Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233151
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 30 augusti 2016
Huvudsökande: Henrik Eckersten
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: henrik.eckersten@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Libere Nkurunziza
Medsökande: Tomas Persson
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Winter kill due to low temperatures causes significant losses in winter wheat. The variety specific winter hardiness in winter wheat depends on developmental stage and environmental factors. In field, winter hardiness is assessed by the percentage of surviving plants in spring. Winter-hardiness is also described by LT50, the temperature at which 50 % of the plants die. The lowest LT50 (LT50min) a wheat variety can reach can also be determined in freeze tests. Knowledge about the correlation between LT50min and percentage of surviving plants in field in spring can increase the security in wheat production. The goal of this project is to calculate the risk of frost injury in winter wheat cultivars with different winter hardiness. LT50min for these varieties will be determined in freeze tests and the FROSTOL model, which simulates LT50 as a function of temperature and snow cover depth, will be adapted to estimate frost injury in field, based on the variety specific winter hardiness.

Utvintring på grund av låga temperaturer orsakar betydande förluster inom veteodlingen. Höstvetes tolerans för låga temperaturer är sortspecifik och beror på utvecklingsstadium och miljöförhållanden. I fält graderas frostkänsligheten som procent marktäckning på våren. Frostkänslighet beskrivs också med LT50, den temperatur när 50 procent av plantorna dör. Det lägsta LT50 (LT50min) en höstvetesort kan nå bestäms i frystester. Kunskap om sambandet mellan LT50min och marktäckning i fält på våren kan öka odlingssäkerheten. Detta projekt syftar till att beräkna risken för frostskador i höstvetesorter med olika frosttolerans och LT50min för dessa sorter ska bestämmas. FROSTOL modellen, som simulerar LT50 som funktion av temperatur och snödjup ska anpassas för att förutse utvintringsskador i fält, utifrån respektive sorts LT50min. Projektet resulterar i en metod att bestämma höstvetesorters frosttolerans i sortförsök som kan användas för att beräkna den sortspecifika risken för utvintring.

Utvintring orsakar förluster i veteodlingen. Höstvetets köldkänslighet varierar under vintern och karakteriseras ofta med den temperatur då 50 procent av plantorna i ett bestånd dör (LT50). Vi kombinerade egna och tidigare fältförsök, laborativa frystester och modellsimuleringar (FROSTOL) för att bestämma den sortspecifika maximala köldtoleransen (LT50min), LT50 och utvintring i höstvetesorter. FROSTOL simulerar LT50 under vintern och marktäckning på våren som funktion av marktemperaturen på ca 2-3 cm djup, snödjup, och LT50min. Vi testade olika metoder för att beräkna marktemperaturen från väderdata och markinformation samt påföljande effekter på LT50. Den mest komplicerade modellen som beaktade markegenskaper gav bäst resultat. LT50min för sorterna i de egna fältförsöken och frystesterna varierade mellan -16°C och -23°C. Skillnaden mellan predikterad och observerad % marktäckning i tidigare sortförsök varierade mellan i medeltal som bäst 6 % (sorten Ceylon) och sämst 49 % (Frontal).

Utvintring kan orsaka stora förluster i höstveteodlingen i Sverige och i andra länder. Höstvetets köldtolerans under sen höst och vinter påverkas av miljöförhållanden, såsom temperatur, snötäcke och förekomst av istäcke. Olika höstvetesorters generella vinterhärdighet bestäms ofta genom graderingar av marktäckning i försöksfält höst och vår. Höstvetets köldtolerans kan, i laborativa frystester, karakteriseras som den temperatur då 50 % av plantorna dör (LT50). Samband mellan å ena sidan variabler som marktemperatur och snötäcke, och sortspecifik maximal köldtolerans, och, å andra sidan, den aktuella köldtoleransen är beskrivna i simuleringsmodeller. Sådana modeller kan användas för att utvärdera hur köldtoleransen utvecklas i realtid under en pågående vintersäsong, men även användas för att utvärdera risken för utvintring för en given sort i ett visst klimat; t ex för att beräkna för hur många år av t ex de senaste 15 åren som sorten skulle ha utvintrat p g a frostskador.
Vi kombinerade egna fältförsök, tidigare sortförsök, laborativa frystester och en simuleringsmodell, FROSTOL, för att bestämma variationen i köldtoleransen och grad av utvintring i höstvetesorter som odlas i Skandinavien. FROSTOL simulerar LT50 som funktion av marktemperatur på 2-3 cm djup, snödjup och den maximala sortspecifika köldtoleransen (LT50min). Vid avsaknad av uppmätt marktemperatur har denna ofta beräknats från observerad lufttemperatur, snötäcke och ibland även markkaraktäristik, och sedan använts som input till FROSTOL. Vi utförde egna fältförsök med sorterna Bjørke, Ceylon, Ellvis, Gnejs och Premio på Säby (59°49’ N, 17°39’E) utanför Uppsala höst- och vintersäsongerna 2013-14 och 2014-15. Marktemperaturen observerades på 2 cm djup i försöken. Plantor grävdes upp i slutet av november och den aktuella köldtoleransen hos sorterna bestämdes i frystester. Utifrån samband mellan observerad marktemperatur och simulerad aktuellt LT50 för typsorter kunde den maximala frosttoleransen (LT50min) för sorterna bestämmas.
Utifrån skillnaden mellan marktemperaturen och LT50 beräknar FROSTOL-modellen också andelen marktäckning i ett bestånd efter vintersäsongen. Denna funktion utvärderades mot observationer i tidigare sortförsök från 2012/13 i Norge och 2011/12 i Sverige för försök och sorter med relativt stor förekomst av frostskador, en sortvariation i LT50min samt med observationer på marktäckning höst och vår. Resultaten av frosttoleransbestämningarna visade på en variation i LT50min mellan -16 °C och -23 °C, och en viss variation inom sorter mellan år och sådatum. Skillnaden mellan predikterad och observerad andel marktäckning i de tidigare sortförsöken varierade mellan i medeltal som bäst 6 %-enheter (för sorten Ceylon) och sämst 49 %-enheter (för sorten Frontal).
En möjlig orsak till att precisionen i prediktionen av marktäckning varierade mellan försöksplatser kan vara olika avvikelse mellan, å ena sidan, faktisk marktemperatur och snödjup i fälten och, å andra sidan, de beräknade marktemperaturer och snödjup som användes för FROSTOL simuleringarna. Marktemperatur beräknades från observerad lufttemperatur och snödjup vid närmaste klimatstation, och från tidigare utvecklade samband mellan lufttemperatur, snötäcke och marktemperatur på 2-3 cm djup. Avstånden mellan försöken och tillhörande klimatstation var olika. Även faktorer, t.ex. svamp och istäcke, som inte beaktas i FROSTOL, men som kan påverka utvintringen, kan ha bidragit till de varierande resultaten. För att belysa effekterna av osäkerheter i den beräknade marktemperaturen genomförde vi ett test av olika metoder för att beräkna marktemperatur från observerad lufttemperatur, snötäcke och markkaraktäristisk. Testet indikerade en betydelse av att beakta de markspecifika egenskaperna. Osäkerheter i FROSTOLS prediktionsförmåga skulle också delvis kunna förklaras med osäkerheter i LT50min för de olika sorterna, samt osäkerheter i marktäckningsobservationerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juli 2017

Antibiotic resistance could be impeded by choosing narrow-spectrum antibiotic and correct dosage. Penicillin has narrow spectrum, is efficient, and the most valuable antibiotic used in horses. Infectious arthritis is devastating to the horse's function, risking irreversible damage unless treated …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2017

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430007 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Fasciola hepatica, has become an increasingly common parasite of Swedish ruminants. This is believed to be due to climate change in combination with an increased use of wet marginal pastures. At the same time, it cannot be ruled out that the effect of the anthelmintics (flukicides) used to control …

Läs mer

Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlag inom hoppsporten
Lars Roepstorff, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2017

The role of training and competition surfaces as a cause of orthopaedic injury in equestrian disciplines has been given attention over the last years. This has led to a need for objective description of arena properties. With means from FEI, SH and other donating bodies our research group has …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress