Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-621
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 20 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 3 941 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

ODLINGSMATERIAL - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom odlingsmaterial bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 21 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna inom sortprovningen provades olika arters och sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet i olika områden, från södra till norra Sverige. Arter som provades i sortprovning var höstvete, höstkorn, rågvete, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna och kärnmajs. I de odlingstekniska fältförsöken undersöks förfrukt, såtidpunkt, fusarium och kvävebehov hos olika sorter, i främst höstvete och vårkorn. I tre fältförsöksserier, en i höstvete, en i vårvete och en i havre, genomfördes undersökning av sorters mottaglighet för fusariumsmitta, här är behovet av fler analyser för att kunna dra slutsatser. För fältförsöksserierna med kvävebehov hos olika sorter i höstvete eller maltkorn visade resultaten på skillnader i råproteinhalt och avkastning vid samma kvävegiva.

Fältförsök i odlingsmaterial
I ämnet odlingsmaterial är en del att prova sorter av spannmål, trindsäd och oljeväxter i offentliga, oberoende, opartiska och objektiva fältförsök. Resultaten skall utgöra beslutsunderlag vid lantbrukarnas sortval samt ligga till grund för sortföretagens val av sorter för uppförökning. Odlingstekniska försök som belyser inverkan av förfrukt, såtidpunkt, utsädesmängd, fusarium, anpassade kvävegivor men också för nya sorttyper och odlingssituationer är betydelsefulla och viktiga försöksområden för lantbrukarna. Inom sortprovningen finansierade Stiftelsen lantbruksforskning 14 olika fältförsöksserier, i dessa serier undersöktes olika sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet. Arterna som provades var höstvete, rågvete, höstkorn, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna och kärnmajs. Sju fältförsöksserier inom ämnet odlingstekniska fältförsök utfördes under 2017. Tre av dessa undersökte sortskillnad för fusariumsmitta i arterna höstvete, vårvete och havre. Dessutom undersöktes kvävebehov hos olika sorter, en serie i maltkornssorter och en serie i höstvetesorter, för att ge underlag till kvävegödslingsrekommendationer. Undersökning av olika sorter höstvete vid förfrukt höstvete provades också för att undersöka om det fanns skillnader mellan hur sorter påverkas om det är sämre förfrukt. Samt en fältförsöksserie undersökte hur olika höstvetesorter reagerar på olika såtidpunkter och svampbehandlingar.
Den kompletterande sortprovningens bidrar till att antalet försök inte blir för lågt för att lantbrukarna ska kunna göra en rimlig bedömning av sorternas egenskaper och avkastning. För provning av åkerböna samt tidigt korn och höstraps i Mellansverige är dock den kompletterande sortprovningen nödvändig för att det ska finnas resultat att tillgå och i den norrländska provningen visar på behovet av framtagandet att moderna sorter med bibehållen tidig mognad anpassad till norra Sverige. Slutsatser från sortprovning var att nya tidiga vårkornssorter som Vanille och Rödhette överträffar de nuvarande marknadssorterna och att det kommer sexradssorter som Kaarle och Vilde med tydligt förbättrade stråegenskaper. Åkerbönan Tiffany kombinerar hög skörd med måttlig fröstorlek, viktigt vid sådd, skörd och torkning ska fungera smidigt. Leden med reducerade utsädesmängder i höstkorn visade att både linje- och hybridsorter reagerade med sänkt skörd när utsädesmängden sänktes men att den högre utsädeskostnaden för hybridutsädet blir det att optimal utsädesmängd är lägre för hybrider än för linjesorter.
I fältförsöksserien ”Kvävebehov hos olika höstvetesorter” provades ett tiotal sorter med fyra olika kvävenivåer. Resultat visade att fodersorterna Hereford och Torp når sina ekonomiska optimum vid låga proteinhalter och att användningsområdet påverkar gödslingsoptimum för sorterna väldigt olika. Reform har ett optimum som varierade från 300 kg kväve per hektar för brödsäd till 200 kg för fodersädskvalité medan Linus hade ett optimum på 300 kg oavsett användningsområde.
I fältförsöksserien ”Höstvete sort-behandling, förfrukt höstvete” gav årets resultat inga belägg för att sortens inbördes avkastningsordning avviker ifrån ordningen i de ordinarie sortförsöken med goda förfrukter. Skördenivån i dessa försök var dock lägre än i den ordinarie sortprovningen och förfruktens betydelse för avkastningen belystes på så sätt indirekt. På samma sätt som i höstvete jämförs sex olika kornsorter i fältförsöksserien ”Kvävebehov hos olika maltkornssorter” vid fyra kvävenivåer avseende avkastning och kvalité. Slutsatsen var att nya högavkastande sorter som Planet och Irina kan gödslas för hög skörd med mindre risk för att proteinhalten ska bli alltför hög.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök och seriesammanställning finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R--16-62-605 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a revised agreement is now ready that covers 2016-2017. With this application we seek cofounding for 2016. Funding …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2016
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-16-60-603 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Ökad hästvälfärd med hjälp av en anti-inflammatorisk biomarkör för glukokortikoider
Carina Ingvast Larsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2016

Horse welfare during competition is dependent on that relevant withdrawal times for pharmaceuticals guarantee only irrelevant drug concentrations to be present in the body in order to decrease the injury rate. Therefore, it is essential to find a relevant biomarker for therapeutic effect of …

Läs mer

Bekämpningsstrategier för hållbar produktion av jordgubbar i substrat
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R--16-62-608 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 december 2016

The project aims to contribute to increased profitability, competitiveness and growth within berry cultivation, by developing effective control strategies for the sustainable production of strawberries in substrate. Substrate cultivation in tunnel is approved for better growth and higher yield than …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

The aim is to perform a questionnaire and interview survey regarding injuries in agriculture and forestry
during 2013 to gain actual statistics as base for both preventive measures and evaluation of implemented
measures. The project is a repetition of the corresponding study performed in 2005.
A …

Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar
Klara Löfkvist, JTI

Projektnummer: S-15-56-595 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2016

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall …

Läs mer

Benzimidazolresistens hos hästens spolmask
Eva Tydén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 december 2016

Hästens spolmask är den mest patogena parasiten hos föl och yngre hästar. I Sverige och i flera andra länder har spolmasken utvecklat resistens mot makrocykliska laktoner (ex Ivermektin). Sammantaget har det här projektet utvecklat två metoder för tidig detektion av benzimidazolresistens. För det …

Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder
Pernilla Tidåker, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1333202 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2016

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce …

Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress