Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-60-790
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 31 januari 2019
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-1709225
Beviljade medel: 649 200 SEK

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Under odlingssäsongen 2017–2018 planerades nio försöksserier med totalt 31 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-17-60-790). Av dessa fältförsök utlades 28 varav 19 skördades. Den torra och varma växtodlingssäsongen påverkade grödan, ogräsen och herbicidernas effekt. Detta medförde svårigheter med att finna lämpliga försöksplatser samt att flera av försöken kasserades, inte minst i Södra Sverige. Trots dessa svårigheter har mycket intressanta resultat framkommit som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som höstvete, ärter, oljelin och höstraps; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etc. Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur dessa kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk.

Fältförsök 2018, ämnesområde Ogräs (projekt S-17-60-790)
I växtodlingen eftersträvas hög avkastning av god kvalitet. En grödas avkastningspotential beror på jordens geologiska ursprung, klimat, väderlek, hävd etcetera. Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorerna är många varav vi kan påverka flera vilket bevisas av de i våra grödor mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högav¬kastande sorter och ny teknik har lett fram till under de senast gångna 75 åren. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet.
Ogräs konkurrerar bland annat om näring, ljus och vatten med de grödor eller kulturväxter som odlas. Ogräsen minskar därmed grödornas avkastning. Antalet arter av åkerogräs är många i Sverige. I exempelvis boken Åkerogräs i Sverige (Fogelfors SLU 1989) beskrivs över hundra arter och då är inga gräsogräs medtagna. Ogräsbeståndets sammansättning varierar mellan fält och olika delar av landet. När herbicider behöver användas kan mottot vara ”rätt preparat och kvantitet till rätt ogräsart eller ogräsbestånd”. Då kan bästa lönsamhet för herbicidanvändningen uppnås. Onödiga insatser med herbicider skall naturligtvis undvikas om ogrästrycket inte kräver det.
Årsmånen avgör till stor del grödors och ogräsarters vegetativa och generativa tillväxt och därmed grödornas avkastningspotential samt förekomsten och spridningen av ogräs. Den torra och varma växtodlingssäsongen 2018 hade betydande negativ inverkan på grö¬dan, ogräsen och herbicidernas effekt, inte minst i södra Sverige. Skörden blev den lägsta sedan 1959. I Lund, Kristianstad, Kalmar och Halmstad var nederbörden 2018 under de för växtodlingen viktiga månaderna maj, juni och juli ≤ 50 mm mot normalt ca 150 mm. Även den genomsnittliga temperaturen skilde, ca 18 °C mot normalt ca 14 °C (1961–1990), något som naturligtvis ökade avdunstningen och försämrade tillgången på tillgängligt vatten ytterligare; vatten som är livsbetingande för både grödan och ogräsen.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2017–2018 planerades nio försöksserier med totalt 31 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-17-60-790). Av dessa skördades 19. Den torra och varma växtodlingssäsongen påverkade grödan, ogräsen och herbicidernas effekt. Detta medförde svårigheter med att finna lämpliga försöksplatser samt att flera av försöken kasserades, inte minst i Södra Sverige.
Trots dessa svårigheter har mycket intressanta resultat framkommit som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som höstvete, ärter, oljelin och höstraps; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etc. Här följer två slutsatser som exempel från 2018 års fältförsök:
- Grunden för en långsiktig strategi mot vitgröe bör vara en höstbehandling med i första hand prosulfokarb. Behandling på våren är de flesta år onödig.
- Det är inte möjligt att lösa problematiken med renkavle med enbart herbicider. Icke-kemiska odlingstekniska lösningar behövs för att hålla förekomsten av renkavle på rimlig nivå.
Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur dessa kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten inom området ogräs spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk. Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker
Trädgård

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress