Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-60-791
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 januari 2019
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-1709225
Beviljade medel: 1 211 800 SEK

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom växtnäring bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av sex fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes kvävestrategier och tidpunkter för gödsling till höstvete, maltkorn och höstraps samt övervintringsåtgärder i höstvete och höstkorn. Syftet med försöksserier var främst att undersöka hur kvävegödsling påverkar avkastning och kvalitet under olika årsmåner och på olika platser. De viktigaste slutsatserna är att behovet av kvävegödsling varierar mellan olika år och platser, framförallt beroende på skillnader i skördepotential och kväveleverans från marken, samt att kompletteringsgödsling ger effekt på avkastning och kvalitet relativt sent i grödans utvecklingsstadium.

Växtnäring
Målet med växtnäringsförsöken är att ge odlaren bättre verktyg och beslutsunderlag för att optimera tillförseln av växtnäring i sin odling samt att minska riskerna för oönskad miljöpåverkan. Försöken 2018 användes dels under säsongen i Yaras N-prognos, men framförallt efter säsongen ihop med tidigare års resultat för att skapa rådgivningsverktyg samt rekommendationer till odlare.

Kvävestrategier i höstvete bjöd 2018 på stora skillnader i skörd och kvävegödslingsoptimum mellan platserna. Variationen i skördepotential var rekordstor mellan olika lokaler i landet, med lägsta skörd på 3347 kg/ha och högsta skörd på 11 831 kg/ha. Fyra av försöken var de lägst avkastande kvävegödslingsförsöken i höstvete av alla de försök som utförts sedan 2013. Maltkornsförsöken led allihop starkt i torkan och värmen och uppvisade rekordlåga skördenivåer över i stort sett hela landet med undantag för ett försök utanför Uppsala.

Även 2018 uppvisade försöksplatserna stora skillnader i kvävemineralisering. Skillnaderna går inte att förklara med vare sig skillnader i förfrukt, stallgödselhistorik eller mullhalt. De uppkommer helt enkelt till följd av andra fysiologiska och biologiska skillnader mellan platserna. Slutsatsen av detta är att kvävebehovet hos grödan på det enskilda fältet måste undersökas i fält under säsong med hjälp av både tekniska hjälpmedel så som N-sensor och erfarenheter av fältet från tidigare år.

I försöken har användandet av N-senor i ogödslat led visat sig ge en mycket god prediktion av kväveleveransen på platsen och möjligheten för lantbrukaren att använda motsvarande verktyg i sin egen odling finns genom att lämna nollrutor vid gödsling inför stråskjutning.

Försöken visade att kompletteringsgödsling i stråskjutning (DC37) i höstvete fungerade väl även ett torrt och varmt år som 2018. Det visade sig även att kompletteringsgödsling vid senare tidpunkter, innan och efter axgång samt avslutad blomning, påverkade både skörd och proteininnehåll positivt och gav god effektivitet av tillfört kväve.

I maltkorn var kompletteringsgödsling med kväve i stråskjutningen inte aktuellt 2018, när vikande skördepotential medförde att behovet uteblev. En strategi med delning av kvävegivan medger möjligheten att inte kompletteringsgödsla när torka medför utebliven skördepotential.

Kompletteringsgödsling till höstraps undersöktes i en ny serie uppstartad 2018. Resultaten från serien 2018 får tolkas försiktigt, men totalt sett antyder resultaten att det är viktigt att tillföra en viss mängd kväve vid tillväxtstart, men att grödan har god möjlighet att ta till sig kväve även vid senare tidpunkter. Kompletteringsgödsling i grödans DC59 med kalksalpeter och i DC65 med flytande urea gav relativt god effekt.

Slutsatsen blir att en strategi med delad kvävegiva i både höstvete och maltkorn är att rekommendera, där den avslutande kompletteringsgivan ökas eller minskas beroende på grödans behov. Genom att använda försökens resultat och de verktyg för optimerad kvävegödsling som skapats från dem kan odlaren utnyttja grödans fulla skördepotential utan kvalitetstapp vilket ger stort utslag på sista raden i bidragskalkylen.

Försöken med jämförelser av olika kväveprodukter avslutades i och med försöksåret 2018. Resultaten från 2018 års försök låg i linje med resultaten från tidigare år. I sammanställningen av försöksseriens tre år finns det tydliga skillnader mellan flera av produkterna, och det är även tydligt att ju högre andel nitratkväve i produkten desto bättre effekt. Kalksalpeter gav signifikant högst kväveeffektivitet, följd av samtliga ammoniumnitratprodukter tillsammans med granulerad urea. Ytterligare något sämre var produkten Sulfammo, och ytterligare ett hack ned återfinns flytande NS 27-4 med klart lägst effektivitet.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress