Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Arbetsbelastning vid mjölkning i parallell- och fiskbensystem. Rekommendationer för ergonomisk design och korrekta arbetsställningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0735093
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 16 januari 2012
Huvudsökande: Stefan Pinzke
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.pinzke@ltj.slu.se
Telefon: 040 - 41 54 93
Beviljade medel: 675 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att kvantifiera ledbelastningen vid mjölkning i olika lösdriftssystem samt att rekommendera ergonomiska lösningar och arbetsteknik.
Parallell-grop/karusell och fiskben-grop/karusell studerades i fält. Arbetsställningar och arbetsrörelser videofilmades. Systemens utformning, tyngd av mjölkningsutrustning, mjölkarnas arbetshöjder och arbetsavstånd, uppmättes. Intervjuer avseende belastningsbesvär och upplevelse av de olika systemen genomfördes. Biomekanikprogrammet ALBA användes för att kvantifiera ledbelastning vid olika mjölkningsmoment.
Beräkningarna visar ingen skillnad på ledbelastning mellan de olika systemen för godtagbara arbetsställningar. Skillnader som har betydelse finns i lösningar inom systemen och i variationen av hög- och lågställda kojuver i kombination med olika längder på mjölkarna. Tekniska hjälpmedel som justerbara golv, avlastningsarmar, indexering av korna och lättviktsorgan kan till viss del kompensera för variationen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Satsningar på storskalig mjölkproduktion och nya tekniska lösningar som genomförts på senare tid innebär stora förändringar vad gäller djurskötarens arbetsförhållanden. Arbetstakten och arbetstiden för enskilda arbetsmoment, som t.ex. mjölkning, tenderar att öka. Denna förändringsprocess har sannolikt resulterat i ett förändrat arbetsmönster och exponering för olika riskfaktorer, som det är angeläget att ha kunskap om för utveckling av effektiva, preventiva och interventiva åtgärder i djurskötarens arbetsmiljö. Det är känt från många undersökningar i en rad länder att personer verksamma i mjölkproduktionen har hög frekvens av belastningsproblem som resulterar i värk, smärta och obehag som kan resultera i funktionshinder, nedsatt arbetsförmåga och ökad olycksfallsrisk. För att vi skall kunna ge rekommendationer gällande tekniska lösningar och arbetsteknik som kan förhindra uppkomsten av belastningsbesvär är det angeläget att kartlägga belastningsnivån i olika mjölkningssystem.

Syftet med föreliggande projekt var att kvantifiera belastningen på mjölkarnas kroppsleder vid mjölkning i parallell resp. fiskbenssystem samt att ge rekommendationer avseende ergonomiska lösningar och rätt arbetsteknik.

Fältstudier genomfördes vid 4 stora mjölkgårdar i Sverige med följande mjölkningsvarianter A) Fiskbenstall (korna mjölkas snett från sidan), B) Karusell fiskbenuppställning (korna står på en roterande plattform och mjölkas snett från sidan av mjölkaren som står stilla, C) Parallellstall (korna mjölkas rakt bakifrån) och D) Karusell parallelluppställning (korna står på en roterande plattform och mjölkas rakt bakifrån av mjölkaren som står stilla).
Mjölkarna videofilmades under arbete i mjölkningsstallarna för att registrera arbetsställningar och arbetsrörelser. De olika systemens utformning, tyngden av mjölkningsutrustning, mjölkarnas arbetshöjder och arbetsavstånd, uppmättes på gårdarna.
Intervjuer med mjölkarna genomfördes med avseende på belastningsbesvär och upplevelse av ansträngning vid mjölkning i de olika systemen. Det biomekaniska programmet ALBA användes för att kvantifiera ledbelastning vid olika mjölkningsmoment.

Högst belastning oavsett system hade de långa männen som tvingades böja på ryggen för att nå framspenarna på kon. Skulderbelastningen var ca 60% högre i den arm som belastades av att hålla mjölkningsorganet jämfört med om armen hade varit obelastad. Ländryggen (L5/S1) belastades ca 10% mer vid mjölkning jämfört med torkning av spenar och juver eller förmjölkning.
Beräkningarna visar ingen skillnad på ledbelastning mellan de olika systemen för godtagbara arbetsställningar dvs där mjölkaren inte tvingas stå på tå eller böja på ryggen för att nå framspenarna.
Skillnader som har betydelse för belastningen finns däremot i lösningar inom systemen och i variationen av hög- och lågställda kojuver i kombination med olika längder på mjölkarna. Tekniska hjälpmedel som kan underlätta arbetet som justerbara golv, avlastningsarmar, indexering av korna och lättviktsorgan kan i till viss del kompensera för denna variation.

Den höga förekomsten av belastningsbesvär hos mjölkare beror inte enbart på mjölkningssystemens design. Andra bidragande orsaker kan vara långa arbetstider, ensidiga och upprepade arbetsuppgifter, psykosociala och organisatoriska faktorer. God arbetsteknik som bl.a. innefattar att arbeta nära kroppen, använda båda händerna eller att växla hand och undvika att arbeta i ytterlägen är också viktigt att tänka på för att undvika belastningsbesvär.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress