Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356158
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 september 2017
Huvudsökande: David Hansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: david.hansson@slu.se
Telefon: 040-415138
Medsökande: Sven-Erik Svensson
Medsökande: Lars Andersson
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including potatoes, carrots and onions, measures for passively and actively reducing the seed bank will be assessed. As an active measure, use of a mini-fallow (stale seedbed) in July provides unique opportunities to reduce the seed bank. Passive measures such as inter-crops, autumn-sown cereal crops and one-year leys will be used to depress the population of nightshades. Changes in population will be assessed by determining the volume and vitality of the seed bank in each year of the study. This will help identify the control methods which in combination have the greatest effect on the seed bank in the crop rotation, information which can be used in establishing a sustainable weed management strategy.

Nattskatta och bägarnattskatta betraktas som några av de allvarligaste ogräsproblemen i radodlade grödor. Båda arterna bildar en långvarig fröbank, vilket ställer krav på långsiktiga lösningar. Projekts syfte är att utvärdera effekten på nattskatta i ett ekologiskt odlingssystem. I en växtföljd med bl.a. potatis, morot och lök, ges möjlighet till såväl passiv som aktiv reducering av nattskattans fröbank. Utnyttjandet av miniträda (falska såbäddar) under juli månad ger unika möjligheter att aktivt reducera fröbanken. Via passiva åtgärder som mellangrödor, höstsådda spannmålsgrödor och ettårsvall hålls nattskattornas population nere. Nattskattornas population i försöket kommer att jämföras med populationen i odlarens egen växtföljd. Populationsutveckling bedöms via fröbankens storlek och vitalitet varje försöksår. Detta ger svar på vilka bekämpningsmetoder i kombination med grödorna som har störst effekt på fröbanken i växtföljden för att fastställa en hållbar bekämpningsstrategi.

Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig ekologisk växtföljd. Fokus i projektet har varit kontroll av nattskatta och andra annuella ogräs. Ogräsen påverkas av vilka förfrukter, grödor och behandlingar som ingått. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsåret. Antalet nattskattor i fröbanken minskade, med ca 70 %, året efter havre/rajgräs och med ca 50 % efter färskpotatis/miniträda/facelia. Lök och morot har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper och antalet ogräs ökar förutom när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia resp. vårkorn/oljerättika. När vårspannmål byttes mot höstspannmål i växtföljden blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen. Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras starkt beroende på vilken gröda och mellangröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen, medan mellangrödor ser ut till att öka den.

Syfte
Projektets syfte är att utvärdera en ekologisk växtföljd som är designad för att effektivt kontrollera nattskatta och andra örtogräs, samtidigt som produktionen av avsalugrödor skall hållas på en hög nivå. Målet med projektet är att i ett växtföljdsförsök ge svar på vilka bekämpningsmetoder som har störst effekt på fröbanken och ogrässituationen i de studerade huvudgrödorna när de kombineras med olika mellan- och bottengrödor.

Resultat
Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig växtföljd. I den ekologiska växtföljden ingick följande huvudgrödor; färskpotatis, plantlök, morot, råg och rågvete. I växtföljden fanns även mellangrödorna facelia och oljerättika samt en insådd bottengröda (engelskt rajgräs) i spannmålen.

Fröbanksanalyser och ogräsräkning visar att ogräsen påverkas beroende på vilka förfrukter, grödor och ogräsbekämpningsinsatser som ingår i försöket. Resultatet pekar på att antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsårets grödor och bekämpningsinsatser.

Antalet nattskattor i fröbanken minskade med ca 70 % efter havre med insått rajgräs. Även strategin med färskpotatis, miniträda och facelia minskade antalet nattskattor med ca 50 %.

Försöket visar att plantlök och morot är grödor med dålig ogräskonkurrerande förmåga. En ogräskonkurrerande förfrukts positiva effekt på ogrässituationen följande år visas dock i lök och morot när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia respektive vårkorn/oljerättika. I dessa fall ökar inte antalet ogräs i fröbanken i någon större utsträckning efter lök och morot.

Vårspannmål odlades under det första försöksåret och då fanns få plantor av åkerven i spannmålen. När vårspannmål byttes mot höstspannmål under följande år blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen.

I försöket gav plantlök och morot en stor reduktion av antalet stubbrotsnematoder och rotsårsnematoder. När rågvete med rajgräs odlas efter morot eller plantlök, så ökar antalet stubbrotsnematoder.

Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras beroende på vilken gröda och vilken mellan- och bottengröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen när höstspannmål odlas efteråt. När de andra huvudgrödorna kombineras med facelia, oljerättika eller rajgräs, så finns förhållandevis mer kväve i form av N-min kvar i det översta jordskiktet 0-30 cm på våren.

Skörderesultatet från försöket visar att vi uppnår en hög produktion av färskpotatis, plantlök och morot.

Metod
Växtföljdsförsöket genomfördes på en sandjord vid Norra Åsum, söder om Kristianstad. I växtföljden ingick följande huvudgrödor: färskpotatis, lök/morot, råg (första året korn) morot/lök, rågvete (första året havre). I försöket ingår även mellangrödorna facelia och oljerättika samt engelskt rajgräs som insådd bottengröda i spannmål. Alla grödor odlades varje år och upprepades i 4 block.

Ogräsavläsningar i fält utfördes vid 4 tillfällen per år. Jordprover för fröbanksanalys och för att bestämma förekomsten av frilevande nematoder (provdjup 0-25 cm) togs i mitten av mars varje år. Jordprover för kväveanalys (N-min) togs hösten 2014 och våren 2015 (provdjup 0-30, 30-60, 60-90 cm). Provtagningen utfördes i slutet av oktober före putsning och nedmyllning av facelia, oljerättika och rajgräs, samt upprepades i början av april före vårbruket.

Slutsats
Resultatet från växtföljdsförsöket tyder på att problemogräset nattskatta går att kontrollera med hjälp av den valda strategin, i den undersökta ekologiska växtföljden. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och mindre av det senaste odlingsårets grödor och insatser. Detta resultat leder till att lök och morot, som normalt har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper, kan odlas utan att uppföröka ogräs i någon större utsträckning, när de odlas efter ”förfrukter” med goda ogräskonkurrerande egenskaper som potatis/miniträda/facelia alt. vårkorn/oljerättika.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Balanserat styrkort för lantbruksföretag
Gert Göransson,

Projektnummer: 0034001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Genetisk variation i kalvningssvårigheter och dödfödslar i SRB-rasen
Lena Steinbock,

Projektnummer: 0130032 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Smittspridning av juverpatogener vid automatisk mjölkning.
Torkel Ekman,

Projektnummer: 0230044 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Potatisbladmögel -A- Planeringsbidrag
Jonathan Yuen,

Projektnummer: 0439001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?
Karl Ståhl

Projektnummer: O-18-20-157 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Potatis
Socker
Växtodling

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress