Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356158
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 september 2017
Huvudsökande: David Hansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: david.hansson@slu.se
Telefon: 040-415138
Medsökande: Sven-Erik Svensson
Medsökande: Lars Andersson
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including potatoes, carrots and onions, measures for passively and actively reducing the seed bank will be assessed. As an active measure, use of a mini-fallow (stale seedbed) in July provides unique opportunities to reduce the seed bank. Passive measures such as inter-crops, autumn-sown cereal crops and one-year leys will be used to depress the population of nightshades. Changes in population will be assessed by determining the volume and vitality of the seed bank in each year of the study. This will help identify the control methods which in combination have the greatest effect on the seed bank in the crop rotation, information which can be used in establishing a sustainable weed management strategy.

Nattskatta och bägarnattskatta betraktas som några av de allvarligaste ogräsproblemen i radodlade grödor. Båda arterna bildar en långvarig fröbank, vilket ställer krav på långsiktiga lösningar. Projekts syfte är att utvärdera effekten på nattskatta i ett ekologiskt odlingssystem. I en växtföljd med bl.a. potatis, morot och lök, ges möjlighet till såväl passiv som aktiv reducering av nattskattans fröbank. Utnyttjandet av miniträda (falska såbäddar) under juli månad ger unika möjligheter att aktivt reducera fröbanken. Via passiva åtgärder som mellangrödor, höstsådda spannmålsgrödor och ettårsvall hålls nattskattornas population nere. Nattskattornas population i försöket kommer att jämföras med populationen i odlarens egen växtföljd. Populationsutveckling bedöms via fröbankens storlek och vitalitet varje försöksår. Detta ger svar på vilka bekämpningsmetoder i kombination med grödorna som har störst effekt på fröbanken i växtföljden för att fastställa en hållbar bekämpningsstrategi.

Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig ekologisk växtföljd. Fokus i projektet har varit kontroll av nattskatta och andra annuella ogräs. Ogräsen påverkas av vilka förfrukter, grödor och behandlingar som ingått. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsåret. Antalet nattskattor i fröbanken minskade, med ca 70 %, året efter havre/rajgräs och med ca 50 % efter färskpotatis/miniträda/facelia. Lök och morot har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper och antalet ogräs ökar förutom när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia resp. vårkorn/oljerättika. När vårspannmål byttes mot höstspannmål i växtföljden blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen. Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras starkt beroende på vilken gröda och mellangröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen, medan mellangrödor ser ut till att öka den.

Syfte
Projektets syfte är att utvärdera en ekologisk växtföljd som är designad för att effektivt kontrollera nattskatta och andra örtogräs, samtidigt som produktionen av avsalugrödor skall hållas på en hög nivå. Målet med projektet är att i ett växtföljdsförsök ge svar på vilka bekämpningsmetoder som har störst effekt på fröbanken och ogrässituationen i de studerade huvudgrödorna när de kombineras med olika mellan- och bottengrödor.

Resultat
Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig växtföljd. I den ekologiska växtföljden ingick följande huvudgrödor; färskpotatis, plantlök, morot, råg och rågvete. I växtföljden fanns även mellangrödorna facelia och oljerättika samt en insådd bottengröda (engelskt rajgräs) i spannmålen.

Fröbanksanalyser och ogräsräkning visar att ogräsen påverkas beroende på vilka förfrukter, grödor och ogräsbekämpningsinsatser som ingår i försöket. Resultatet pekar på att antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsårets grödor och bekämpningsinsatser.

Antalet nattskattor i fröbanken minskade med ca 70 % efter havre med insått rajgräs. Även strategin med färskpotatis, miniträda och facelia minskade antalet nattskattor med ca 50 %.

Försöket visar att plantlök och morot är grödor med dålig ogräskonkurrerande förmåga. En ogräskonkurrerande förfrukts positiva effekt på ogrässituationen följande år visas dock i lök och morot när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia respektive vårkorn/oljerättika. I dessa fall ökar inte antalet ogräs i fröbanken i någon större utsträckning efter lök och morot.

Vårspannmål odlades under det första försöksåret och då fanns få plantor av åkerven i spannmålen. När vårspannmål byttes mot höstspannmål under följande år blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen.

I försöket gav plantlök och morot en stor reduktion av antalet stubbrotsnematoder och rotsårsnematoder. När rågvete med rajgräs odlas efter morot eller plantlök, så ökar antalet stubbrotsnematoder.

Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras beroende på vilken gröda och vilken mellan- och bottengröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen när höstspannmål odlas efteråt. När de andra huvudgrödorna kombineras med facelia, oljerättika eller rajgräs, så finns förhållandevis mer kväve i form av N-min kvar i det översta jordskiktet 0-30 cm på våren.

Skörderesultatet från försöket visar att vi uppnår en hög produktion av färskpotatis, plantlök och morot.

Metod
Växtföljdsförsöket genomfördes på en sandjord vid Norra Åsum, söder om Kristianstad. I växtföljden ingick följande huvudgrödor: färskpotatis, lök/morot, råg (första året korn) morot/lök, rågvete (första året havre). I försöket ingår även mellangrödorna facelia och oljerättika samt engelskt rajgräs som insådd bottengröda i spannmål. Alla grödor odlades varje år och upprepades i 4 block.

Ogräsavläsningar i fält utfördes vid 4 tillfällen per år. Jordprover för fröbanksanalys och för att bestämma förekomsten av frilevande nematoder (provdjup 0-25 cm) togs i mitten av mars varje år. Jordprover för kväveanalys (N-min) togs hösten 2014 och våren 2015 (provdjup 0-30, 30-60, 60-90 cm). Provtagningen utfördes i slutet av oktober före putsning och nedmyllning av facelia, oljerättika och rajgräs, samt upprepades i början av april före vårbruket.

Slutsats
Resultatet från växtföljdsförsöket tyder på att problemogräset nattskatta går att kontrollera med hjälp av den valda strategin, i den undersökta ekologiska växtföljden. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och mindre av det senaste odlingsårets grödor och insatser. Detta resultat leder till att lök och morot, som normalt har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper, kan odlas utan att uppföröka ogräs i någon större utsträckning, när de odlas efter ”förfrukter” med goda ogräskonkurrerande egenskaper som potatis/miniträda/facelia alt. vårkorn/oljerättika.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Rörelseasymmetrier i ridhästpopulationen - biologisk variation eller hälta?
Marie Rhodin, SLU

Projektnummer: H1347029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2018

Many horses in regular training/competing have an asymmetric motion pattern to a similar degree as horses examined for lameness. To what extent these asymmetries are caused by pain is unknown and might be a potential welfare problem for the horse. The aim is to investigate movement asymmetries in …

Läs mer

3D-kamera för bestämning av markens ytstruktur, främst såbäddsegenskaper
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333186 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2018

The soil microrelief has strong implications for plant growth, especially the conditions for germination and establishment. The aggregate size distribution is the most important tillage outcome, and is usually determined by sieving. In 2013 a 3D-camera was tested in an ongoing project with very …

Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Projektnummer: H1333178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2017

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF …

Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2017

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233176 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 december 2017

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for …

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

The aim of this study is to evaluate if local treatment with penicillin of interdigital phlegmon in dairy cows is as efficient as intramuscular treatment with penicillin. Interdigital phlegmona is a common disease in dairy cows. The standard treatment is often intramuscular injection with …

Läs mer

Utveckling av bekämpningsstrategi mot lagringsjukdomar i ekologiskt odlade äpplen och päron, ett samverkansprojekt
Marie Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 november 2017

Storage diseases, which are caused by different fungi species, decrease the profitability of the Swedish fruit production. New methods are needed to transform the production into organic cultivation. The aim of this project is therefore to develop new strategies of controlling the pathogens in …

Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H1256181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 november 2017

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique …

Läs mer

Studie över naturliga fienders roll vid bekämpning av bladlöss och sköldlöss i äppelodlingar samt odlingsteknikens inverkan på den naturliga regleringen av skadeinsekter
mario porcel, SLU

Projektnummer: H1256150 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 oktober 2017

Through this project we intent to provide information on the state of the ecosystem service provided by natural enemies through the regulation of several relevant pests in Swedish apple orchards: The woolly apple aphid (Eriosoma lanigerum), the mussel scale (Lepidosaphes ulmi) and the rosy apple …

Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1342054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 oktober 2017

One aim of the project is to investigate if early blight can be controlled with lower amounts of fungicides in potato cultivar with partial resistance to Alternaria solani. A less intensive treatment program on resistant cultivars provides both environmental and economic gains, in line with the EU …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress