Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-622
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 13 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 1 122 722 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

VÄXTSKYDD - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Under 2017 bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till finansieringen av 13 fältförsöksserier i Sverigeförsöken Växtskydds regi. I försöksserierna ingick i genomsnitt åtta olika behandlingar eller försöksled med fyra slumpade upprepningar. I höstsäd, främst höstvete, genomfördes 24 fältförsök, med syfte att bekämpa svampsjukdomar. I vårsäd, främst vårkorn, genomfördes 28 fältförsök, med syfte att bekämpa svampsjukdomar. I höstraps genomfördes elva fältförsök med syfte att bekämpa skadedjur och svampsjukdomar. Fältförsöken utfördes från Dalarna i norr till Skåne i söder av Hushållningssällskapet. I god samverkan med bland annat SLU, Växtskyddscentralerna, Hushållningssällskapet och företag i lantbruksnäringen planerades, analyserades och utvärderades resultaten med hjälp av NFTS (Nordic Field Trial System). Resultaten från dessa fältförsök medverkar till ett rimligt växtskydd med god lönsamhet för lantbrukaren.

Vikten av växtskydd
Växtskyddets nytta är uppenbar i många fall. I stråsäd och oljeväxter finns skadegörare som starkt begränsar avkastningen och där direkta bekämpningsinsatser med kemiska bekämpningsmedel alltsomoftast är lönsamma. Enligt beräkningar gav en investerad krona i fältförsöksverksamheten i grödor som höstvete och vårkorn jordbrukaren i genomsnitt 15–30 kr tillbaka för några decennier sedan, en beräkning som sannolikt även gäller idag. Det är en enorm hävstång på insatsen och i detta ligger en väldig potential inbäddad, inte minst med tanke på att vi idag utför betydligt färre fältförsök än för 30 år sedan.
Nya och nygamla skadegörare kan begränsa avkastningen och kvaliteten avsevärt i våra grödor men vi känner inte alltid till hur skadegörarna bäst skall bekämpas. Dessutom medför nya motåtgärder inklusive kemiska bekämpningsmedel att behovet av forskning och utveckling är fortsatt mycket stort. I de fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet växtskydd undersöks om och hur skadegörare kan begränsas i stora grödor som höstvete, vårkorn och oljeväxter.
Vi lär mycket av resultaten från växtskyddsförsöken varje enskilt år och kan därmed förbättra bekämpningsinsatserna till kommande år. Med hjälp av flerårssammanställningar kan växtskyddet förbättras ytterligare. Olika kemiska bekämpningsmedels och kombinationers effekt mot ett flertal skadegörare har undersökts i projektet såväl som behandlingstidpunkter och doser. Många bekämpningsmedels effekt försämras efterhand eftersom skadegörarpopulationerna anpassar sig. Sådana förändringar följs och avslöjas i fältförsöken. Det är naturligtvis viktigt att kunna avråda från ett preparat när det visar sig ha sämre effekt än tidigare.
I projektet söker vi svar på frågor som om det överhuvudtaget är ekonomisk lönsamt att bekämpa en skadegörare samt hur allvarliga växtskadegörare bekämpas på bästa sätt, dvs. genom att öka lantbrukarens lönsamhet samt vara ekologiskt och politiskt godtagbara. De nya bekämpningsstrategier som undersöks omfattar bedömning av skadegörarnas betydelse, bekämpningsåtgärders aktuella effekt, fastställande av bekämpningströsklar och utveckling av beslutsstödsystem som ger besked på när bekämpning behövs.
Med hjälp av fältförsök som är en välprövad metod rangordnas behandlingsfaktorer som exempelvis olika växtskyddsmedel i olika kombinationer under olika förutsättningar och förhållanden. Från resultaten i fältförsöken beräknas lönsamhet och bedöms bondenytta för de provade behandlingsfaktorerna. De bästa rekommenderas och används i växtodlingen. Varje behandlingsfaktor upprepas vanligen i fyra försöksrutor vilket medger statistisk analys av resultatet. De olika behandlingarna eller behandlingsfaktorerna kan med statistisk säkerhet särskiljas, dvs. bland annat hur olika behandlingsfaktorer påverkar avkastningen och dess kvalitet.
Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten.
Slutsatserna från projektet är många. Resultaten från försöksserierna ger bland annat besked om vilka preparat eller preparatkombinationer som ger bäst bekämpningseffekt och bäst lönsamhet jämte lämplig dos och optimala tidpunkter för behandling. Sviktande effekter på grund av att skadegörarpopulationerna anpassar sig till växtskyddsmedlen upptäcks, så kallad fungicid- och insekticidresistens (motsvarande antibiotikaresistens). Resultaten ger vidare underlag till bekämpningströsklar och beslutsstödsystem vilket möjliggör växtskydd enligt IPM.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress