Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356158
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 september 2017
Huvudsökande: David Hansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: david.hansson@slu.se
Telefon: 040-415138
Medsökande: Sven-Erik Svensson
Medsökande: Lars Andersson
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including potatoes, carrots and onions, measures for passively and actively reducing the seed bank will be assessed. As an active measure, use of a mini-fallow (stale seedbed) in July provides unique opportunities to reduce the seed bank. Passive measures such as inter-crops, autumn-sown cereal crops and one-year leys will be used to depress the population of nightshades. Changes in population will be assessed by determining the volume and vitality of the seed bank in each year of the study. This will help identify the control methods which in combination have the greatest effect on the seed bank in the crop rotation, information which can be used in establishing a sustainable weed management strategy.

Nattskatta och bägarnattskatta betraktas som några av de allvarligaste ogräsproblemen i radodlade grödor. Båda arterna bildar en långvarig fröbank, vilket ställer krav på långsiktiga lösningar. Projekts syfte är att utvärdera effekten på nattskatta i ett ekologiskt odlingssystem. I en växtföljd med bl.a. potatis, morot och lök, ges möjlighet till såväl passiv som aktiv reducering av nattskattans fröbank. Utnyttjandet av miniträda (falska såbäddar) under juli månad ger unika möjligheter att aktivt reducera fröbanken. Via passiva åtgärder som mellangrödor, höstsådda spannmålsgrödor och ettårsvall hålls nattskattornas population nere. Nattskattornas population i försöket kommer att jämföras med populationen i odlarens egen växtföljd. Populationsutveckling bedöms via fröbankens storlek och vitalitet varje försöksår. Detta ger svar på vilka bekämpningsmetoder i kombination med grödorna som har störst effekt på fröbanken i växtföljden för att fastställa en hållbar bekämpningsstrategi.

Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig ekologisk växtföljd. Fokus i projektet har varit kontroll av nattskatta och andra annuella ogräs. Ogräsen påverkas av vilka förfrukter, grödor och behandlingar som ingått. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsåret. Antalet nattskattor i fröbanken minskade, med ca 70 %, året efter havre/rajgräs och med ca 50 % efter färskpotatis/miniträda/facelia. Lök och morot har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper och antalet ogräs ökar förutom när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia resp. vårkorn/oljerättika. När vårspannmål byttes mot höstspannmål i växtföljden blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen. Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras starkt beroende på vilken gröda och mellangröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen, medan mellangrödor ser ut till att öka den.

Syfte
Projektets syfte är att utvärdera en ekologisk växtföljd som är designad för att effektivt kontrollera nattskatta och andra örtogräs, samtidigt som produktionen av avsalugrödor skall hållas på en hög nivå. Målet med projektet är att i ett växtföljdsförsök ge svar på vilka bekämpningsmetoder som har störst effekt på fröbanken och ogrässituationen i de studerade huvudgrödorna när de kombineras med olika mellan- och bottengrödor.

Resultat
Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig växtföljd. I den ekologiska växtföljden ingick följande huvudgrödor; färskpotatis, plantlök, morot, råg och rågvete. I växtföljden fanns även mellangrödorna facelia och oljerättika samt en insådd bottengröda (engelskt rajgräs) i spannmålen.

Fröbanksanalyser och ogräsräkning visar att ogräsen påverkas beroende på vilka förfrukter, grödor och ogräsbekämpningsinsatser som ingår i försöket. Resultatet pekar på att antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsårets grödor och bekämpningsinsatser.

Antalet nattskattor i fröbanken minskade med ca 70 % efter havre med insått rajgräs. Även strategin med färskpotatis, miniträda och facelia minskade antalet nattskattor med ca 50 %.

Försöket visar att plantlök och morot är grödor med dålig ogräskonkurrerande förmåga. En ogräskonkurrerande förfrukts positiva effekt på ogrässituationen följande år visas dock i lök och morot när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia respektive vårkorn/oljerättika. I dessa fall ökar inte antalet ogräs i fröbanken i någon större utsträckning efter lök och morot.

Vårspannmål odlades under det första försöksåret och då fanns få plantor av åkerven i spannmålen. När vårspannmål byttes mot höstspannmål under följande år blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen.

I försöket gav plantlök och morot en stor reduktion av antalet stubbrotsnematoder och rotsårsnematoder. När rågvete med rajgräs odlas efter morot eller plantlök, så ökar antalet stubbrotsnematoder.

Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras beroende på vilken gröda och vilken mellan- och bottengröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen när höstspannmål odlas efteråt. När de andra huvudgrödorna kombineras med facelia, oljerättika eller rajgräs, så finns förhållandevis mer kväve i form av N-min kvar i det översta jordskiktet 0-30 cm på våren.

Skörderesultatet från försöket visar att vi uppnår en hög produktion av färskpotatis, plantlök och morot.

Metod
Växtföljdsförsöket genomfördes på en sandjord vid Norra Åsum, söder om Kristianstad. I växtföljden ingick följande huvudgrödor: färskpotatis, lök/morot, råg (första året korn) morot/lök, rågvete (första året havre). I försöket ingår även mellangrödorna facelia och oljerättika samt engelskt rajgräs som insådd bottengröda i spannmål. Alla grödor odlades varje år och upprepades i 4 block.

Ogräsavläsningar i fält utfördes vid 4 tillfällen per år. Jordprover för fröbanksanalys och för att bestämma förekomsten av frilevande nematoder (provdjup 0-25 cm) togs i mitten av mars varje år. Jordprover för kväveanalys (N-min) togs hösten 2014 och våren 2015 (provdjup 0-30, 30-60, 60-90 cm). Provtagningen utfördes i slutet av oktober före putsning och nedmyllning av facelia, oljerättika och rajgräs, samt upprepades i början av april före vårbruket.

Slutsats
Resultatet från växtföljdsförsöket tyder på att problemogräset nattskatta går att kontrollera med hjälp av den valda strategin, i den undersökta ekologiska växtföljden. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och mindre av det senaste odlingsårets grödor och insatser. Detta resultat leder till att lök och morot, som normalt har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper, kan odlas utan att uppföröka ogräs i någon större utsträckning, när de odlas efter ”förfrukter” med goda ogräskonkurrerande egenskaper som potatis/miniträda/facelia alt. vårkorn/oljerättika.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Förbättrad kryoöverlevnad hos hingstspermier avsedda för artificiell insemination
Jane Morrell Darby, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

It is still not possible to freeze all stallion ejaculates successfully and post-thaw sperm survival is short. The differences in cryosurvival among stallion ejaculates with similar pre-freeze sperm quality could be due to variations in seminal plasma. The objectives of this project are to …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2018

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1160111 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2018

Odlingsytan i växthus är en dyrbar resurs som med tanke på ekonomi och energihushållning bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Ytplaneringen är central och komplicerad vid odling av krukväxter och andra korta kulturer. Ett tidigare existerande datorprogram för produktionsplanering, som under lång …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-623 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-621 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapens förbund

Projektnummer: S-16-60-618 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress