Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333148
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 512 000 SEK

The number of hybrid cultivars of spring oilseed rape have increased recently but it is not clear whether their yield potential is reached and nitrogen fertilisation is optimal. Nine field trials will be performed 2014-2016 where the optimal N need and yield potential is determined. The aim is also to investigate if crop sensor readings can be used to measure both predicted crop yield potential and crop response to additional N. Fertilisation models will be made where the influence of yield and plant available soil N on the optimal N-rate is investigated. Old field trials will be analysed similarly and compared with.

Vårrapsodlingen har ökat de senaste åren men skördarna på gårdsnivå ökar inte på samma sätt som i sortförsöken. Antalet nya högre avkastande hybridsorter har ökat och dominerar i sortförsöken men det är osäkert om vi utnyttjar deras skördepotential genom att kvävegödsla optimalt. Syftet med studien är att i nio försök placerade på olika gårdar i Mellansverige 2014-2016, undersöka optimalt kvävebehov och skördepotential i hybridsorter och linjesorter som odlas idag. Utvärdera om man kan mäta skördepotentialen och kvävebehovet under säsongen med hjälp av grödsensorer för att vid behov kunna komplettera med kväve. Gårdarnas kvävegivor och behov av kompletteringsgödsling utvärderas i förhållande till resultaten på varje försöksplats. Gödslingsmodeller tas fram för att platsspecifikt kunna beräkna optimal kvävegiva med hjälp av uppskattad skördenivå och kväveleverans från marken och jämförs med gamla försök som analyseras

Optimalt kvävebehov (OptN) och skördepotential i hybrid-vårraps undersöktes i 17 försök 2014-2016. Gödslingsmodeller där OptN beräknas utifrån skörd och kväveupptag i knoppstadium, och möjliggör en justering av kvävegivan under säsongen, utvärderades och jämfördes med modeller som bygger på försöksmedelvärden av skörd (gällande N-rekommendationer). Ingen av modellerna fungerade tillräckligt bra som generell gödslingsmodell, men indikerar att OptN kan beräknas utifrån skörd och N-upptag i knoppstadium. Modellerna som byggde på försöksmedelvärden var sämst och visade att OptN i försöken var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva. En annan modell visade på ett alternativt sätt att beräkna OptN utifrån sambandet med merskörd utöver nollskörd. Ytterligare data behövs för att göra modellerna stabilare och ev. fungera som generell gödslingsmodell. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptaget i knoppstadium, med grödsensorer.

Hur påverkas optimal kvävegiva till vårraps av skördenivå och N-upptag i knoppstadium?

I sjutton försök, med kvävestegar i hybrid-vårraps (Mahjong), studerades hur optimal kvävegiva varierade mellan olika platser och år. Syftet var att undersöka hur skördenivå, kväveupptag i knoppstadium och markens kväveleverans kunde förklara variationen i optimal kvävegiva. Vi undersökte också om skörd och kväveupptag kunde förutsägas och mätas i tidigt knoppstadium med grödsensorer. Målet var att ta fram gödslingsmodeller som möjliggjorde anpassning av kvävegivan under säsongen med hjälp av grödsensorer, och därmed platsspecifikt bättre kunna beräkna optimal kvävegiva t.ex om man tror sig få större skörd än beräknat och vill öka kvävegivan.

Stor variation i optimal kvävegiva, skörd och markens kväveleverans
Optimal kvävegiva varierade mellan 60 och 180 kg N/ha och var i medeltal 141 kg N/ha. Skörden vid optimal kvävegiva var 2340 kg/ha (1100-3500 kg/ha) och i ogödslat led 1000 kg/ha (211-2100 kg/ha). På endast tre plaster blev skörden 3 ton eller mer (3200-3500 kg/ha). Markens kväveleverans, här beräknat som kväveupptaget vid avslutad blomning i ogödslat led, varierade mellan 10 och 73 kg N/ha och var i medeltal 43 kg N/ha. Precis som i höstraps och flera andra grödor visar den stora variationen mellan platserna på vikten av att mer platsspecifikt kunna beräkna kvävebehovet.

Optimal kvävegiva var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva
När sambandet mellan optimal kvävegiva (årsmedel) i försöken 2014-2016 och skörd jämfördes med rekommenderad N-giva för samma skörd kunde man se att korrelationslinjerna låg parallellt men i medeltal 20 kg N/ha högre för 2014-2016. Man kunde också se att det egentligen inte fanns ett samband mellan alla försökens skördar och optimala kvävegivor då förklaringsgraden för det sambandet var lågt (r2= 0,15), vilket betyder att man inte kan använda bara skörden för att beräkna kvävebehovet.

Nya gödslingsmodeller gav lägre medelfel än rekommenderad kvävegiva
Inga av de testade modellerna fungerade tillräckligt bra för att användas som en generell gödslingsmodell, men indikerade ändå att optimum kan som bäst beräknas utifrån skördenivå och kväveupptag i knoppstadium. En gödslingsmodell där alla åren ingick hade som lägst ett medelfel på 34 kg N/ha, när modellen testades. Felet är nästan lika stort som standardavvikelsen för optimal kvävegiva i försöken (39 kg N/ha) och betyder att man kan lika gärna använda sig av medelvärdet i försöket som kvävegiva. Om bara åren 2015 och 2016 ingick i modellen blev medelfelet lägre, 26-29 kg N/ha. Men, modellen kunde inte beräkna optimal kvävegiva för 2014, medelfelet blev stort (44 kg N/ha). En gödslingsmodell baserad på Jordbruksverkets gällande N-rekommendationer och skördarna vid optimum i försöken 2014-2016 gav det största medelfelet på 41 kg N/ha, när den testades. Ett lika stort medelfel erhölls för modellen som byggde på medelvärdet av optimum och skördar för 2014-2016. Det hjälper alltså inte att höja dagens kväverekommendationer med 20 kg N/ha. Modellerna innehåller väldigt få data och skulle bli mer stabila med ytterligare försök och år som underlag. Det är dock inte en självklarhet att medelfelet skulle bli lägre med mer data, men borde undersökas.

Beräkna optimum genom att uppskatta nollskörden?
En annan modell, som var generell för alla år, visade på ett alternativt sätt att beräkna optimal kvävegiva utifrån ett samband vi såg mellan optimal kvävegiva och merskörd utöver nollskörden (medelfel = 26 kg N/ha). Man beräknar då optimum genom att uppskatta förväntad skörd och grundskörd (ogödslat). Grundskörden borde då bestämmas i sent knoppstadium inför andra kvävegivan, för att få ett bättre samband mellan skörd och kväveupptag i ogödslat led, t.ex. med en sensormätning. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptag i knoppstadium med de testade grödsensorerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Integrerat växtskydd- vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V1160064 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 augusti 2016

Omkring år 1990 var det stora förändringar i jordbrukspolitiken och miljökraven ökade. Stor överproduktion pressade priserna på produkterna. Det var svårt att få ekonomi i odlingen. Samtidigt utvecklades tankar på nya odlingssystem. Vid denna tid startades ett Europeiskt samarbetsprojekt där man …

Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningstrategier i växthusgurka i samverkan med odlare
Birgitta Rämert, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1256026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 augusti 2016

The project will, in collaboration with farmers, extension officers and researchers, develop integrated pest management strategies against powdery mildew in greenhouse production of cucumber. Microbiological pest control products permitted in the EU and/or other parts of the world as well as other …

Läs mer

Biologisk Markkartering- Integrerad analys av jordburna växtsjukdomar och markkemi i oljeväxter och stråsäd- FAS II
Anders Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133275 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 augusti 2016

I SLU TEMA-forskningsprogrammet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har utvecklats DNA-baserade detektionsmetoder. Specifika DNA-sekvenser och qPCR-teknik används för kvantifiering av växtpatogener i jord. Det gäller detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces …

Läs mer

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional …

Läs mer

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1042201 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

Sammanfattning av forskningsprojektet (svenska)
Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress