Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-000
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 29 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618614
Beviljade medel: 1 839 713 SEK

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials in testing of grassland plant varieties, whole-crop maize varieties and nitrogen fertilization of mixed leys. In future trials yield and characteristics of different varieties in areas from southern to northern Sweden will be investigated. Varieties of grasses such as timothy, meadow fescue, tall fescue, perennial ryegrass, red clover and whole-crop maize are included in the field trials. In the series "Nitrogen fertilization and strategy of mixed leys" the effect of fertilization is examined and in the series "Ley grass varieties in competition" grass variety characteristics when intercropped with other species of grass and clover will be examined.

Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Inom vall- och grovfoderförsöken söks medel från Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av fältförsöksserier inom provning av vallväxtsorter, ensilagemajssorter och kvävegödsling till blandvall. I kommande försöksserier ska undersökas avkastning och egenskaper för olika sorter i områden från södra till norra Sverige. Sorter av vallväxter som timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rödklöver samt ensilagemajs ingår i fältförsöken. Utöver detta ska undersökas effekten av gödsling i pågående försöksserie ”Kvävegödsling och strategi till blandvall” och i serien ”Vallsortprovning i konkurrens” undersöka grässorters egenskaper när de samodlas med andra gräsarter och klöver.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 11 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna med sortprovning undersöktes avkastning och kvalitet för vallväxter och majs till ensilage, i olika geografiska områden, från södra till norra Sverige. I odlingstekniska försöksserier undersöktes effekten av kvävegödsling i blandvall och olika grässorters egenskaper i samodling med andra gräsarter och klöver. I serien med kvävegödsling i blandvall blev slutsatsen att vallavkastningen och kväveskörden blev störst under alla tre vallåren i högsta kvävegödslade led med 270 kg N/ha. Första vallåret blev råproteinhalten 16,5 % av ts i ogödslad blandvall med 50 % klöver vilket är i samma nivå som kvävegödslad blandvall med 270 kg N/ha. I serien grässorter i samodling framkom att avkastningsskillnaderna mellan sorterna kan kompenseras av de ingående arterna i blandvallen.

Stor vallavkastning och låga proteinhalter i tredjeårsvallen 2019
Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det påverkar det ekonomiska utbytet av animalieproduktionen för enskilda lantbruksföretag och regioner. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja gräs och baljväxter i vallproduktionen, gödsla optimalt och att välja rätt sorter. 2019 utfördes 11 fältförsöksserier inom försöksområdet vall och grovfoder. De flesta försöksserier ingår i långliggande sortprovningsförsök, där vallens olika arters och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet undersöks. Två odlingstekniska försöksserier avslutades med tredje vallåret 2019 ”Kvävegödsling och strategi till blandvall” belyser effekter på avkastning, baljväxtandel och råproteinhalt med syfte att ge nyare underlag för kvävegödslingsrekommendationer till vall och i ”Vallsortprovning i konkurrens” undersöktes grässorternas egenskaper och avkastningen påverkas vid konkurrens av andra arter.
Flerårsanalyser av sorternas egenskaper, avkastning och näringskvalitet redovisas årligen för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver, vitklöver, lusern och majs till ensilage.

Tredje och sista vallåret blev skördat i försöksserien ”Kvävegödsling och kvävestrategi till blandvall”, på sex platser under 2019. Kvävegödsling med 180 och 270 kg N/ha till blandvallen gav större total vallavkastning än ogödslade led och kvävegödslade led med 90 kg N/ha till blandvallen. Råproteinskörden var störst i ledet med 270 kg N/ha med 1 650 kg råprotein/ha vilket motsvarar en kväveskörd på 264 kg N/ha. Vallavkastningen och kväveskörden blev störst under alla tre vallåren i högsta kvävegödslade led med 270 kg N/ha. Råproteinhalten blev samma första vallåret i ogödslad blandvall på 16,5 % av ts som i kvävegödslad blandvall med 270 kg N/ha, när vi hade en klöverandel på 50 % i ogödslad blandvall. I ogödslad blandvall andra och tredje vallåret med klöverandel på ca 20 % medel för tre skördar per år i medel för sex försöksplatser, blev proteinhalten andra vallåret 13,2 % av ts och i tredje vallåret 11,4 % av ts. Vilket är en för låg proteinhalt för många mjölk- och nötköttsproducenter och gödsling med kväve krävdes för att nå en högre råproteinhalt.

I vallsortprovningen i renbestånd framkommer det fler signifikanta skillnader mellan sorter än vad som framgår av försöksserien vallsortprovning i konkurrens. Fler försöksserier med liknande försöksplaner skulle bli en styrka för att kunna visa på säkrare slutsatser kring sorters egenskaper och vallavkastning i en vallblandning. Vilka gräsarter som samodlas har större betydelse för vallens sammansättning än vid val av sort, framkom i försöksserien ”Vallsortprovning i konkurrens”. Grässorter som är mindre avkastande i renbestånd verkar ha en mindre konkurrensförmåga i blandvallsbestånd. Avkastningsskillnaderna mellan sorterna kan kompenseras av de ingående arterna i blandvallen och det gör att botaniska sammansättningen förändras, beroende på valet av vallgrässort i vallfröblandningen. Vid val av sort till vallfröblandningen är resultaten från vallsortprovning i renbestånd ett bra hjälpmedel för att jämföra sorternas avkastnings- och konkurrensförmåga, tidpunkt för begynnande axgång i första skörd och utveckling i återväxten.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/fakulteter/nj/om-fakulteten/centrumbildningar-och-storre-forskningsplattformar/faltforsk/resultat/

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Att förbereda för framtiden: uthålliga odlingssystem utan glyfosat
Alexander Menegat

Projektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Beslutsstöd och integrerade bekämpningsstrategier för rapsskadegörarna skidgallmygga och blygrå rapsvivel
Peter Anderson

Projektnummer: O-19-20-320 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

The Brassica pod midge Dasineura brassicae and its facilitator, the cabbage seed pod weevil Ceutorrhynchus obstrictus, have caused serious damage in oilseed rape crops during the last few years. No locally adapted IPM strategies exist, including pesticide management thresholds with evidentiary …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress