Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356063
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 15 oktober 2018
Huvudsökande: Klara Löfkvist
Organisation: Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI
E-postadress: klara.lofkvist@jti.se
Telefon: 046-713624
Medsökande: Eskil Nilsson
Beviljade medel: 1 984 000 SEK

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to optimise the effect of primarily biological plant protection. The project's focus is to use the available technology in new ways. This is done through scientific studies of coverage on plants, penetration in canopy, and evenness of distribution and vitality of organisms after the application. The project's focus is broad and includes application in greenhouses, field vegetables, orchard and production of berries. An important part of the project is to create a link between the international research community in application technology and applied simplified advice that is directly useful for Swedish organic farmers and conventional farmers using IPM.

En avgörande faktor för att lyckas med växtskyddsarbetet är att man applicerar växtskyddsmedlet på rätt ställe. Detta är särskilt viktigt för de biologiska preparaten eftersom dessa oftast är kontaktverkande. Projektet går ut på att hitta appliceringstekniska lösningar för i första hand biologiska växtskyddsmedel, som optimerar effekten. Projektets fokus är att använda tillgänglig teknik på ett nytt sätt. Detta sker genom vetenskapliga undersökningar av täckning på plantor, inträngning i bestånd, spridningsjämnhet samt organismernas vitalitet efter appliceringen. Projektets fokus är brett och omfattar applicering i växthusodling, frilandsgrönsaker, fruktodling samt bärodling. En viktig del i projektet är att skapa en länk mellan internationell forskning inom appliceringsteknik och tillämpade enkla råd som är direkt användbara för Svenska ekologiska odlare och odlare som arbetar med integrerat växtskydd.

Appliceringstekniken är helt avgörande för att få god effekt av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Då de biologiska växtskyddsmedlen är kontaktverkande måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Det är i flera fall längs med stam eller stjälk, det vill säga vertikala ytor eller på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor. Den appliceringsteknik som idag dominerar är bomsprutning med spaltspridare och med denna når man i huvudsak horisontella ovansidor, det vill säga ovansidorna av bladen. En förbättring av täckningen på vertikala ytor kan uppnås om tvåhålsspridare används. Det är dock först då man går över till spridartekniker såsom dropleg och bandsprutning som avsättningen på de vertikala ytorna avsevärt förbättras. Rätt använt med spridarna vinklade på rätt sätt i förhållande till grödan kan dessa två tekniker även ge god avsättning på horisontella undersidor.

Appliceringstekniken är en avgörande faktor för att få en god effekt av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Biologiska växtskyddsmedel är kontaktverkande och måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Detta är i flera fall på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor eller längs med stammar eller stjälkar, det vill säga vertikala ytor. Vilka ytor som träffas med nuvarande appliceringsteknik är inte känt av de svenska odlarna.

Kvalitativa undersökningar med vattenkänsliga papper och kvantitativa undersökningar med hjälp av sprutning med spårämnet Pyranin genomfördes både i fält och i laboratoriemiljö för att studera avsättningen av sprutvätska på olika ytor. För att kunna upprepa studierna och standardisera undersökningarna skapades en standardiserad hållare med 8 ytor, 4 horisontella ytor, 2 undersidor och 2 ovansidor samt 4 vertikala ytor, fram, bak in och utsida i förhållande till körriktningen och för att på så sätt skapa en tredimensionell bild av avsättningen.

Resultaten från både de kvalitativa och de kvantitativa undersökningarna visade tydligt att den appliceringsteknik som idag dominerar vilket är bomsprutning med spaltspridare har stora brister i då det gäller att träffa de horisontella undersidorna och de vertikala ytorna där växtskadegörarna vanligtvis befinner sig. Vid sprutning med bomspruta med 50 cm mellan spridarna, 300 l/ha med spaltspridare ISO F 110-04 vid 3 bar tryck nåddes i huvudsak horisontella ovansidor, vilket motsvarar ovansidorna av bladen. Ökade vätskemängder och ökat tryck eller andra justeringar i inställningarna gav inte någon förbättrad fördelning av sprutvätskan mellan olika ytor. En fördubblad vätskemängd gav en fördubblad avsättning på de ytor som träffades men fördelning av avsättningen till andra ytor förbättrades inte. Flera olika typer av spridare testades och först då tvåhålsspaltspridare användes kunde en förbättrad avsättning på de vertikala ytorna uppnås.

Det finns en hel del spridningsteknisk utrustning tillgänglig på marknaden och nya utvecklas ständigt. Flera av dessa utrustningar har testats inom projektet men ingen teknikutveckling har däremot skett inom själva projektet. De spridarutrustningar som testades används redan av några odlare i vissa grödor och samtliga inställningar som testades såsom tryck, körhastigheter och vätskemängder ligger inom vanlig lantbrukarpraxis. Spridarutrustningar som testades var olika typer av dropleg och olika typer av bandsprutningstekniker för enkel eller dubbelrader.

Både dropleg och framförallt applicering med bandsprutor gav klart förbättrad avsättning på vertikala ytor. Förbättringarna var långt mer än vad ett byte från spaltspridare till dubbelspaltspridare kunde ge. Det var dock viktigt att spridarna vinklades på rätt sätt gentemot grödan för att få så optimal avsättning som möjligt. Ökad avsättning på horisontella undersidor kunde uppnås med hjälp av bandspruta om understa spridaren satt lågt ner i förhållande till bladytan som skulle träffs. Ytterligare förbättringar i avsättningen på horisontella undersidor kunde uppnås med dropleg. För att undvika oavsiktlig spridning utanför målet har offcenter spridare och injektorspridare i första hand valts och i samtliga fall har dessa avdriftsreducerande utrustningar givit väl så god täckning enligt de kvantitativa undersökningarna som traditionella spaltspridare.

När avsättningen förbättras på ytor som vanligtvis inte nås ökar den totala avsättningen på plantan. Detta gör att dosen kan behöva justeras. Eftersom samtliga inställningar och metoder som har testats har legat inom odlarnas normala inställningsområde är det lätt för odlarna att anamma dessa nya spridarmetoder och inställningar som har framkommit inom projektet. Resultaten från projektet kan därför användas direkt eftersom den teknik som testats finns tillgänglig på marknaden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress