Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avel för hållbarhet och produktiv livslängd hos de svenska köttraserna

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850390
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 28 augusti 2012
Huvudsökande: Anna Näsholm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anna.nasholm@hgen.slu.se
Telefon: 018-671972
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att undersöka möjligheterna att inkludera produktiv livslängd i avelsarbetet med de svenska köttraserna. Med data från KAP för åren 1967 till 2008 skattades genetiska parametrar och avelsvärden för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång för 2, 3 respektive 4 kalvningar. Arvbarheterna för antal kalvningar per ko var låga till medelhöga (0,18-0,31) och för kalvningsframgång låga (0,05-0,15). Skattningarna var något högre för charolais än för hereford. En slutsats är att om kons födelseår ingår i modellen kan antal kalvningar per ko användas som mått vid avelsvärdering av dikor för produktiv livslängd. En pilotstudie där dikors klövhälsa, klövmått och temperament registrerades, genomfördes också. Analys av klövmått hos dikor i tre besättningar visade att det var variation mellan kor i klövarnas slitage. Även för klövtillväxt förekom viss variation mellan kor. Resultaten visade också att det finns utrymme att förfina och precisera klövmätningarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hög hållbarhet hos dikor genom avel
Hög hållbarhet, bra klövar, gott lynne samt en funktionell exteriör främjar kornas produktiva livslängd i dikalvproduktionen. Det sänker kostnaderna för rekrytering, veterinär och medicin samt minskar risken för produktionsbortfall. Goda hållbarhets- och hälsoegenskaper hos kor och tjurar är därför viktiga i en kostnadseffektiv och uthållig produktion och de är samtidigt betydelsefulla för djurvälfärd och arbetsmiljö. För att kunna inkludera produktiv livslängd i avelsarbetet med de svenska köttraserna studerades arvets betydelse för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång. En pilotstudie där dikors klövhälsa, klövmått och temperament registrerades genomfördes också. Avsikten med pilotstudien var att skapa underlag för att inkludera egenskaper som påverkar dikornas hållbarhet och som kan registreras tidigt i djurens liv.

Studie på drygt 75 000 kor
Drygt 75 000 kor av raserna angus, blonde, charolais, hereford, highland, limousin och simmental ingick i studien. Data erhölls från Svensk Mjölk och motsvarade de som användes vid avelsvärderingen av köttraserna hösten 2008. För charolais och hereford beräknades arvbarheter för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång för 1, 2 respektive 3 kalvningar. Kalvningsframgång betecknades med 0 eller 1, där 0 innebär att kon inte kalvat och 1 att hon kalvat. Genetiska korrelationer mellan antal kalvningar per ko och och kons ettårsvikt respektive inkalvningsålder beräknades också. Arvbarheten anger hur stor del av den mätbara variationen som är av ärftlig natur. Den genetiska korrelationen anger styrkan och riktningen i det genetiska sambandet mellan två egenskaper.

Ärftliga faktorer påverkar kons hållbarhet
Antal kalvningar per ko varierade mellan de olika raserna. Av anguskorna födda perioden 1966-2000 kalvade 55 % av korna minst fem gånger. Motsvarande siffra för charolais och hereford var 46 % och för blonde kalvade endast 35 % av korna fem gånger. Skillnaderna mellan de till antalet två största raserna, charolais och hereford, var överlag små och för kor födda 1967-2006 var det genomsnittliga antal kalvningar per ko 4,1 i båda raserna. Studien visade att arvet har betydelse för variationen i antal kalvningar per ko och kalvningsframgång även inom ras. För antal kalvningar per ko skattades arvbarheter på mellan 18 och 31 %. För kalvningsframgång var det ärftliga inflytandet lägre och arvbarheterna varierade mellan 5 och 15 %. Arvbarheterna var något högre för charolais än för hereford. Det genetiska sambandet mellan inkalvningsålder och antal kalvningar per ko var lågt medan sambandet mellan kons ettårsvikt och antalet kalvningar var medelhögt (37 % för charolais coh 45 % för hereford) och positivt, vilket innebär att kor som är tunga vid ett års ålder har en högre hållbarhet och livslängd.

Klövhälsa, klövmått och temperament
I samband med klövverkning registrerades i tre besättningar klövhälsa och klövmått enligt den klövhälsorapport som klövverkarna använder. Totalt närmare 1700 klövregistreingar på drygt 500 kor insamlades vid installning (hösten 2009, 2010 och 2011) och före betessläpp (våren 2010 och 2011). I besättningarna fanns kor av raserna angus och simmental samt korsningar mellan dessa raser. Netto- och bruttotillväxt samt slitage hos klövarna mellan olika verkningstillfällen beräknades. I en av besättningarna registrerades kornas temperament med en 3-gradig skala (1=lugn, 2=nervös, 3=aggressiv) i samband med kalvning och under betessäsongen. Kons allmänna hanterbarhet bedömdes också.

Den statistiska analysen av klövmåtten visade att det var variation mellan kor och kor av olika ålder i klövarnas slitage. Även för klövtillväxt förekom viss variation mellan kor. Resultaten visade också att det finns utrymme att förfina och precisera klövmätningarna. Analysen av temperament visade att temperament vid kalvning och allmän hanterbarhet påverkades av ras medan för temperament på bete hade året större betydelse.

Slutsatser och råd till näringen
Hållbarheten bland de svenska dikorna är för de viktigaste raserna god men för att inte denna viktiga egenskap ska försämras bör hänsyn till kons produktiva livslängd tas i avelsarbetet med köttraserna. Resultaten i studien visar att antal kalvningar per ko kan användas för detta ändamål. Antalet kalvningar per ko är ett mått med hyfsat hög arvbarhet och som väl beskriver avelsmålet för en hållbar diko. Måttet begränsas visserligen av att kor födda sent under tidsperioden som avelsvärderingen omfattar inte har samma möjlighet att uttrycka sin förmåga som de kor som är födda under tidigare år. Vid avelsvärderingen är det därför viktigt att korrigera antalet kalvningar för kons födelseår.

Pilotstudien visade att klövmått och temperament varierar mellan individer. För att kunna ta hänsyn till klövhälsa i avelsarbetet bör metodiken för registrering av dem studeras mer ingående. Vad gäller temperament bör aggressivitet vid kalvning registreras på samtliga kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1610

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress