Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-000
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 29 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618614
Beviljade medel: 1 839 713 SEK

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials in testing of grassland plant varieties, whole-crop maize varieties and nitrogen fertilization of mixed leys. In future trials yield and characteristics of different varieties in areas from southern to northern Sweden will be investigated. Varieties of grasses such as timothy, meadow fescue, tall fescue, perennial ryegrass, red clover and whole-crop maize are included in the field trials. In the series "Nitrogen fertilization and strategy of mixed leys" the effect of fertilization is examined and in the series "Ley grass varieties in competition" grass variety characteristics when intercropped with other species of grass and clover will be examined.

Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Inom vall- och grovfoderförsöken söks medel från Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av fältförsöksserier inom provning av vallväxtsorter, ensilagemajssorter och kvävegödsling till blandvall. I kommande försöksserier ska undersökas avkastning och egenskaper för olika sorter i områden från södra till norra Sverige. Sorter av vallväxter som timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rödklöver samt ensilagemajs ingår i fältförsöken. Utöver detta ska undersökas effekten av gödsling i pågående försöksserie ”Kvävegödsling och strategi till blandvall” och i serien ”Vallsortprovning i konkurrens” undersöka grässorters egenskaper när de samodlas med andra gräsarter och klöver.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 11 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna med sortprovning undersöktes avkastning och kvalitet för vallväxter och majs till ensilage, i olika geografiska områden, från södra till norra Sverige. I odlingstekniska försöksserier undersöktes effekten av kvävegödsling i blandvall och olika grässorters egenskaper i samodling med andra gräsarter och klöver. I serien med kvävegödsling i blandvall blev slutsatsen att vallavkastningen och kväveskörden blev störst under alla tre vallåren i högsta kvävegödslade led med 270 kg N/ha. Första vallåret blev råproteinhalten 16,5 % av ts i ogödslad blandvall med 50 % klöver vilket är i samma nivå som kvävegödslad blandvall med 270 kg N/ha. I serien grässorter i samodling framkom att avkastningsskillnaderna mellan sorterna kan kompenseras av de ingående arterna i blandvallen.

Stor vallavkastning och låga proteinhalter i tredjeårsvallen 2019
Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det påverkar det ekonomiska utbytet av animalieproduktionen för enskilda lantbruksföretag och regioner. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja gräs och baljväxter i vallproduktionen, gödsla optimalt och att välja rätt sorter. 2019 utfördes 11 fältförsöksserier inom försöksområdet vall och grovfoder. De flesta försöksserier ingår i långliggande sortprovningsförsök, där vallens olika arters och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet undersöks. Två odlingstekniska försöksserier avslutades med tredje vallåret 2019 ”Kvävegödsling och strategi till blandvall” belyser effekter på avkastning, baljväxtandel och råproteinhalt med syfte att ge nyare underlag för kvävegödslingsrekommendationer till vall och i ”Vallsortprovning i konkurrens” undersöktes grässorternas egenskaper och avkastningen påverkas vid konkurrens av andra arter.
Flerårsanalyser av sorternas egenskaper, avkastning och näringskvalitet redovisas årligen för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver, vitklöver, lusern och majs till ensilage.

Tredje och sista vallåret blev skördat i försöksserien ”Kvävegödsling och kvävestrategi till blandvall”, på sex platser under 2019. Kvävegödsling med 180 och 270 kg N/ha till blandvallen gav större total vallavkastning än ogödslade led och kvävegödslade led med 90 kg N/ha till blandvallen. Råproteinskörden var störst i ledet med 270 kg N/ha med 1 650 kg råprotein/ha vilket motsvarar en kväveskörd på 264 kg N/ha. Vallavkastningen och kväveskörden blev störst under alla tre vallåren i högsta kvävegödslade led med 270 kg N/ha. Råproteinhalten blev samma första vallåret i ogödslad blandvall på 16,5 % av ts som i kvävegödslad blandvall med 270 kg N/ha, när vi hade en klöverandel på 50 % i ogödslad blandvall. I ogödslad blandvall andra och tredje vallåret med klöverandel på ca 20 % medel för tre skördar per år i medel för sex försöksplatser, blev proteinhalten andra vallåret 13,2 % av ts och i tredje vallåret 11,4 % av ts. Vilket är en för låg proteinhalt för många mjölk- och nötköttsproducenter och gödsling med kväve krävdes för att nå en högre råproteinhalt.

I vallsortprovningen i renbestånd framkommer det fler signifikanta skillnader mellan sorter än vad som framgår av försöksserien vallsortprovning i konkurrens. Fler försöksserier med liknande försöksplaner skulle bli en styrka för att kunna visa på säkrare slutsatser kring sorters egenskaper och vallavkastning i en vallblandning. Vilka gräsarter som samodlas har större betydelse för vallens sammansättning än vid val av sort, framkom i försöksserien ”Vallsortprovning i konkurrens”. Grässorter som är mindre avkastande i renbestånd verkar ha en mindre konkurrensförmåga i blandvallsbestånd. Avkastningsskillnaderna mellan sorterna kan kompenseras av de ingående arterna i blandvallen och det gör att botaniska sammansättningen förändras, beroende på valet av vallgrässort i vallfröblandningen. Vid val av sort till vallfröblandningen är resultaten från vallsortprovning i renbestånd ett bra hjälpmedel för att jämföra sorternas avkastnings- och konkurrensförmåga, tidpunkt för begynnande axgång i första skörd och utveckling i återväxten.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/fakulteter/nj/om-fakulteten/centrumbildningar-och-storre-forskningsplattformar/faltforsk/resultat/

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Konkurrenskraftig växtodling genom reducerade maskinkostnader
Göran Carlson, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: 0433042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Lönsam, Insatseffektiv och Miljövänlig potatisodling i Aktörssamverkan
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H0942353 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Markmikro biell inverkan på den skördade produktens kvalitet till följd av skilda odlingsstrategier
Ingela Berggren,

Projektnummer: 0233073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utlakning av bekämpningsmedel till grundvatten: utvekling av ett prognosverktyg för tillståndsprövning i dricksvattentäkter. /FoU
Nicholas Jarvis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0248025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Är virusinfektioner predisponerande för juverinflammationer?
Ulla Carlsson,

Projektnummer: 9630029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Enkätundersökning rörande LRF-ungdomars syn på finaniseringssystem i lantbrukskooperativa företag
Karin Hakelius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0345002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Insemination av nötkreatur med lågt spermieantal. Effekter på spermieöverlevnad och fertilitet.
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0330022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress