Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-620
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 14 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 2 127 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

VALL - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 12 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I de försöksserierna undersöktes olika sorters avkastning och kvalitet i olika områden, från södra till norra Sverige. Det var sorter av vallväxter som timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver samt ensilagemajs undersöktes. Utöver detta undersöktes effekten av gödsling i två försökserier: kvävegödsling och strategi i blandvall, och svavelgödsling och strategi i vall. Dessutom genomfördes en försökserie där grässorters egenskaper när de samodlas med andra gräsarter och klöver undersöktes. Sortförsöken har funnits i många år och årets resultat redovisas med tidigare år. Under 2017 skördades första vallår för de tre sista serierna, och fleråriga analyser behövs för att kunna dra slutsatser.

Fältförsök inom vall och grovfoder
Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det kan påverka ekonomiskt utbyte av animalieproduktionen mellan enskilda lantbruksföretag och regioner samt mellan år. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja baljväxter i vallproduktionen samt att optimalt utnyttja stallgödseln.
2017 utfördes 12 fältförsöksserier inom försöksområdet vall och grovfoder. De flesta försökserier ingår i långliggande sortprovningsförsök i dessa undersöks olika vallens arters- och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet. 2017 initierades tre nya serier som kommer att skördas under ytterligare två år. I två serier undersöktes effekten av kväve- (en serie) och svavel- (en serie) gödsling. Gödslingsförsöken belyser effekter på avkastning, baljväxtandel, råproteinhalt och svavelhalt med syfte att ge nyare underlag för kvävegödslingsrekommendationer och kvävestrategier till vall (kväve försök) och att utvärdera svavelgödsling till konventionell vall (svavelförsök). Dessutom undersöktes sorternas egenskaper och hur avkastningen påverkas vid konkurrens av andra arter i en serie.
Flerårsanalyser -inkl. av åretsresultat- av sorternas egenskaper, avkastning och näringskvalitet för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver och ensilagemajs redovisas årligen i försöksrapporter Animaliebältet och Mellansverige.
Framkomna resultat från första året av de nya försöksserierna redovisas i rapporten, men ytterligare analyser med resultat från de kommande åren behövs för att kunna dra slutsatser. Framkomna resultat från försöksserie vallväxtsortprovning i konkurrens visar på att mindre avkastande timotejsorter i prövning renbestånd återspeglas i en lägre konkurrensförmåga i blandbestånd och blandbeståndet modererar avkastningsskillnader mellan timotejsorter. Framkomna resultat från de två gödslingsserierna visar en stark effekt av gödsling på avkastningen. I ett försök utan kvävegödsling nästan fördubblades skörden enbart genom att man hade sått in klöver i vallen jämfört med ren gräsvall. Här blev gräsvallens totala skörd för tre vallskördar 5 860 kg ts/ha jämfört med klöverblandvall som gav en skörd på 9 910 kg ts/ha. Högst totala skörd gav kvävegödsling med 270 kg kväve/ha med 12 930 kg ts/ha. Råproteinhalten blev i snitt för tre skördar 16,5 % av torrsubstans för blandvall både utan kvävegödsling och med 270 kg N/ha i kvävegödsling. Den högre råproteinhalten i blandvall utan kvävegödsling uppnås genom hög andel klöver med snitt 53 % och med variation från 36 % i första skörden till drygt 60 % i återväxtskördarna.
Svavelgödsling till vall gav en skördeökning på 900 kg ts/ha. Tidigare försök i ekologisk odling har visat på liknande skördeökning som årets resultat i konventionell vall (Svavel- och kaliumgödsling till ekologisk blandvall L3-2298-2016). Tydligaste skillnader för gödsling med svavel blev att halten svavel ökade i grönmassan och därmed minskade kväve/svavel-kvoten. I försöksleden utan tillförsel av svavel var halten svavel låg i grönmassan. Även om halten svavel var låg blev det endast signifikant säker skördeökning på en plats utav tre vilket visar behovet av ytterligare analyser med resultat från de kommande åren för att kunna dra slutsatser.
Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Rörflen till komposittillämpningar
Peter Mannberg,

Projektnummer: O-15-22-345 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Energi & biomassa

The project goal is to demonstrate the technical feasibility for a production chain for composite applications based or reed canary grass. New business opportunities for agriculture will be evaluated and promoted. The project will use red canary grass as a constituent in biobased composite …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress