Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-620
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 14 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 2 127 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

VALL - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 12 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I de försöksserierna undersöktes olika sorters avkastning och kvalitet i olika områden, från södra till norra Sverige. Det var sorter av vallväxter som timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver samt ensilagemajs undersöktes. Utöver detta undersöktes effekten av gödsling i två försökserier: kvävegödsling och strategi i blandvall, och svavelgödsling och strategi i vall. Dessutom genomfördes en försökserie där grässorters egenskaper när de samodlas med andra gräsarter och klöver undersöktes. Sortförsöken har funnits i många år och årets resultat redovisas med tidigare år. Under 2017 skördades första vallår för de tre sista serierna, och fleråriga analyser behövs för att kunna dra slutsatser.

Fältförsök inom vall och grovfoder
Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det kan påverka ekonomiskt utbyte av animalieproduktionen mellan enskilda lantbruksföretag och regioner samt mellan år. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja baljväxter i vallproduktionen samt att optimalt utnyttja stallgödseln.
2017 utfördes 12 fältförsöksserier inom försöksområdet vall och grovfoder. De flesta försökserier ingår i långliggande sortprovningsförsök i dessa undersöks olika vallens arters- och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet. 2017 initierades tre nya serier som kommer att skördas under ytterligare två år. I två serier undersöktes effekten av kväve- (en serie) och svavel- (en serie) gödsling. Gödslingsförsöken belyser effekter på avkastning, baljväxtandel, råproteinhalt och svavelhalt med syfte att ge nyare underlag för kvävegödslingsrekommendationer och kvävestrategier till vall (kväve försök) och att utvärdera svavelgödsling till konventionell vall (svavelförsök). Dessutom undersöktes sorternas egenskaper och hur avkastningen påverkas vid konkurrens av andra arter i en serie.
Flerårsanalyser -inkl. av åretsresultat- av sorternas egenskaper, avkastning och näringskvalitet för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver och ensilagemajs redovisas årligen i försöksrapporter Animaliebältet och Mellansverige.
Framkomna resultat från första året av de nya försöksserierna redovisas i rapporten, men ytterligare analyser med resultat från de kommande åren behövs för att kunna dra slutsatser. Framkomna resultat från försöksserie vallväxtsortprovning i konkurrens visar på att mindre avkastande timotejsorter i prövning renbestånd återspeglas i en lägre konkurrensförmåga i blandbestånd och blandbeståndet modererar avkastningsskillnader mellan timotejsorter. Framkomna resultat från de två gödslingsserierna visar en stark effekt av gödsling på avkastningen. I ett försök utan kvävegödsling nästan fördubblades skörden enbart genom att man hade sått in klöver i vallen jämfört med ren gräsvall. Här blev gräsvallens totala skörd för tre vallskördar 5 860 kg ts/ha jämfört med klöverblandvall som gav en skörd på 9 910 kg ts/ha. Högst totala skörd gav kvävegödsling med 270 kg kväve/ha med 12 930 kg ts/ha. Råproteinhalten blev i snitt för tre skördar 16,5 % av torrsubstans för blandvall både utan kvävegödsling och med 270 kg N/ha i kvävegödsling. Den högre råproteinhalten i blandvall utan kvävegödsling uppnås genom hög andel klöver med snitt 53 % och med variation från 36 % i första skörden till drygt 60 % i återväxtskördarna.
Svavelgödsling till vall gav en skördeökning på 900 kg ts/ha. Tidigare försök i ekologisk odling har visat på liknande skördeökning som årets resultat i konventionell vall (Svavel- och kaliumgödsling till ekologisk blandvall L3-2298-2016). Tydligaste skillnader för gödsling med svavel blev att halten svavel ökade i grönmassan och därmed minskade kväve/svavel-kvoten. I försöksleden utan tillförsel av svavel var halten svavel låg i grönmassan. Även om halten svavel var låg blev det endast signifikant säker skördeökning på en plats utav tre vilket visar behovet av ytterligare analyser med resultat från de kommande åren för att kunna dra slutsatser.
Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

När behöver vi beta stråsädesutsädet?
Lennart Johnsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0133005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Djup intrauterinsemin med fryst galtsperma. Effekter av lågvolymdos på spermieöverlevnad och fertilitet
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0450034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Eldning av havre för uppvärmning
Lars Nilsson,

Projektnummer: 0446010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Fjärranalys för prediktering av torrsubstansavkastning och kvalitetsegenskaper i växande vall
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: 0230001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Bostads- och anläggningsarrenden
Ulf Jensen, Lunds Universitet

Projektnummer: 0346006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ekonomiska modeller för optimering av rekrytering, kalvning och gallring i mjölkbesättningar
Sven Brundin,

Projektnummer: 0230027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Marknadsanpassning av lantbrukskooperativ mejeriindustri
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0145009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem. Rangordning och välbefinnande.
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230076 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress