Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna mjölkningssystem - del II

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930012
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 15 juni 2014
Huvudsökande: Jan Philipsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.philipsson@slu.se
Telefon: 018-671976
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Den ökade användningen av mjölkningsrobotar gör det möjligt att via spenkoordinater registrera spen- och juverexteriör som har betydelse för hur lätt det är för robotarmen att sätta på spenkopparna. Studierna visar dessutom att andelen ofullständiga mjölkningar, bl.a. genom avsparkningar, är ett bra indirekt mått på kornas temperament. Väl anfästade juver och lagom avstånd mellan framspenarna gör det lättare att sätta på spenkopparna. Okomplicerade mjölkningar och hög mjölkflödeshastighet är av stor ekonomisk betydelse. Dessa egenskaper har dessutom medelhöga till höga arvbarheter och lämpar sig därför för avelsurval. Snabbmjölkande kor får dock lättare mastit. Sambandet är inte linjärt utan det finns ett optimum för mjölkbarheten, där Holstein ligger närmare gränsen att få mastit än SRB. Beräkningar visar att det är möjligt att förbättra båda egenskaperna om lämpliga vikter ges på mjölkbarhet resp. mastit i indexen. Dessa resultat presenterades nyligen i en doktorsavhandling.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Nya mått på mjölkbarhet genom robotmjölkning
– men de måste kombineras med god juverhälsa i avelsarbetet

Den ökade användningen av mjölkningsrobotar gör det möjligt att via spenkoordinater registrera spen- och juverexteriör som visat sig ha betydelse för hur lätt det är för robotarmen att sätta på spenkopparna. Studierna visar dessutom att andelen ofullständiga mjölkningar, bl.a. genom avsparkningar, är ett bra indirekt mått på kornas temperament. Okomplicerade mjölkningar och hög mjölkflödeshastighet eller kort mjölkningstid är av stor ekonomisk betydelse och visar en medelhög till hög arvbarhet. De går därför att förbättra genom avelsurval. Frågan är om avel för en fortsatt förbättrad mjölkbarhet kan kombineras med en bättre juverhälsa trots att ogynnsamma samband påvisats?

Kornas mjölkbarhet allt viktigare i moderna mjölkningssystem

I början av 1980-talet hade enbart några procent av de svenska mjölkkobesättningarna lösdriftssystem, men från slutet av 1990-talet är så gott som alla nybyggnationer lösdrifter. År 2013 hade siffran ökat till ca 35% (motsvarande 57% av korna). Av dessa använder 21% av besättningarna (31% av korna) automatiska mjölkningssystem (AMS), eller mjölkningsrobotar, som de också kallas. De skandinaviska länderna är idag i topp vad gäller användningen av mjölkningsrobotar. Att införa AMS innebär stora förändringar för mjölkföretagarna, på så vis att mycket av det tidigare fysiska arbetet ersätts med management- och tillsynsuppgifter. Sensorer i mjölkningsroboten övervakar mjölkningsprocessen, och möjliggör på så vis en mer flexibel livsstil för mjölkföretagaren. Samtidigt genererar sensorerna stora mängder data om mjölkningsprocessen, vilka skulle kunna användas som registreringar av viktiga egenskaper, som t ex mjölkflödeshastighet och mjölkningstid.

Föreliggande projekt utgör en fortsättning på ett tidigare projekt där det visades att de automatiskt registrerade uppgifterna i robotmjölkningssystem är mycket värdefulla för avelsändamål men de kräver en omfattande editering innan de är användbara. Efter sådan editering visade olika mått på mjölkbarhet en medelhög till hög arvbarhet. Det bästa måttet ur ett ekonomiskt och genetiskt perspektiv föreslogs vara den tid kon uppehåller sig i mjölkningsboxen. De genetiska sambanden mellan olika mått på mjölkbarhet i robotsystemen var mycket höga liksom med de mått på mjölkbarhet som registreras i konventionella mjölkningsgropar. Det innebär att att data från båda systemen kan läggas samman för beräkning av avelsvärden.

Syftet med projektets andra del var att studera flera nya automatiskt registrerade mått på mjölkbarhet från mjölkningsroboten, t.ex. andel mjölkningar där spenkopp tappats / sparkats av och andel ofullständig mjölkningar. Dessutom kan de spen-koordinater, vilka lagras i mjölkningsroboten och som hjälper robotarmen att hitta spenarna, vara intressanta som mått på juverexteriör och spenplacering. Sambanden mellan egenskaper mätta med hjälp av spen-koordinater och motsvarande egenskaper bedömda med linjär beskrivning är därför viktiga att studera. Vidare är det av avgörande betydelse för avelsarbetets inriktning vilka genetiska samband som föreligger mellan mjölkbarhet, juverexteriör och juverhälsa i syfte att utvärdera möjligheten att förbättra såväl kornas mjölkbarhet som juverhälsa.

Automatiskt registrerade uppgifter från både robot- och gropbesättningar

Studierna om de specifika AMS-egenskaperna bygger på information från 19 AMS-besättningar i ett samarbete med DeLaval, samt från 74 besättningar med mjölkningsgrop som lämnar sina automatiskt registrerade mjölkbarhetsuppgifter via ”postmästaren” till kokontrollen. Information om juver- och spenexteriör samt temperament bedömda med linjär beskrivning fanns tillgänglig för alla 93 besättningarna. Sammanlagt fanns bedömningar för 22 tusen kor från åren 2000 till 2011. På motsvarande sätt bygger studien om sambanden med juverhälsa på information (celltal och klinisk mastit) från alla 93 ovan nämnda besättningar. Juverhälsodata var tillgängliga för ca 90 000 kor. Dessa data erhölls via ett samarbete med Svensk Mjölk/Växa Sverige.

Spenkoordinaterna ger värdefull information för aveln

Starka samband redovisades mellan de exteriöra egenskaperna registrerade genom spen-koordinater och motsvarande subjektivt bedömda egenskaper med linjär beskrivning. Det visar på en möjlig framtida användning av automatiska registreringar som tillägg till dagens linjära beskrivningar av juver- och spenexteriöra egenskaper. Vidare visade resultaten på samband mellan å ena sidan hög mjölkbarhet och å andra sidan väl anfästade juver, tät spenplacering fram samt korta och smala spenar.

Andel ofullständiga mjölkningar reflekterar kons temperament

Sensorer i mjölkningsroboten registrerar om spenkopparna släpper från spenarna innan mjölkningen är slut. Det kan dels hända under påsättningsprocessen, om robotarmen har problem att hitta spenen och tappar spenkoppen. Dels kan det hända om kon sparkar av spenkoppen under själva mjölkningen. Det visade sig finnas ett samband mellan högre andel mjölkningar där spenkopp fallit av en eller flera gånger och nervöst temperament hos kon. Resultaten visar således att det finns en möjlighet för automatiska registreringar också av temperament via uppgifter om misslyckade påsättningar eller avsparkningar av spenkopparna.

Snabbmjölkande kor – högre risk för mastit, men inte alltid!

De genetiska sambanden mellan mjölkbarhet och juverhälsa visade en tydlig koppling mellan snabbmjölkande kor och högt celltal. Motsvarande samband mellan mjölkbarhet och klinisk mastit var mer svårtydda och visade på skillnader mellan SRB och Holstein. På fenotypisk nivå verkar det även här generellt finnas ett ogynnsamt samband mellan snabbmjölkande kor och högre risk att drabbas av mastit. I början av laktationen, då korna mest drabbas av mastit, finns det också ett samband mellan trögmjölkade kor och högre förekomst av mastit. Orsak och verkan är emellertid oklar. Med andra ord verkar det finnas ett optimum för mjölkbarheten. Den skillnad som finns i nivå på mjölkbarhet mellan raserna, där SRB ligger på en något lägre nivå, framförallt tidigt under laktationen, kan vara en förklaring till skillnaderna i resultaten mellan raserna. Holstein verkar ligga närmare gränsen att drabbas av mastit på grund av hög mjölkflödeshastighet.

Avelsindex för mjölkbarhet och mastit kan leda till förbättringar av båda egenskaperna

Beräkningar av avelsindex visar att det går att förena en bättre mjölkbarhet, särskilt för den tid kon befinner sig i mjölkningsboxen, med en bättre juverhälsa förutsatt att denna ges tillräcklig vikt i indexet vid avelsvärderingen av både tjurar och kor. Eftersom det verkar finns skillnader mellan raserna är det samtidigt viktigt att fortsatt kontinuerligt analysera sambanden mellan mjölkbarhet, celltal och mastit för respektive ras, för att fortsatt kunna vidtaga lämpliga åtgärder för en bibehållen god juverhälsa och hög mjölkbarhet.

 

Antal träffar i projektbanken: 20

Råd för hur man skyddar sig mot smittspridande fåglar i och runt omkring stallar för nötkreatur
Madeleine Magnusson, SLU

Projektnummer: V0930063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 februari 2012

V0930063 Råd för hur man skyddar sig mot smittspridande fåglar i och runt omkring stallar …

Läs mer

Milk genomics - genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska egenskaper i svensk-dansk mjölk
Marie Paulsson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0930028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 augusti 2012

V0930028 Milk genomics - genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska …

Läs mer

Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019)
Eva Salomon, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1033126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019) Eva Salomon Sammanfattning …

Läs mer

Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt beräkning av juverhälsoklasser
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2013

… V1030020 Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer …

Läs mer

Förekomst av mykotoxiner i majsensilage
Ulf Bondesson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

V0930013 Förekomst av mykotoxiner i majsensilage Ulf Bondesson Majsodlingen i Sverige …

Läs mer

Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk.
Stefan Gunnarsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 januari 2013

V0930010 Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, …

Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska och danska förhållanden
Lena Rodhe, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: V0930019 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2013

V0930019 Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska …

Läs mer

Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt omräkning av juverhälsoklasserna
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2013

V0930006 Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt omräkning av juverhälsoklasserna …

Läs mer

Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna mjölkningssystem - del II
Jan Philipsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 juni 2014

V0930012 Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna …

Läs mer

Transport av kemiska bekämpningsmedel samt fastläggnings- och nedbrytningskarakterisering i en vertikal transekt genom mark- och grundvattenzonen i Vemmenhögsåns tillrinningsområde, södra Sverige
Anja Enell, Statens geotekniska institut

Projektnummer: V0933050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2013

V0933050 Transport av kemiska bekämpningsmedel samt fastläggnings- och nedbrytningskarakterisering …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress