Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Benzimidazolresistens hos hästens spolmask

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147027
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 5 december 2016
Huvudsökande: Eva Tydén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Eva.Tyden@slu.se
Telefon: 018-671208
Beviljade medel: 2 290 000 SEK

Hästens spolmask är den mest patogena parasiten hos föl och yngre hästar. I Sverige och i flera andra länder har spolmasken utvecklat resistens mot makrocykliska laktoner (ex Ivermektin). Sammantaget har det här projektet utvecklat två metoder för tidig detektion av benzimidazolresistens. För det första har vi tagit fram ett molekylärt test för screening av punktmutationer som man vet orsakar resistans hos andra parasitära maskar. För det andra har vi arbetat fram ett referensvärde (ED50) in vitro för mottagliga spolmaskar. Om detta värde stiger kan det vara ett mått på resistensutveckling. Dessa verktyg för tidig detektion av en begynnande resistens är nödvändig för att i tid kunna motverka att resistens sprids. Vi har visat att effekten av benzimidazoler är 100%. För närvarandet finns det inget som tyder på begynnande resistens mot benzimidazoler i Sverige. Resistensutvecklingen måste hållas under uppsikt så att hästnäringen inte står utan effektiva läkemedel mot spolmaskinfektion.

Läkemedelsresistens hos hästens spolmask

Nyttan med projektet
I likhet med bakterier som är resistenta mot antibiotika har även parasiterna utvecklat resistens mot avmaskningsmedel (läkemedel mot parasiter). Resistens innebär att en parasit överlever en dos läkemedel som i normala fall skulle ha varit dödlig. Det står helt klart att ett överdrivet och planlöst användande av avmaskningsmedel inom veterinärmedicinen har lett till ökad läkemedelsresistens.

Det faktum att antalet resistenta parasiter ökar och resistensen är utbredd i stora delar av världen utgör ett allvarligt hot mot djurvälfärden. Under det senaste decenniet har hästens spolmask utvecklat resistens mot avmaskningsmedel tillhörande gruppen makrocykliska laktoner (till exempel ivermektin). Den praktiska konsekvensen är att avmaskningsmedel tillhörande gruppen benzimidazoler (Axilur®) och pyrantel (Banminth® och Fyrantel®) är de enda återstående substanserna att använda mot spolmaskinfektion Det finns rapporter från USA om multiresistenta spolmaskar som överlever behandling både med makrocykliska laktoner och pyrantel.

Man tror att parasiter kan utveckla resistens mot avmaskningsmedel på olika sätt. Ett sätt är att parasiten förändrar målgenen där läkemedlet ska binda och utöva sin effekt. Dessa förändringar i en målgen kan ske genom en mutation, det vill säga att nukleinsyror (DNA-byggstenarna) byts ut och därmed kodar för en annan aminosyra (protein-byggstenar). Detta får till följd att slutprodukten förändras varvid läkemedlet inte kan binda in till sitt mål och läkemedlet blir verkningslöst. Det är viktigt att värna om effekten hos de avmaskningsmedel vi har tillgång till idag. Inte minst med tanke på att de läkemedel som vi använder idag är utvecklade på 60 och 80-talet och det finns inga nya avmaskningsmedel på väg ut marknaden.

Våra resultat
Målet med det här projektet är att förbättra kunskapen om hur hästens spolmask utvecklar läkemedelsresistens. Vår arbetshypotes i det här projektet har varit att mutationer (förändringar i arvsmassan) i genen som kodar för β-tubulin, som är associerad med resistens mot benzmidazoler, kan vara lågt förekommande hos hästens spolmask i svenska hästbesättningar och därmed en riskfaktor för utvecklande av resistens.

Vi har utvecklat två verktyg för tidig detektion av en begynnande resistens. För det första har vi utvecklat ett molekylärt test för screening av mutationer β-tubulin genen. Vi använde oss av det molekylära testet och djupsekvensering (Illumina Hi-seq), som är en metod som möjliggör en screening av ett stort antal individer, för att undersöka om mutationerna förekommer hos svenska spolmaskar. Trots att vi sekvenserade cirka 100 000 spolmasklarver kunde vi inte återfinna någon av dessa mutationer. Detta tyder på att mekanismen bakom resistens mot benzimidazoler skiljer sig mellan olika maskarter.

För det andra har vi arbetat fram ett referensvärde (ED50) in vitro för mottagliga spolmaskar. Om detta värde stiger kan det vara ett mått på resistensutveckling. Vi har visat att effekten av benzimidazol (Axilur) vid behandling av spolmaskinfektion är 100%. En intressant iakttagelse från in vitro metoden är att det krävs betydligt högre koncentrationer av läkemedlet för att få önskad effekt på spolmask. Till exempel krävs det 100 gånger högre dos, för att avdöda spolmask jämfört med hästens små blodmaskar.

Slutsats
Vi har utvecklat två verktyg för att på ett tidigt stadium kunna förutspå resistens mot benzimidazoler hos hästens spolmask. Det här projektet har medfört mer kunskap om molekylära mekanismer bakom resistens. Det visar hur svårt det är att förstå hur mekanismen för resistens uppstår och hur olika parasitarter utvecklar sitt egna sätt att undslippa läkemedlets effekt. Det är viktigt att värna om effekten hos de avmaskningsmedel vi har tillgång till idag så att hästnäringen inte står utan fungerande läkemedel. Sökandet efter fler resistensgener hos hästens spolmask måste fortsätta.

I

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress