Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Att bygga bättre styrelser: Hur beror ett kooperativt företags framgång på styrelsens egenskaper?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146039
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 januari 2014
Huvudsökande: Karin Hakelius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: karin.hakelius@slu.se
Telefon: 018-67 17 45
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Karin Hakelius, universitetslektor, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala: Att bygga bättre styrelser: Hur beror ett kooperativt företags framgång på styrelsens egenskaper?

Projektets övergripande syfte är att utforma rekommendationer för kooperativa företags styrelser med utgångspunkt i gängse bolagsstyrningslitteratur. Tretton intervjuer med ordföranden i lantbrukskooperativa företag genomförts för att uppnå detta syfte.

Dessutom görs en enkätstudie, vilken utgör den tredje mätningen sedan 1993, av lantbrukares attityder till det sätt varpå kooperativa företag styrs.

Mer forskning krävs då det gäller såväl hur styrelser i kooperativa företag är sammansatta, som hur de arbetar. Dessutom är det viktigt att titta närmare på de unika krav som ställs på de förtroendevalda i de kooperativa företagens styrelser, då dessa måste ta hänsyn till medlemmarnas krav på verksamheten, samtidigt som de ska fatta beslut som gör att företaget är konkurrenskraftigt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Projektets titel och projektnummer: Att bygga bättre styrelser: Hur beror ett kooperativt företags framgång på styrelsens egenskaper? - V1146039

Rapportens författare: Karin Hakelius, universitetslektor, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala

Syftet med studien:
Projektets övergripande syfte är att utforma rekommendationer för kooperativa företags styrelser. Avsikten är att testa om insikter från bolagsstyrningslitteraturen gäller även i lantbrukskooperativa företag. I synnerhet ska studien (1) identifiera styrelsekaraktäristika som påverkar det ekonomiska resultatet i kooperativa företag, (2) jämföra dessa variabler med resultat från studier i bolag, samt (3) undersöka huruvida olika typer av kooperativa företag – t ex branschblandade, service-, förhandlings-, marknadsförings-, eller bolagiserade kooperativa företag – kan skilja sig från varandra avseende styrelsekaraktäristika som påverkar resultaten.

Under projektets gång har också en möjlighet att studera lantbrukarnas syn på styrelsearbetet uppkommit, i syfte att se styrelsearbetet från medlemmarnas perspektiv.

Resultat:
Huvudprojektets resultat ger vid handen att det står klart att de studier som genomförts på aktiebolag och som ligger till grund för bolagsstyrningsteorier inte verkar vara applicerbara på kooperativa företag. Det är också oklart om de faktorer som nämns som avgörande framgångsindikatorer för aktiebolag är identiska med dem som ett kooperativt företag bör fokusera på, vilket gäller både faktorerna i sig och huruvida olika faktorer spelar en viktig roll för olika typer av kooperativa företag. Framtida studier rörande detta är mycket viktiga för att ledningarna i våra kooperativa företag ska få klarhet i vad de bör satsa på för att nå framgång.

Den kompletterande studien visar att det bland svenska lantbrukare finns inlärda attityder till de kooperativa företagens sätt att styras, samt att dessa skiljer sig från de attityder som lantbrukare ger uttryck för, baserat på egna erfarenheter. Under perioden 1993-2013 har den senare typen av attityder genomgått en relativt stor förändring. Två viktiga faktorer som orsakat denna attitydförskjutning beror på att medlemmarna upplever en allt större svårighet att följa upp vad som händer i deras kooperativa företag, samt att det har blivit allt svårare att vara förtroendevald - framför allt då det gäller att "läsa av" medlemmarnas krav på det kooperativa företaget.

Metod:
Huvudstudien genomfördes av Karin Hakelius genom tretton intervjuer med ordföranden i kooperativa företag, rörande styrelsernas sammansättning och arbetssätt. Den kompletterande studien utgjordes av en enkät som skickades ut till 2 250 lantbrukare och fokuserade lantbrukarnas attityd till den demokratiska processen och styrningen av företagen. Denna studie gjordes för tredje gången sedan 1993, vilket möjliggör analys av attitydförändringar.

Slutsatser:
Det finns klara paralleller mellan de två projekt som presenterats i denna rapport: båda rör det sätt varpå kooperativa företag styrs – huvudprojektet utifrån ordförandepositionen och det kompletterande projektet från medlemmarnas sida. Förhoppningsvis kan resultat från dessa båda projekt användas till att förbättra styrelsearbetet, men det står helt klart att mera kunskap måste fram på detta område, då det verkar som om de ”sanningar” som bolagsstyrningslitteraturen ger, inte går att applicera fullt ut på kooperativa företag.

Följande tre beröringspunkter mellan de två studierna bör nämnas och utforskas ytterligare:

1. Det verkar som om dagens medlemmar vill ha flera externa styrelsemedlemmar. I huvudstudien hade de styrelser med bäst prestanda endast 0,5 extern styrelseledamot (vilket motsvarar 4,2% av styrelsen), medan de styrelser som hade sämre prestanda hade 1,7 (vilket motsvarar 18,9% av styrelsen).

2. Lantbrukarna i den kompletterande studien ger uttryck för att de förtroendevalda fokuserar på tillväxt och inte bryr sig särskilt mycket om vad medlemmarna tycker. Om man tittar på resultat från den större studien, med fokus på i vilken grad styrelse och VD är överens om expansion av företaget (gällande både de hög- och lågpresterande) finner man att de är överens rörande detta. Båda grupperna är också överens, säger ordföranden i fråga, rörande det övergripande syftet med den kooperativa organisationen. De högpresterande företagens styrelser sägs också vara helt överens med sin VD rörande de generella målen och vikten av förändring. Det som båda gruppernas ordförande pekar ut som ett område där samstämmigheten mellan styrelse och VD är låg, rör risktagandet.

3. Två intressanta områden där mer forskning också skulle göra stor nytta rör huruvida styrelsemedlemmar som suttit länge är en för- eller nackdel för prestandan, samt vilken roll (i flera bemärkelser) som utbildningsinsatser har för prestandan. Huvudstudien visade att de företag med högst prestanda hade en ordförande som varit styrelsemedlem i nära åtta år och ordförande drygt tre; motsvarande siffror för de lågpresterande företagen var drygt fem år som styrelsemedlem och lika länge som ordförande. Frågan är om och i så fall vilken effekt detta har på prestandan: spelar det någon roll hur länge ordföranden har varit styrelsemedlem respektive ordförande? Kombineras dessa frågor med resultaten att de högpresterande företagen satsade betydligt mer på utbildning av såväl nya som sittande styrelsemedlemmar (35,5, respektive 18,4 timmar – att jämföras med 4,8 respektive 6,5 timmar), kan man t ex fråga sig vad denna utbildning fokuserar och huruvida den leder till de förbättringsförslag som framfördes som önskvärda i den kompletterande studien, bl a i termer av att förändra sättet varpå företagen styrs, så att besluten ligger bättre i linje med medlemsopinionen, samt kanske också i högre grad använda externa ledamöter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress