelspaltspridare kunde ge. Det var dock viktigt att spridarna vinklades på rätt sätt gentemot grödan för att få så optimal avsättning som möjligt. Ökad avsättning på horisontella undersidor kunde uppnås med hjälp av bandspruta om understa spridaren satt lågt ner i förhållande till bladytan som skulle träffs. Ytterligare förbättringar i avsättningen på horisontella undersidor kunde uppnås med dropleg. För att undvika oavsiktlig spridning utanför målet har offcenter spridare och injektorspridare i första hand valts och i samtliga fall har dessa avdriftsreducerande utrustningar givit väl så god täckning enligt de kvantitativa undersökningarna som traditionella spaltspridare.

När avsättningen förbättras på ytor som vanligtvis inte nås ökar den totala avsättningen på plantan. Detta gör att dosen kan behöva justeras. Eftersom samtliga inställningar och metoder som har testats har legat inom odlarnas normala inställningsområde är det lätt för odlarna att anamma dessa nya spridarmetoder och inställningar som har framkommit inom projektet. Resultaten från projektet kan därför användas direkt eftersom den teknik som testats finns tillgänglig på marknaden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress