Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avel för hållbarhet och produktiv livslängd hos de svenska köttraserna

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850390
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 28 augusti 2012
Huvudsökande: Anna Näsholm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anna.nasholm@hgen.slu.se
Telefon: 018-671972
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att undersöka möjligheterna att inkludera produktiv livslängd i avelsarbetet med de svenska köttraserna. Med data från KAP för åren 1967 till 2008 skattades genetiska parametrar och avelsvärden för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång för 2, 3 respektive 4 kalvningar. Arvbarheterna för antal kalvningar per ko var låga till medelhöga (0,18-0,31) och för kalvningsframgång låga (0,05-0,15). Skattningarna var något högre för charolais än för hereford. En slutsats är att om kons födelseår ingår i modellen kan antal kalvningar per ko användas som mått vid avelsvärdering av dikor för produktiv livslängd. En pilotstudie där dikors klövhälsa, klövmått och temperament registrerades, genomfördes också. Analys av klövmått hos dikor i tre besättningar visade att det var variation mellan kor i klövarnas slitage. Även för klövtillväxt förekom viss variation mellan kor. Resultaten visade också att det finns utrymme att förfina och precisera klövmätningarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hög hållbarhet hos dikor genom avel
Hög hållbarhet, bra klövar, gott lynne samt en funktionell exteriör främjar kornas produktiva livslängd i dikalvproduktionen. Det sänker kostnaderna för rekrytering, veterinär och medicin samt minskar risken för produktionsbortfall. Goda hållbarhets- och hälsoegenskaper hos kor och tjurar är därför viktiga i en kostnadseffektiv och uthållig produktion och de är samtidigt betydelsefulla för djurvälfärd och arbetsmiljö. För att kunna inkludera produktiv livslängd i avelsarbetet med de svenska köttraserna studerades arvets betydelse för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång. En pilotstudie där dikors klövhälsa, klövmått och temperament registrerades genomfördes också. Avsikten med pilotstudien var att skapa underlag för att inkludera egenskaper som påverkar dikornas hållbarhet och som kan registreras tidigt i djurens liv.

Studie på drygt 75 000 kor
Drygt 75 000 kor av raserna angus, blonde, charolais, hereford, highland, limousin och simmental ingick i studien. Data erhölls från Svensk Mjölk och motsvarade de som användes vid avelsvärderingen av köttraserna hösten 2008. För charolais och hereford beräknades arvbarheter för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång för 1, 2 respektive 3 kalvningar. Kalvningsframgång betecknades med 0 eller 1, där 0 innebär att kon inte kalvat och 1 att hon kalvat. Genetiska korrelationer mellan antal kalvningar per ko och och kons ettårsvikt respektive inkalvningsålder beräknades också. Arvbarheten anger hur stor del av den mätbara variationen som är av ärftlig natur. Den genetiska korrelationen anger styrkan och riktningen i det genetiska sambandet mellan två egenskaper.

Ärftliga faktorer påverkar kons hållbarhet
Antal kalvningar per ko varierade mellan de olika raserna. Av anguskorna födda perioden 1966-2000 kalvade 55 % av korna minst fem gånger. Motsvarande siffra för charolais och hereford var 46 % och för blonde kalvade endast 35 % av korna fem gånger. Skillnaderna mellan de till antalet två största raserna, charolais och hereford, var överlag små och för kor födda 1967-2006 var det genomsnittliga antal kalvningar per ko 4,1 i båda raserna. Studien visade att arvet har betydelse för variationen i antal kalvningar per ko och kalvningsframgång även inom ras. För antal kalvningar per ko skattades arvbarheter på mellan 18 och 31 %. För kalvningsframgång var det ärftliga inflytandet lägre och arvbarheterna varierade mellan 5 och 15 %. Arvbarheterna var något högre för charolais än för hereford. Det genetiska sambandet mellan inkalvningsålder och antal kalvningar per ko var lågt medan sambandet mellan kons ettårsvikt och antalet kalvningar var medelhögt (37 % för charolais coh 45 % för hereford) och positivt, vilket innebär att kor som är tunga vid ett års ålder har en högre hållbarhet och livslängd.

Klövhälsa, klövmått och temperament
I samband med klövverkning registrerades i tre besättningar klövhälsa och klövmått enligt den klövhälsorapport som klövverkarna använder. Totalt närmare 1700 klövregistreingar på drygt 500 kor insamlades vid installning (hösten 2009, 2010 och 2011) och före betessläpp (våren 2010 och 2011). I besättningarna fanns kor av raserna angus och simmental samt korsningar mellan dessa raser. Netto- och bruttotillväxt samt slitage hos klövarna mellan olika verkningstillfällen beräknades. I en av besättningarna registrerades kornas temperament med en 3-gradig skala (1=lugn, 2=nervös, 3=aggressiv) i samband med kalvning och under betessäsongen. Kons allmänna hanterbarhet bedömdes också.

Den statistiska analysen av klövmåtten visade att det var variation mellan kor och kor av olika ålder i klövarnas slitage. Även för klövtillväxt förekom viss variation mellan kor. Resultaten visade också att det finns utrymme att förfina och precisera klövmätningarna. Analysen av temperament visade att temperament vid kalvning och allmän hanterbarhet påverkades av ras medan för temperament på bete hade året större betydelse.

Slutsatser och råd till näringen
Hållbarheten bland de svenska dikorna är för de viktigaste raserna god men för att inte denna viktiga egenskap ska försämras bör hänsyn till kons produktiva livslängd tas i avelsarbetet med köttraserna. Resultaten i studien visar att antal kalvningar per ko kan användas för detta ändamål. Antalet kalvningar per ko är ett mått med hyfsat hög arvbarhet och som väl beskriver avelsmålet för en hållbar diko. Måttet begränsas visserligen av att kor födda sent under tidsperioden som avelsvärderingen omfattar inte har samma möjlighet att uttrycka sin förmåga som de kor som är födda under tidigare år. Vid avelsvärderingen är det därför viktigt att korrigera antalet kalvningar för kons födelseår.

Pilotstudien visade att klövmått och temperament varierar mellan individer. För att kunna ta hänsyn till klövhälsa i avelsarbetet bör metodiken för registrering av dem studeras mer ingående. Vad gäller temperament bör aggressivitet vid kalvning registreras på samtliga kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1526

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress