Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233136
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 28 april 2017
Huvudsökande: Kerstin Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.berglund@slu.se
Telefon: 018 - 67 11 85
Medsökande: Magnus Simonsson
Medsökande: Ararso Etana
Beviljade medel: 1 260 000 SEK

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using two long term field experiments that started in 1936 and 1941 at Lanna experimental station. The experiments differ in clay content and type of lime used. We will study soil structural properties of the soil and carry out a drainage study to evaluate the risk of phosphorous losses.

Hypotheses:
- Liming with burnt and slaked lime on arable clay soil can improve the soil structure for a very long time and lower the risk of phosphorous leaching.
- Soil structure liming is profitable both for the farmer and the environment

Målsättningen med detta projekt är att utvärdera den långsiktiga effekten av strukturkalkning på lerjordar, för att förbättra markstrukturen och reducera fosforförlusterna från åkermark. Praktiska erfarenheter antyder att effekten kan vara mycket långsiktig. I två långliggande kalkfosforförsök på Lanna försöksgård i Västergötland som anlades redan 1936 respektive 1941 användes strukturkalk (bränd och släckt kalk) vid starten och vid omkalkningen på 70-talet. Försöken skiljer sig åt med avseende på lerhalt (mellanlera resp. styv lera) och det kalk-ningsmedel (bränd och släckt kalk) som användes vid starten. I dessa försök finns en unik möjlighet att studera de långsiktiga effekterna på markstrukturen och därmed risken för fos-forförluster.

- Hypoteser: Inblandning av bränd och släckt kalk i matjorden på lerjord har en mycket långsiktig effekt på jordens struktur och risken för fosforförluster.
- Strukturkalkning är en lönsam åtgärd både för lantbrukaren och för samhället.

Strukturkalkning är en lovande åtgärd som kan förbättra markstrukturen och minska fosforförlusterna från lerjordar. Resultaten från Lannaförsöken, som strukturkalkades med bränd och släckt kalk vid starten för dryga 70 år sedan och omkalkades på 70-talet, visar att struktureffekten kan vara mycket långvarig med stabilare aggregat och bättre genomsläpplighet för vatten. Risken för fosforförluster testades i en dräneringsstudie och utlakningen av partikelbunden fosfor var ca 40 % lägre i strukturkalkade led. På lerjordar med stor fosforutlakning och med nuvarande bidragsnivå kan åtgärden vara lönsam både för lantbrukaren och för miljön. Varierande skördeeffekter och risken för mikronäringsbrister gör dock intäktssidan osäker. Tyvärr finns det ännu inga studier på hur långsiktiga struktureffekterna är för de strukturkalkningsmedel som idag används i lantbruket som är en blandning av ca 15 % släckt kalk och resten kalciumkarbonat.

Är strukturkalkning lönsamt för både lantbrukaren och miljön?

En stor del av fosforläckaget från våra lerjordar består av fosfor som är bunden till jordpartiklar. Regnet slår loss partiklar från jordaggregaten i matjorden och partiklarna transporteras sedan med yt- och dräneringsvattnet ut till vattendragen där vattnet blir grumligt. Om man kan förbättra markstrukturen så att partiklarna hänger ihop i större och stabilare aggregat, som är svårare att transportera, så minskar risken för fosforutlakning. Strukturkalkning av odlade lerjordar är en av de åtgärder som rekommenderas för att förbättra markstrukturen och därmed minska utlakningen av fosfor. Det är en relativt dyr åtgärd men om effekterna är mycket långsiktiga kan den ändå vara kostnadseffektiv.

För att studera den långsiktiga effekten av strukturkalkning har vi använt två långliggande fältförsök på mellanlera på Lanna försöksgård i Västergötland. I försöken användes vid kalkningen strukturkalk (bränd och släckt kalk) motsvarande 6 ton CaO/ha vid starten 1936 respektive 1941 och även vid omkalkningen på 70-talet. Strukturkalkens förmåga att stabilisera lerjordarnas struktur analyserades i en dräneringsstudie. Lysimetrar (rör med diameter 20 cm, höjd 20 cm) med jord i ostörd lagring togs ut från matjorden i fältförsöken och utsattes för två regnsimuleringar (bevattningar). Genom att mäta grumligheten på utlakningsvattnet och dessutom innehållet av fosfor i vattnet som passerar genom den ostörda jorden i lysimetrarna värderades strukturstabiliteten och risken för fosforutlakning.

Grumligheten i utlakningsvattnet i dräneringsstudien var hela 60 % lägre i strukturkalkade led efter den första bevattningen och 40 % lägre grumlighet efter den andra. Markstruktureffekterna var, trots de stora skillnaderna, inte statistiskt säkra på grund av stor varians och få upprepningar i försöken. I dräneringsstudien var utlakningen av partikelbunden fosfor ca 40 % lägre i strukturkalkade led efter den första bevattningen. Resultaten överensstämmer väl med vad som tidigare rapporterats för bränd kalk i fältförsök utlagda på senare år med dränerade rutor på lerjordar i Mellansverige.

Det var inga säkra skördeeffekter i försöken provtagningsåret men tidigare sammanställningar över längre perioder i samma försök har visat på skördeökningar för kalkningen. Effekten på matjordens pH visade på en mycket liten eller ingen höjning vilket så här många år efter kalkningen var väntat. Den växttillgängliga fosforn (P-AL) var något högre i kalkade led.

Mycket av ekonomin för lantbrukaren och motiven för strukturkalkning som miljöåtgärd beror på hur långsiktig effekten är. Den här studien har visat på mycket långsiktiga effekter av strukturkalkning på markstrukturen och därmed risken för fosforutlakning från lerjordar. På lerjordar med stor fosforutlakning och med nuvarande bidragsnivå kan åtgärden vara lönsam både för lantbrukaren och för miljön. Varierande skördeeffekter och risken för mikronäringsbrister gör dock intäktssidan osäker. Tyvärr finns det ännu inga studier på hur långsiktiga struktureffekterna är för de strukturkalkningsmedel som idag används i lantbruket som är en blandning av ca 15 % släckt kalk och resten kalciumkarbonat.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta
Magnus Karlsson, SLU

Projektnummer: H1333172 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 september 2017

The objective of this project is to develop new pea varieties with resistance towards root rot disease, in combination with excellent production properties. The disease is mainly caused by the oomycete Aphanomyces euteiches. Currently, neither pea varieties with resistance nor chemical pesticides …

Läs mer

Sortblandning – ett robust odlingssystem
Velemir Ninkovic, SLU

Projektnummer: H1333072 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 september 2017

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based …

Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner
Sven Nimmermark, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1243106 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress