Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-621
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 20 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 3 941 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

ODLINGSMATERIAL - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom odlingsmaterial bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 21 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna inom sortprovningen provades olika arters och sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet i olika områden, från södra till norra Sverige. Arter som provades i sortprovning var höstvete, höstkorn, rågvete, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna och kärnmajs. I de odlingstekniska fältförsöken undersöks förfrukt, såtidpunkt, fusarium och kvävebehov hos olika sorter, i främst höstvete och vårkorn. I tre fältförsöksserier, en i höstvete, en i vårvete och en i havre, genomfördes undersökning av sorters mottaglighet för fusariumsmitta, här är behovet av fler analyser för att kunna dra slutsatser. För fältförsöksserierna med kvävebehov hos olika sorter i höstvete eller maltkorn visade resultaten på skillnader i råproteinhalt och avkastning vid samma kvävegiva.

Fältförsök i odlingsmaterial
I ämnet odlingsmaterial är en del att prova sorter av spannmål, trindsäd och oljeväxter i offentliga, oberoende, opartiska och objektiva fältförsök. Resultaten skall utgöra beslutsunderlag vid lantbrukarnas sortval samt ligga till grund för sortföretagens val av sorter för uppförökning. Odlingstekniska försök som belyser inverkan av förfrukt, såtidpunkt, utsädesmängd, fusarium, anpassade kvävegivor men också för nya sorttyper och odlingssituationer är betydelsefulla och viktiga försöksområden för lantbrukarna. Inom sortprovningen finansierade Stiftelsen lantbruksforskning 14 olika fältförsöksserier, i dessa serier undersöktes olika sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet. Arterna som provades var höstvete, rågvete, höstkorn, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna och kärnmajs. Sju fältförsöksserier inom ämnet odlingstekniska fältförsök utfördes under 2017. Tre av dessa undersökte sortskillnad för fusariumsmitta i arterna höstvete, vårvete och havre. Dessutom undersöktes kvävebehov hos olika sorter, en serie i maltkornssorter och en serie i höstvetesorter, för att ge underlag till kvävegödslingsrekommendationer. Undersökning av olika sorter höstvete vid förfrukt höstvete provades också för att undersöka om det fanns skillnader mellan hur sorter påverkas om det är sämre förfrukt. Samt en fältförsöksserie undersökte hur olika höstvetesorter reagerar på olika såtidpunkter och svampbehandlingar.
Den kompletterande sortprovningens bidrar till att antalet försök inte blir för lågt för att lantbrukarna ska kunna göra en rimlig bedömning av sorternas egenskaper och avkastning. För provning av åkerböna samt tidigt korn och höstraps i Mellansverige är dock den kompletterande sortprovningen nödvändig för att det ska finnas resultat att tillgå och i den norrländska provningen visar på behovet av framtagandet att moderna sorter med bibehållen tidig mognad anpassad till norra Sverige. Slutsatser från sortprovning var att nya tidiga vårkornssorter som Vanille och Rödhette överträffar de nuvarande marknadssorterna och att det kommer sexradssorter som Kaarle och Vilde med tydligt förbättrade stråegenskaper. Åkerbönan Tiffany kombinerar hög skörd med måttlig fröstorlek, viktigt vid sådd, skörd och torkning ska fungera smidigt. Leden med reducerade utsädesmängder i höstkorn visade att både linje- och hybridsorter reagerade med sänkt skörd när utsädesmängden sänktes men att den högre utsädeskostnaden för hybridutsädet blir det att optimal utsädesmängd är lägre för hybrider än för linjesorter.
I fältförsöksserien ”Kvävebehov hos olika höstvetesorter” provades ett tiotal sorter med fyra olika kvävenivåer. Resultat visade att fodersorterna Hereford och Torp når sina ekonomiska optimum vid låga proteinhalter och att användningsområdet påverkar gödslingsoptimum för sorterna väldigt olika. Reform har ett optimum som varierade från 300 kg kväve per hektar för brödsäd till 200 kg för fodersädskvalité medan Linus hade ett optimum på 300 kg oavsett användningsområde.
I fältförsöksserien ”Höstvete sort-behandling, förfrukt höstvete” gav årets resultat inga belägg för att sortens inbördes avkastningsordning avviker ifrån ordningen i de ordinarie sortförsöken med goda förfrukter. Skördenivån i dessa försök var dock lägre än i den ordinarie sortprovningen och förfruktens betydelse för avkastningen belystes på så sätt indirekt. På samma sätt som i höstvete jämförs sex olika kornsorter i fältförsöksserien ”Kvävebehov hos olika maltkornssorter” vid fyra kvävenivåer avseende avkastning och kvalité. Slutsatsen var att nya högavkastande sorter som Planet och Irina kan gödslas för hög skörd med mindre risk för att proteinhalten ska bli alltför hög.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök och seriesammanställning finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress