Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233136
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 28 april 2017
Huvudsökande: Kerstin Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.berglund@slu.se
Telefon: 018 - 67 11 85
Medsökande: Magnus Simonsson
Medsökande: Ararso Etana
Beviljade medel: 1 260 000 SEK

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using two long term field experiments that started in 1936 and 1941 at Lanna experimental station. The experiments differ in clay content and type of lime used. We will study soil structural properties of the soil and carry out a drainage study to evaluate the risk of phosphorous losses.

Hypotheses:
- Liming with burnt and slaked lime on arable clay soil can improve the soil structure for a very long time and lower the risk of phosphorous leaching.
- Soil structure liming is profitable both for the farmer and the environment

Målsättningen med detta projekt är att utvärdera den långsiktiga effekten av strukturkalkning på lerjordar, för att förbättra markstrukturen och reducera fosforförlusterna från åkermark. Praktiska erfarenheter antyder att effekten kan vara mycket långsiktig. I två långliggande kalkfosforförsök på Lanna försöksgård i Västergötland som anlades redan 1936 respektive 1941 användes strukturkalk (bränd och släckt kalk) vid starten och vid omkalkningen på 70-talet. Försöken skiljer sig åt med avseende på lerhalt (mellanlera resp. styv lera) och det kalk-ningsmedel (bränd och släckt kalk) som användes vid starten. I dessa försök finns en unik möjlighet att studera de långsiktiga effekterna på markstrukturen och därmed risken för fos-forförluster.

- Hypoteser: Inblandning av bränd och släckt kalk i matjorden på lerjord har en mycket långsiktig effekt på jordens struktur och risken för fosforförluster.
- Strukturkalkning är en lönsam åtgärd både för lantbrukaren och för samhället.

Strukturkalkning är en lovande åtgärd som kan förbättra markstrukturen och minska fosforförlusterna från lerjordar. Resultaten från Lannaförsöken, som strukturkalkades med bränd och släckt kalk vid starten för dryga 70 år sedan och omkalkades på 70-talet, visar att struktureffekten kan vara mycket långvarig med stabilare aggregat och bättre genomsläpplighet för vatten. Risken för fosforförluster testades i en dräneringsstudie och utlakningen av partikelbunden fosfor var ca 40 % lägre i strukturkalkade led. På lerjordar med stor fosforutlakning och med nuvarande bidragsnivå kan åtgärden vara lönsam både för lantbrukaren och för miljön. Varierande skördeeffekter och risken för mikronäringsbrister gör dock intäktssidan osäker. Tyvärr finns det ännu inga studier på hur långsiktiga struktureffekterna är för de strukturkalkningsmedel som idag används i lantbruket som är en blandning av ca 15 % släckt kalk och resten kalciumkarbonat.

Är strukturkalkning lönsamt för både lantbrukaren och miljön?

En stor del av fosforläckaget från våra lerjordar består av fosfor som är bunden till jordpartiklar. Regnet slår loss partiklar från jordaggregaten i matjorden och partiklarna transporteras sedan med yt- och dräneringsvattnet ut till vattendragen där vattnet blir grumligt. Om man kan förbättra markstrukturen så att partiklarna hänger ihop i större och stabilare aggregat, som är svårare att transportera, så minskar risken för fosforutlakning. Strukturkalkning av odlade lerjordar är en av de åtgärder som rekommenderas för att förbättra markstrukturen och därmed minska utlakningen av fosfor. Det är en relativt dyr åtgärd men om effekterna är mycket långsiktiga kan den ändå vara kostnadseffektiv.

För att studera den långsiktiga effekten av strukturkalkning har vi använt två långliggande fältförsök på mellanlera på Lanna försöksgård i Västergötland. I försöken användes vid kalkningen strukturkalk (bränd och släckt kalk) motsvarande 6 ton CaO/ha vid starten 1936 respektive 1941 och även vid omkalkningen på 70-talet. Strukturkalkens förmåga att stabilisera lerjordarnas struktur analyserades i en dräneringsstudie. Lysimetrar (rör med diameter 20 cm, höjd 20 cm) med jord i ostörd lagring togs ut från matjorden i fältförsöken och utsattes för två regnsimuleringar (bevattningar). Genom att mäta grumligheten på utlakningsvattnet och dessutom innehållet av fosfor i vattnet som passerar genom den ostörda jorden i lysimetrarna värderades strukturstabiliteten och risken för fosforutlakning.

Grumligheten i utlakningsvattnet i dräneringsstudien var hela 60 % lägre i strukturkalkade led efter den första bevattningen och 40 % lägre grumlighet efter den andra. Markstruktureffekterna var, trots de stora skillnaderna, inte statistiskt säkra på grund av stor varians och få upprepningar i försöken. I dräneringsstudien var utlakningen av partikelbunden fosfor ca 40 % lägre i strukturkalkade led efter den första bevattningen. Resultaten överensstämmer väl med vad som tidigare rapporterats för bränd kalk i fältförsök utlagda på senare år med dränerade rutor på lerjordar i Mellansverige.

Det var inga säkra skördeeffekter i försöken provtagningsåret men tidigare sammanställningar över längre perioder i samma försök har visat på skördeökningar för kalkningen. Effekten på matjordens pH visade på en mycket liten eller ingen höjning vilket så här många år efter kalkningen var väntat. Den växttillgängliga fosforn (P-AL) var något högre i kalkade led.

Mycket av ekonomin för lantbrukaren och motiven för strukturkalkning som miljöåtgärd beror på hur långsiktig effekten är. Den här studien har visat på mycket långsiktiga effekter av strukturkalkning på markstrukturen och därmed risken för fosforutlakning från lerjordar. På lerjordar med stor fosforutlakning och med nuvarande bidragsnivå kan åtgärden vara lönsam både för lantbrukaren och för miljön. Varierande skördeeffekter och risken för mikronäringsbrister gör dock intäktssidan osäker. Tyvärr finns det ännu inga studier på hur långsiktiga struktureffekterna är för de strukturkalkningsmedel som idag används i lantbruket som är en blandning av ca 15 % släckt kalk och resten kalciumkarbonat.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapens förbund

Projektnummer: S-16-60-618 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Projektnummer: H1333178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this suggested project, we wish to implement, initiate, and establish long-term management of a web-based decision-support system for integrated pest management in Swedish apple orchards. The system provides support regarding the precision required when modern selective pesticides are used for …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress