Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-618
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 20 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapens förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 505 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

JORDBEARBETNING - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Två fältförsöksserier inom jordbearbetning i Sverigeförsökens regi, bidrog Stiftelsen lantbruksforskning med i basfinansiering 2017. En försöksserie undersöktes etablering av höstraps och i den andre serien gjordes en jämförelse mellan reducerad jordbearbetning med konventionell jordbearbetning. Etablering av höstraps testades jordbearbetning med plöjning, kultivering eller ingen bearbetning samt med olika system för sådd. I försöksserien reducerad jordbearbetning testades grund plöjning med ”Ecomat”, Mulschaat-metoden jämfört med konventionell jordbearbetning. För etablering i höstraps behövs fler försök och undersökningar innan slutsatser kan dras. För reducerad jordbearbetning som pågått sedan 2004 med varierande resultaten i avkastning mellan de olika systemen för jordbearbetningar och år.

Fältförsök jordbearbetning
Inom området fältförsök jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad för jordbruket. Att minska miljöpåverkan, minska jordpackning och att öka bördigheten är ytterligare viktiga områden att undersöka. Två försöksserier inom jordbearbetning utfördes under 2017, ”Etableringsförsök i höstraps” och ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell jordbearbetning”. Nyttan med försöksserierna är att skapa en förståelse för hur man bäst etablerar grödor och vad man ska eftersträva i den praktiska odlingen.

I försöksserien ”Etableringsförsök i höstraps” låg det två försök i Skåne och ett i Västergötland. Etableringsmetoderna skiljde sig åt mellan de olika försöksplatserna men i båda försöken som skördades gav leden med kultivator+Biodrill, kultivator+Rapid samt Claydon bättre netto. Årets etableringsförsök visade att valet av teknik har betydelse för rapsbeståndet och skörden. Kostnaden för etableringen skiljde sig mellan de olika leden och vid en lägre skördenivå spelade valet av etablering större roll för ekonomin i odlingen. I en jämförelse mellan skörd och plantantal bekräftade tidigare års erfarenheter om rapsens förmåga att kompensera glesa bestånd. De direktsådda leden hade lägre antal plantor på våren än de bearbetade leden med kultivering eller plöjning men det speglades inte i en mycket sämre skörd. Försöksserien ”Etableringsförsök i höstraps” kombinerades med försöksserien ”Strategier mot åkersnigel” för att kunna jämföra och för att se effekter av olika snigelbekämpningar i olika etableringsmetoder. Resultaten visade än så länge tvetydiga och svårtolkade, då det skiljde sig mellan de olika försöksplatserna. Resultaten för effekt av snigelbekämpning finns rapporterade i ämnet växtskydd. Nya försök med etablering blev utlagda under hösten 2017 och det behövs för att kunna dra slutsatser om etablering av höstraps.

I försöksserien ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell bearbetning” odlades sockerbetor efter höstvete på Sandby gård (Borrby), höstvete efter höstraps på Borgeby gård (Bjärred) och höstvete efter sockerbetor på Planagården (Kattarp). Höstveteskördarna på Borgeby gård och Planagården var skördenivån över 10 000 kg/ha i alla jordbearbetningsled, skördeskillnaderna mellan leden var inte signifikanta. Det fanns inga skillnader i proteinhalt och planttäthet mellan leden. I Led Mulschaat-metoden på Borgeby gård observerades en viss andel spillvete och förekomst av sandlosta. I Planagården graderades marktäckning av renkavle och förekomsten var högre men inte signifikant i led Mulchaat-metoden och led djupluckring jämför med led konventionell jordbearbetning och led grund plöjning med ”Ecomat”. Inga signifikanta skillnader mellan jordbearbetningsleden i skörd av sockerbetor på Sandby gård. Antalet plantor sockerbetor var lägre 58 % i Mulschaat-metoden jämfört med konventionell plöjning 81 % och grund plöjning med ”Ecomat” 81 %. Sammanställning för alla år som försöksserien pågått har skörderesultaten varierat mellan jordbearbetningar, grödor, platser och år. För försöksserien bör göras en djupare utvärdering för att undersöka hur olika jordbearbetningar har påverkat markprofilen, finns skillnader i skörderesultat mellan grödor i kombination med förfrukt och bearbetning samt utveckling av ogräsförekomst.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

När behöver vi beta stråsädesutsädet?
Lennart Johnsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0133005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Eldning av havre för uppvärmning
Lars Nilsson,

Projektnummer: 0446010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Fjärranalys för prediktering av torrsubstansavkastning och kvalitetsegenskaper i växande vall
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: 0230001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Bostads- och anläggningsarrenden
Ulf Jensen, Lunds Universitet

Projektnummer: 0346006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Konkurrenskraftig växtodling genom reducerade maskinkostnader
Göran Carlson, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: 0433042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Markmikro biell inverkan på den skördade produktens kvalitet till följd av skilda odlingsstrategier
Ingela Berggren,

Projektnummer: 0233073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utlakning av bekämpningsmedel till grundvatten: utvekling av ett prognosverktyg för tillståndsprövning i dricksvattentäkter. /FoU
Nicholas Jarvis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0248025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Är virusinfektioner predisponerande för juverinflammationer?
Ulla Carlsson,

Projektnummer: 9630029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Enkätundersökning rörande LRF-ungdomars syn på finaniseringssystem i lantbrukskooperativa företag
Karin Hakelius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0345002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress