Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356158
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 september 2017
Huvudsökande: David Hansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: david.hansson@slu.se
Telefon: 040-415138
Medsökande: Sven-Erik Svensson
Medsökande: Lars Andersson
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including potatoes, carrots and onions, measures for passively and actively reducing the seed bank will be assessed. As an active measure, use of a mini-fallow (stale seedbed) in July provides unique opportunities to reduce the seed bank. Passive measures such as inter-crops, autumn-sown cereal crops and one-year leys will be used to depress the population of nightshades. Changes in population will be assessed by determining the volume and vitality of the seed bank in each year of the study. This will help identify the control methods which in combination have the greatest effect on the seed bank in the crop rotation, information which can be used in establishing a sustainable weed management strategy.

Nattskatta och bägarnattskatta betraktas som några av de allvarligaste ogräsproblemen i radodlade grödor. Båda arterna bildar en långvarig fröbank, vilket ställer krav på långsiktiga lösningar. Projekts syfte är att utvärdera effekten på nattskatta i ett ekologiskt odlingssystem. I en växtföljd med bl.a. potatis, morot och lök, ges möjlighet till såväl passiv som aktiv reducering av nattskattans fröbank. Utnyttjandet av miniträda (falska såbäddar) under juli månad ger unika möjligheter att aktivt reducera fröbanken. Via passiva åtgärder som mellangrödor, höstsådda spannmålsgrödor och ettårsvall hålls nattskattornas population nere. Nattskattornas population i försöket kommer att jämföras med populationen i odlarens egen växtföljd. Populationsutveckling bedöms via fröbankens storlek och vitalitet varje försöksår. Detta ger svar på vilka bekämpningsmetoder i kombination med grödorna som har störst effekt på fröbanken i växtföljden för att fastställa en hållbar bekämpningsstrategi.

Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig ekologisk växtföljd. Fokus i projektet har varit kontroll av nattskatta och andra annuella ogräs. Ogräsen påverkas av vilka förfrukter, grödor och behandlingar som ingått. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsåret. Antalet nattskattor i fröbanken minskade, med ca 70 %, året efter havre/rajgräs och med ca 50 % efter färskpotatis/miniträda/facelia. Lök och morot har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper och antalet ogräs ökar förutom när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia resp. vårkorn/oljerättika. När vårspannmål byttes mot höstspannmål i växtföljden blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen. Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras starkt beroende på vilken gröda och mellangröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen, medan mellangrödor ser ut till att öka den.

Syfte
Projektets syfte är att utvärdera en ekologisk växtföljd som är designad för att effektivt kontrollera nattskatta och andra örtogräs, samtidigt som produktionen av avsalugrödor skall hållas på en hög nivå. Målet med projektet är att i ett växtföljdsförsök ge svar på vilka bekämpningsmetoder som har störst effekt på fröbanken och ogrässituationen i de studerade huvudgrödorna när de kombineras med olika mellan- och bottengrödor.

Resultat
Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig växtföljd. I den ekologiska växtföljden ingick följande huvudgrödor; färskpotatis, plantlök, morot, råg och rågvete. I växtföljden fanns även mellangrödorna facelia och oljerättika samt en insådd bottengröda (engelskt rajgräs) i spannmålen.

Fröbanksanalyser och ogräsräkning visar att ogräsen påverkas beroende på vilka förfrukter, grödor och ogräsbekämpningsinsatser som ingår i försöket. Resultatet pekar på att antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsårets grödor och bekämpningsinsatser.

Antalet nattskattor i fröbanken minskade med ca 70 % efter havre med insått rajgräs. Även strategin med färskpotatis, miniträda och facelia minskade antalet nattskattor med ca 50 %.

Försöket visar att plantlök och morot är grödor med dålig ogräskonkurrerande förmåga. En ogräskonkurrerande förfrukts positiva effekt på ogrässituationen följande år visas dock i lök och morot när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia respektive vårkorn/oljerättika. I dessa fall ökar inte antalet ogräs i fröbanken i någon större utsträckning efter lök och morot.

Vårspannmål odlades under det första försöksåret och då fanns få plantor av åkerven i spannmålen. När vårspannmål byttes mot höstspannmål under följande år blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen.

I försöket gav plantlök och morot en stor reduktion av antalet stubbrotsnematoder och rotsårsnematoder. När rågvete med rajgräs odlas efter morot eller plantlök, så ökar antalet stubbrotsnematoder.

Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras beroende på vilken gröda och vilken mellan- och bottengröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen när höstspannmål odlas efteråt. När de andra huvudgrödorna kombineras med facelia, oljerättika eller rajgräs, så finns förhållandevis mer kväve i form av N-min kvar i det översta jordskiktet 0-30 cm på våren.

Skörderesultatet från försöket visar att vi uppnår en hög produktion av färskpotatis, plantlök och morot.

Metod
Växtföljdsförsöket genomfördes på en sandjord vid Norra Åsum, söder om Kristianstad. I växtföljden ingick följande huvudgrödor: färskpotatis, lök/morot, råg (första året korn) morot/lök, rågvete (första året havre). I försöket ingår även mellangrödorna facelia och oljerättika samt engelskt rajgräs som insådd bottengröda i spannmål. Alla grödor odlades varje år och upprepades i 4 block.

Ogräsavläsningar i fält utfördes vid 4 tillfällen per år. Jordprover för fröbanksanalys och för att bestämma förekomsten av frilevande nematoder (provdjup 0-25 cm) togs i mitten av mars varje år. Jordprover för kväveanalys (N-min) togs hösten 2014 och våren 2015 (provdjup 0-30, 30-60, 60-90 cm). Provtagningen utfördes i slutet av oktober före putsning och nedmyllning av facelia, oljerättika och rajgräs, samt upprepades i början av april före vårbruket.

Slutsats
Resultatet från växtföljdsförsöket tyder på att problemogräset nattskatta går att kontrollera med hjälp av den valda strategin, i den undersökta ekologiska växtföljden. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och mindre av det senaste odlingsårets grödor och insatser. Detta resultat leder till att lök och morot, som normalt har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper, kan odlas utan att uppföröka ogräs i någon större utsträckning, när de odlas efter ”förfrukter” med goda ogräskonkurrerande egenskaper som potatis/miniträda/facelia alt. vårkorn/oljerättika.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress