Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356158
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 september 2017
Huvudsökande: David Hansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: david.hansson@slu.se
Telefon: 040-415138
Medsökande: Sven-Erik Svensson
Medsökande: Lars Andersson
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including potatoes, carrots and onions, measures for passively and actively reducing the seed bank will be assessed. As an active measure, use of a mini-fallow (stale seedbed) in July provides unique opportunities to reduce the seed bank. Passive measures such as inter-crops, autumn-sown cereal crops and one-year leys will be used to depress the population of nightshades. Changes in population will be assessed by determining the volume and vitality of the seed bank in each year of the study. This will help identify the control methods which in combination have the greatest effect on the seed bank in the crop rotation, information which can be used in establishing a sustainable weed management strategy.

Nattskatta och bägarnattskatta betraktas som några av de allvarligaste ogräsproblemen i radodlade grödor. Båda arterna bildar en långvarig fröbank, vilket ställer krav på långsiktiga lösningar. Projekts syfte är att utvärdera effekten på nattskatta i ett ekologiskt odlingssystem. I en växtföljd med bl.a. potatis, morot och lök, ges möjlighet till såväl passiv som aktiv reducering av nattskattans fröbank. Utnyttjandet av miniträda (falska såbäddar) under juli månad ger unika möjligheter att aktivt reducera fröbanken. Via passiva åtgärder som mellangrödor, höstsådda spannmålsgrödor och ettårsvall hålls nattskattornas population nere. Nattskattornas population i försöket kommer att jämföras med populationen i odlarens egen växtföljd. Populationsutveckling bedöms via fröbankens storlek och vitalitet varje försöksår. Detta ger svar på vilka bekämpningsmetoder i kombination med grödorna som har störst effekt på fröbanken i växtföljden för att fastställa en hållbar bekämpningsstrategi.

Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig ekologisk växtföljd. Fokus i projektet har varit kontroll av nattskatta och andra annuella ogräs. Ogräsen påverkas av vilka förfrukter, grödor och behandlingar som ingått. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsåret. Antalet nattskattor i fröbanken minskade, med ca 70 %, året efter havre/rajgräs och med ca 50 % efter färskpotatis/miniträda/facelia. Lök och morot har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper och antalet ogräs ökar förutom när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia resp. vårkorn/oljerättika. När vårspannmål byttes mot höstspannmål i växtföljden blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen. Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras starkt beroende på vilken gröda och mellangröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen, medan mellangrödor ser ut till att öka den.

Syfte
Projektets syfte är att utvärdera en ekologisk växtföljd som är designad för att effektivt kontrollera nattskatta och andra örtogräs, samtidigt som produktionen av avsalugrödor skall hållas på en hög nivå. Målet med projektet är att i ett växtföljdsförsök ge svar på vilka bekämpningsmetoder som har störst effekt på fröbanken och ogrässituationen i de studerade huvudgrödorna när de kombineras med olika mellan- och bottengrödor.

Resultat
Denna redovisning grundar sig på erfarenheter från tre år i en femårig växtföljd. I den ekologiska växtföljden ingick följande huvudgrödor; färskpotatis, plantlök, morot, råg och rågvete. I växtföljden fanns även mellangrödorna facelia och oljerättika samt en insådd bottengröda (engelskt rajgräs) i spannmålen.

Fröbanksanalyser och ogräsräkning visar att ogräsen påverkas beroende på vilka förfrukter, grödor och ogräsbekämpningsinsatser som ingår i försöket. Resultatet pekar på att antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och i mindre utsträckning av det senaste odlingsårets grödor och bekämpningsinsatser.

Antalet nattskattor i fröbanken minskade med ca 70 % efter havre med insått rajgräs. Även strategin med färskpotatis, miniträda och facelia minskade antalet nattskattor med ca 50 %.

Försöket visar att plantlök och morot är grödor med dålig ogräskonkurrerande förmåga. En ogräskonkurrerande förfrukts positiva effekt på ogrässituationen följande år visas dock i lök och morot när de odlas efter färskpotatis/miniträda/facelia respektive vårkorn/oljerättika. I dessa fall ökar inte antalet ogräs i fröbanken i någon större utsträckning efter lök och morot.

Vårspannmål odlades under det första försöksåret och då fanns få plantor av åkerven i spannmålen. När vårspannmål byttes mot höstspannmål under följande år blev åkerven det dominerande ogräset i höstspannmålen.

I försöket gav plantlök och morot en stor reduktion av antalet stubbrotsnematoder och rotsårsnematoder. När rågvete med rajgräs odlas efter morot eller plantlök, så ökar antalet stubbrotsnematoder.

Mängden kväve i jordprofilen, 0-90 cm, från höst till vår förändras beroende på vilken gröda och vilken mellan- och bottengröda som finns i växtföljden. Lök och morot verkar minska N-min i jordprofilen när höstspannmål odlas efteråt. När de andra huvudgrödorna kombineras med facelia, oljerättika eller rajgräs, så finns förhållandevis mer kväve i form av N-min kvar i det översta jordskiktet 0-30 cm på våren.

Skörderesultatet från försöket visar att vi uppnår en hög produktion av färskpotatis, plantlök och morot.

Metod
Växtföljdsförsöket genomfördes på en sandjord vid Norra Åsum, söder om Kristianstad. I växtföljden ingick följande huvudgrödor: färskpotatis, lök/morot, råg (första året korn) morot/lök, rågvete (första året havre). I försöket ingår även mellangrödorna facelia och oljerättika samt engelskt rajgräs som insådd bottengröda i spannmål. Alla grödor odlades varje år och upprepades i 4 block.

Ogräsavläsningar i fält utfördes vid 4 tillfällen per år. Jordprover för fröbanksanalys och för att bestämma förekomsten av frilevande nematoder (provdjup 0-25 cm) togs i mitten av mars varje år. Jordprover för kväveanalys (N-min) togs hösten 2014 och våren 2015 (provdjup 0-30, 30-60, 60-90 cm). Provtagningen utfördes i slutet av oktober före putsning och nedmyllning av facelia, oljerättika och rajgräs, samt upprepades i början av april före vårbruket.

Slutsats
Resultatet från växtföljdsförsöket tyder på att problemogräset nattskatta går att kontrollera med hjälp av den valda strategin, i den undersökta ekologiska växtföljden. Antalet ogräs i fröbanken påverkas mest av förfrukten och mindre av det senaste odlingsårets grödor och insatser. Detta resultat leder till att lök och morot, som normalt har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper, kan odlas utan att uppföröka ogräs i någon större utsträckning, när de odlas efter ”förfrukter” med goda ogräskonkurrerande egenskaper som potatis/miniträda/facelia alt. vårkorn/oljerättika.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta
Magnus Karlsson, SLU

Projektnummer: H1333172 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 september 2017

The objective of this project is to develop new pea varieties with resistance towards root rot disease, in combination with excellent production properties. The disease is mainly caused by the oomycete Aphanomyces euteiches. Currently, neither pea varieties with resistance nor chemical pesticides …

Läs mer

Sortblandning – ett robust odlingssystem
Velemir Ninkovic, SLU

Projektnummer: H1333072 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 september 2017

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based …

Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner
Sven Nimmermark, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1243106 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these …

Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress