Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-621
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 20 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 3 941 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

ODLINGSMATERIAL - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom odlingsmaterial bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 21 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna inom sortprovningen provades olika arters och sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet i olika områden, från södra till norra Sverige. Arter som provades i sortprovning var höstvete, höstkorn, rågvete, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna och kärnmajs. I de odlingstekniska fältförsöken undersöks förfrukt, såtidpunkt, fusarium och kvävebehov hos olika sorter, i främst höstvete och vårkorn. I tre fältförsöksserier, en i höstvete, en i vårvete och en i havre, genomfördes undersökning av sorters mottaglighet för fusariumsmitta, här är behovet av fler analyser för att kunna dra slutsatser. För fältförsöksserierna med kvävebehov hos olika sorter i höstvete eller maltkorn visade resultaten på skillnader i råproteinhalt och avkastning vid samma kvävegiva.

Fältförsök i odlingsmaterial
I ämnet odlingsmaterial är en del att prova sorter av spannmål, trindsäd och oljeväxter i offentliga, oberoende, opartiska och objektiva fältförsök. Resultaten skall utgöra beslutsunderlag vid lantbrukarnas sortval samt ligga till grund för sortföretagens val av sorter för uppförökning. Odlingstekniska försök som belyser inverkan av förfrukt, såtidpunkt, utsädesmängd, fusarium, anpassade kvävegivor men också för nya sorttyper och odlingssituationer är betydelsefulla och viktiga försöksområden för lantbrukarna. Inom sortprovningen finansierade Stiftelsen lantbruksforskning 14 olika fältförsöksserier, i dessa serier undersöktes olika sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet. Arterna som provades var höstvete, rågvete, höstkorn, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna och kärnmajs. Sju fältförsöksserier inom ämnet odlingstekniska fältförsök utfördes under 2017. Tre av dessa undersökte sortskillnad för fusariumsmitta i arterna höstvete, vårvete och havre. Dessutom undersöktes kvävebehov hos olika sorter, en serie i maltkornssorter och en serie i höstvetesorter, för att ge underlag till kvävegödslingsrekommendationer. Undersökning av olika sorter höstvete vid förfrukt höstvete provades också för att undersöka om det fanns skillnader mellan hur sorter påverkas om det är sämre förfrukt. Samt en fältförsöksserie undersökte hur olika höstvetesorter reagerar på olika såtidpunkter och svampbehandlingar.
Den kompletterande sortprovningens bidrar till att antalet försök inte blir för lågt för att lantbrukarna ska kunna göra en rimlig bedömning av sorternas egenskaper och avkastning. För provning av åkerböna samt tidigt korn och höstraps i Mellansverige är dock den kompletterande sortprovningen nödvändig för att det ska finnas resultat att tillgå och i den norrländska provningen visar på behovet av framtagandet att moderna sorter med bibehållen tidig mognad anpassad till norra Sverige. Slutsatser från sortprovning var att nya tidiga vårkornssorter som Vanille och Rödhette överträffar de nuvarande marknadssorterna och att det kommer sexradssorter som Kaarle och Vilde med tydligt förbättrade stråegenskaper. Åkerbönan Tiffany kombinerar hög skörd med måttlig fröstorlek, viktigt vid sådd, skörd och torkning ska fungera smidigt. Leden med reducerade utsädesmängder i höstkorn visade att både linje- och hybridsorter reagerade med sänkt skörd när utsädesmängden sänktes men att den högre utsädeskostnaden för hybridutsädet blir det att optimal utsädesmängd är lägre för hybrider än för linjesorter.
I fältförsöksserien ”Kvävebehov hos olika höstvetesorter” provades ett tiotal sorter med fyra olika kvävenivåer. Resultat visade att fodersorterna Hereford och Torp når sina ekonomiska optimum vid låga proteinhalter och att användningsområdet påverkar gödslingsoptimum för sorterna väldigt olika. Reform har ett optimum som varierade från 300 kg kväve per hektar för brödsäd till 200 kg för fodersädskvalité medan Linus hade ett optimum på 300 kg oavsett användningsområde.
I fältförsöksserien ”Höstvete sort-behandling, förfrukt höstvete” gav årets resultat inga belägg för att sortens inbördes avkastningsordning avviker ifrån ordningen i de ordinarie sortförsöken med goda förfrukter. Skördenivån i dessa försök var dock lägre än i den ordinarie sortprovningen och förfruktens betydelse för avkastningen belystes på så sätt indirekt. På samma sätt som i höstvete jämförs sex olika kornsorter i fältförsöksserien ”Kvävebehov hos olika maltkornssorter” vid fyra kvävenivåer avseende avkastning och kvalité. Slutsatsen var att nya högavkastande sorter som Planet och Irina kan gödslas för hög skörd med mindre risk för att proteinhalten ska bli alltför hög.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök och seriesammanställning finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlag inom hoppsporten
Lars Roepstorff, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2017

The role of training and competition surfaces as a cause of orthopaedic injury in equestrian disciplines has been given attention over the last years. This has led to a need for objective description of arena properties. With means from FEI, SH and other donating bodies our research group has …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1330038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 mars 2017

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with …

Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-16-62-606 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 februari 2017

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity …

Läs mer

Proteiner i osteochondrose: nøkkelen til hvordan sykdomsprosessen styres og nedarves
Nils Ivar Dolvik, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H1247099 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

The project aim was to identify proteins that are involved in the control and heritability of osteochondrosis. Four proteins that could potentially be involved had been identified in previous own studies, and during the course of the project, a major genetic study in pigs was completed which …

Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1160210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar …

Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress