Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Benzimidazolresistens hos hästens spolmask

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147027
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 5 december 2016
Huvudsökande: Eva Tydén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Eva.Tyden@slu.se
Telefon: 018-671208
Beviljade medel: 2 290 000 SEK

Hästens spolmask är den mest patogena parasiten hos föl och yngre hästar. I Sverige och i flera andra länder har spolmasken utvecklat resistens mot makrocykliska laktoner (ex Ivermektin). Sammantaget har det här projektet utvecklat två metoder för tidig detektion av benzimidazolresistens. För det första har vi tagit fram ett molekylärt test för screening av punktmutationer som man vet orsakar resistans hos andra parasitära maskar. För det andra har vi arbetat fram ett referensvärde (ED50) in vitro för mottagliga spolmaskar. Om detta värde stiger kan det vara ett mått på resistensutveckling. Dessa verktyg för tidig detektion av en begynnande resistens är nödvändig för att i tid kunna motverka att resistens sprids. Vi har visat att effekten av benzimidazoler är 100%. För närvarandet finns det inget som tyder på begynnande resistens mot benzimidazoler i Sverige. Resistensutvecklingen måste hållas under uppsikt så att hästnäringen inte står utan effektiva läkemedel mot spolmaskinfektion.

Läkemedelsresistens hos hästens spolmask

Nyttan med projektet
I likhet med bakterier som är resistenta mot antibiotika har även parasiterna utvecklat resistens mot avmaskningsmedel (läkemedel mot parasiter). Resistens innebär att en parasit överlever en dos läkemedel som i normala fall skulle ha varit dödlig. Det står helt klart att ett överdrivet och planlöst användande av avmaskningsmedel inom veterinärmedicinen har lett till ökad läkemedelsresistens.

Det faktum att antalet resistenta parasiter ökar och resistensen är utbredd i stora delar av världen utgör ett allvarligt hot mot djurvälfärden. Under det senaste decenniet har hästens spolmask utvecklat resistens mot avmaskningsmedel tillhörande gruppen makrocykliska laktoner (till exempel ivermektin). Den praktiska konsekvensen är att avmaskningsmedel tillhörande gruppen benzimidazoler (Axilur®) och pyrantel (Banminth® och Fyrantel®) är de enda återstående substanserna att använda mot spolmaskinfektion Det finns rapporter från USA om multiresistenta spolmaskar som överlever behandling både med makrocykliska laktoner och pyrantel.

Man tror att parasiter kan utveckla resistens mot avmaskningsmedel på olika sätt. Ett sätt är att parasiten förändrar målgenen där läkemedlet ska binda och utöva sin effekt. Dessa förändringar i en målgen kan ske genom en mutation, det vill säga att nukleinsyror (DNA-byggstenarna) byts ut och därmed kodar för en annan aminosyra (protein-byggstenar). Detta får till följd att slutprodukten förändras varvid läkemedlet inte kan binda in till sitt mål och läkemedlet blir verkningslöst. Det är viktigt att värna om effekten hos de avmaskningsmedel vi har tillgång till idag. Inte minst med tanke på att de läkemedel som vi använder idag är utvecklade på 60 och 80-talet och det finns inga nya avmaskningsmedel på väg ut marknaden.

Våra resultat
Målet med det här projektet är att förbättra kunskapen om hur hästens spolmask utvecklar läkemedelsresistens. Vår arbetshypotes i det här projektet har varit att mutationer (förändringar i arvsmassan) i genen som kodar för β-tubulin, som är associerad med resistens mot benzmidazoler, kan vara lågt förekommande hos hästens spolmask i svenska hästbesättningar och därmed en riskfaktor för utvecklande av resistens.

Vi har utvecklat två verktyg för tidig detektion av en begynnande resistens. För det första har vi utvecklat ett molekylärt test för screening av mutationer β-tubulin genen. Vi använde oss av det molekylära testet och djupsekvensering (Illumina Hi-seq), som är en metod som möjliggör en screening av ett stort antal individer, för att undersöka om mutationerna förekommer hos svenska spolmaskar. Trots att vi sekvenserade cirka 100 000 spolmasklarver kunde vi inte återfinna någon av dessa mutationer. Detta tyder på att mekanismen bakom resistens mot benzimidazoler skiljer sig mellan olika maskarter.

För det andra har vi arbetat fram ett referensvärde (ED50) in vitro för mottagliga spolmaskar. Om detta värde stiger kan det vara ett mått på resistensutveckling. Vi har visat att effekten av benzimidazol (Axilur) vid behandling av spolmaskinfektion är 100%. En intressant iakttagelse från in vitro metoden är att det krävs betydligt högre koncentrationer av läkemedlet för att få önskad effekt på spolmask. Till exempel krävs det 100 gånger högre dos, för att avdöda spolmask jämfört med hästens små blodmaskar.

Slutsats
Vi har utvecklat två verktyg för att på ett tidigt stadium kunna förutspå resistens mot benzimidazoler hos hästens spolmask. Det här projektet har medfört mer kunskap om molekylära mekanismer bakom resistens. Det visar hur svårt det är att förstå hur mekanismen för resistens uppstår och hur olika parasitarter utvecklar sitt egna sätt att undslippa läkemedlets effekt. Det är viktigt att värna om effekten hos de avmaskningsmedel vi har tillgång till idag så att hästnäringen inte står utan fungerande läkemedel. Sökandet efter fler resistensgener hos hästens spolmask måste fortsätta.

I

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-621 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapens förbund

Projektnummer: S-16-60-618 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Runs of homozygosity brukt på fjordhestpopulasjonene i Norge og Sverige
Nils Ivar Dolvik, NMBU-Norges Miljø- og Biovitenskaplige universitet

Projektnummer: H-14-47-015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 februari 2018

The project will establish a model for calculation of relationship within and between various Fjord Horse populations (by use of nose swabs to collect DNA), as basis for calculation of future international breeding values by use of BLUP. The establishment of the model is founded on utilizing data …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-619 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-624 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-620 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-622 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress