Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233151
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 30 augusti 2016
Huvudsökande: Henrik Eckersten
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: henrik.eckersten@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Libere Nkurunziza
Medsökande: Tomas Persson
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Winter kill due to low temperatures causes significant losses in winter wheat. The variety specific winter hardiness in winter wheat depends on developmental stage and environmental factors. In field, winter hardiness is assessed by the percentage of surviving plants in spring. Winter-hardiness is also described by LT50, the temperature at which 50 % of the plants die. The lowest LT50 (LT50min) a wheat variety can reach can also be determined in freeze tests. Knowledge about the correlation between LT50min and percentage of surviving plants in field in spring can increase the security in wheat production. The goal of this project is to calculate the risk of frost injury in winter wheat cultivars with different winter hardiness. LT50min for these varieties will be determined in freeze tests and the FROSTOL model, which simulates LT50 as a function of temperature and snow cover depth, will be adapted to estimate frost injury in field, based on the variety specific winter hardiness.

Utvintring på grund av låga temperaturer orsakar betydande förluster inom veteodlingen. Höstvetes tolerans för låga temperaturer är sortspecifik och beror på utvecklingsstadium och miljöförhållanden. I fält graderas frostkänsligheten som procent marktäckning på våren. Frostkänslighet beskrivs också med LT50, den temperatur när 50 procent av plantorna dör. Det lägsta LT50 (LT50min) en höstvetesort kan nå bestäms i frystester. Kunskap om sambandet mellan LT50min och marktäckning i fält på våren kan öka odlingssäkerheten. Detta projekt syftar till att beräkna risken för frostskador i höstvetesorter med olika frosttolerans och LT50min för dessa sorter ska bestämmas. FROSTOL modellen, som simulerar LT50 som funktion av temperatur och snödjup ska anpassas för att förutse utvintringsskador i fält, utifrån respektive sorts LT50min. Projektet resulterar i en metod att bestämma höstvetesorters frosttolerans i sortförsök som kan användas för att beräkna den sortspecifika risken för utvintring.

Utvintring orsakar förluster i veteodlingen. Höstvetets köldkänslighet varierar under vintern och karakteriseras ofta med den temperatur då 50 procent av plantorna i ett bestånd dör (LT50). Vi kombinerade egna och tidigare fältförsök, laborativa frystester och modellsimuleringar (FROSTOL) för att bestämma den sortspecifika maximala köldtoleransen (LT50min), LT50 och utvintring i höstvetesorter. FROSTOL simulerar LT50 under vintern och marktäckning på våren som funktion av marktemperaturen på ca 2-3 cm djup, snödjup, och LT50min. Vi testade olika metoder för att beräkna marktemperaturen från väderdata och markinformation samt påföljande effekter på LT50. Den mest komplicerade modellen som beaktade markegenskaper gav bäst resultat. LT50min för sorterna i de egna fältförsöken och frystesterna varierade mellan -16°C och -23°C. Skillnaden mellan predikterad och observerad % marktäckning i tidigare sortförsök varierade mellan i medeltal som bäst 6 % (sorten Ceylon) och sämst 49 % (Frontal).

Utvintring kan orsaka stora förluster i höstveteodlingen i Sverige och i andra länder. Höstvetets köldtolerans under sen höst och vinter påverkas av miljöförhållanden, såsom temperatur, snötäcke och förekomst av istäcke. Olika höstvetesorters generella vinterhärdighet bestäms ofta genom graderingar av marktäckning i försöksfält höst och vår. Höstvetets köldtolerans kan, i laborativa frystester, karakteriseras som den temperatur då 50 % av plantorna dör (LT50). Samband mellan å ena sidan variabler som marktemperatur och snötäcke, och sortspecifik maximal köldtolerans, och, å andra sidan, den aktuella köldtoleransen är beskrivna i simuleringsmodeller. Sådana modeller kan användas för att utvärdera hur köldtoleransen utvecklas i realtid under en pågående vintersäsong, men även användas för att utvärdera risken för utvintring för en given sort i ett visst klimat; t ex för att beräkna för hur många år av t ex de senaste 15 åren som sorten skulle ha utvintrat p g a frostskador.
Vi kombinerade egna fältförsök, tidigare sortförsök, laborativa frystester och en simuleringsmodell, FROSTOL, för att bestämma variationen i köldtoleransen och grad av utvintring i höstvetesorter som odlas i Skandinavien. FROSTOL simulerar LT50 som funktion av marktemperatur på 2-3 cm djup, snödjup och den maximala sortspecifika köldtoleransen (LT50min). Vid avsaknad av uppmätt marktemperatur har denna ofta beräknats från observerad lufttemperatur, snötäcke och ibland även markkaraktäristik, och sedan använts som input till FROSTOL. Vi utförde egna fältförsök med sorterna Bjørke, Ceylon, Ellvis, Gnejs och Premio på Säby (59°49’ N, 17°39’E) utanför Uppsala höst- och vintersäsongerna 2013-14 och 2014-15. Marktemperaturen observerades på 2 cm djup i försöken. Plantor grävdes upp i slutet av november och den aktuella köldtoleransen hos sorterna bestämdes i frystester. Utifrån samband mellan observerad marktemperatur och simulerad aktuellt LT50 för typsorter kunde den maximala frosttoleransen (LT50min) för sorterna bestämmas.
Utifrån skillnaden mellan marktemperaturen och LT50 beräknar FROSTOL-modellen också andelen marktäckning i ett bestånd efter vintersäsongen. Denna funktion utvärderades mot observationer i tidigare sortförsök från 2012/13 i Norge och 2011/12 i Sverige för försök och sorter med relativt stor förekomst av frostskador, en sortvariation i LT50min samt med observationer på marktäckning höst och vår. Resultaten av frosttoleransbestämningarna visade på en variation i LT50min mellan -16 °C och -23 °C, och en viss variation inom sorter mellan år och sådatum. Skillnaden mellan predikterad och observerad andel marktäckning i de tidigare sortförsöken varierade mellan i medeltal som bäst 6 %-enheter (för sorten Ceylon) och sämst 49 %-enheter (för sorten Frontal).
En möjlig orsak till att precisionen i prediktionen av marktäckning varierade mellan försöksplatser kan vara olika avvikelse mellan, å ena sidan, faktisk marktemperatur och snödjup i fälten och, å andra sidan, de beräknade marktemperaturer och snödjup som användes för FROSTOL simuleringarna. Marktemperatur beräknades från observerad lufttemperatur och snödjup vid närmaste klimatstation, och från tidigare utvecklade samband mellan lufttemperatur, snötäcke och marktemperatur på 2-3 cm djup. Avstånden mellan försöken och tillhörande klimatstation var olika. Även faktorer, t.ex. svamp och istäcke, som inte beaktas i FROSTOL, men som kan påverka utvintringen, kan ha bidragit till de varierande resultaten. För att belysa effekterna av osäkerheter i den beräknade marktemperaturen genomförde vi ett test av olika metoder för att beräkna marktemperatur från observerad lufttemperatur, snötäcke och markkaraktäristisk. Testet indikerade en betydelse av att beakta de markspecifika egenskaperna. Osäkerheter i FROSTOLS prediktionsförmåga skulle också delvis kunna förklaras med osäkerheter i LT50min för de olika sorterna, samt osäkerheter i marktäckningsobservationerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2015
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-15-60-370 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan
Ulf Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156218 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad …

Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1142126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling …

Läs mer

Metodik för bestämning av dikens status och stöd för planering av åtgärder
Ingrid Wesström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1260007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Effects of drainage management can lead to major environmental problems, which in many cases prevent that water is classified at a good ecological status. Ditch maintenance has got an increasing focus in the work within the water framework directive. All maintenance work needs to be carried out …

Läs mer

Web-baserad försöksrapport för Sverigeförsöken
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus

Projektnummer: H1333117 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

This project is a continuation of the project H1260176 in research area Field trials and method development. Funds granted for phase 1, the years 2012-2013, given continuing development work in 2014-2015. Unfortunately, there is no money available in this area of research, why the application will …

Läs mer

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R-15-62-367 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a new agreement is now ready that covers 2015-2017. With this application we seek cofounding for 2015. Funding …

Läs mer

Lönsamhet genom logistikexcellens hos Östergötlands grisproducenter
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-15-62-365 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2015

The complex value chain from pig farmer to consumer limits farmers' ability to differentiate their products and thus the potential to develop niche markets that yield a higher price for the benefit of the producer. The project aims at strengthening the competitiveness of Östergötland's pork …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress