Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Benzimidazolresistens hos hästens spolmask

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147027
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 5 december 2016
Huvudsökande: Eva Tydén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Eva.Tyden@slu.se
Telefon: 018-671208
Beviljade medel: 2 290 000 SEK

Hästens spolmask är den mest patogena parasiten hos föl och yngre hästar. I Sverige och i flera andra länder har spolmasken utvecklat resistens mot makrocykliska laktoner (ex Ivermektin). Sammantaget har det här projektet utvecklat två metoder för tidig detektion av benzimidazolresistens. För det första har vi tagit fram ett molekylärt test för screening av punktmutationer som man vet orsakar resistans hos andra parasitära maskar. För det andra har vi arbetat fram ett referensvärde (ED50) in vitro för mottagliga spolmaskar. Om detta värde stiger kan det vara ett mått på resistensutveckling. Dessa verktyg för tidig detektion av en begynnande resistens är nödvändig för att i tid kunna motverka att resistens sprids. Vi har visat att effekten av benzimidazoler är 100%. För närvarandet finns det inget som tyder på begynnande resistens mot benzimidazoler i Sverige. Resistensutvecklingen måste hållas under uppsikt så att hästnäringen inte står utan effektiva läkemedel mot spolmaskinfektion.

Läkemedelsresistens hos hästens spolmask

Nyttan med projektet
I likhet med bakterier som är resistenta mot antibiotika har även parasiterna utvecklat resistens mot avmaskningsmedel (läkemedel mot parasiter). Resistens innebär att en parasit överlever en dos läkemedel som i normala fall skulle ha varit dödlig. Det står helt klart att ett överdrivet och planlöst användande av avmaskningsmedel inom veterinärmedicinen har lett till ökad läkemedelsresistens.

Det faktum att antalet resistenta parasiter ökar och resistensen är utbredd i stora delar av världen utgör ett allvarligt hot mot djurvälfärden. Under det senaste decenniet har hästens spolmask utvecklat resistens mot avmaskningsmedel tillhörande gruppen makrocykliska laktoner (till exempel ivermektin). Den praktiska konsekvensen är att avmaskningsmedel tillhörande gruppen benzimidazoler (Axilur®) och pyrantel (Banminth® och Fyrantel®) är de enda återstående substanserna att använda mot spolmaskinfektion Det finns rapporter från USA om multiresistenta spolmaskar som överlever behandling både med makrocykliska laktoner och pyrantel.

Man tror att parasiter kan utveckla resistens mot avmaskningsmedel på olika sätt. Ett sätt är att parasiten förändrar målgenen där läkemedlet ska binda och utöva sin effekt. Dessa förändringar i en målgen kan ske genom en mutation, det vill säga att nukleinsyror (DNA-byggstenarna) byts ut och därmed kodar för en annan aminosyra (protein-byggstenar). Detta får till följd att slutprodukten förändras varvid läkemedlet inte kan binda in till sitt mål och läkemedlet blir verkningslöst. Det är viktigt att värna om effekten hos de avmaskningsmedel vi har tillgång till idag. Inte minst med tanke på att de läkemedel som vi använder idag är utvecklade på 60 och 80-talet och det finns inga nya avmaskningsmedel på väg ut marknaden.

Våra resultat
Målet med det här projektet är att förbättra kunskapen om hur hästens spolmask utvecklar läkemedelsresistens. Vår arbetshypotes i det här projektet har varit att mutationer (förändringar i arvsmassan) i genen som kodar för β-tubulin, som är associerad med resistens mot benzmidazoler, kan vara lågt förekommande hos hästens spolmask i svenska hästbesättningar och därmed en riskfaktor för utvecklande av resistens.

Vi har utvecklat två verktyg för tidig detektion av en begynnande resistens. För det första har vi utvecklat ett molekylärt test för screening av mutationer β-tubulin genen. Vi använde oss av det molekylära testet och djupsekvensering (Illumina Hi-seq), som är en metod som möjliggör en screening av ett stort antal individer, för att undersöka om mutationerna förekommer hos svenska spolmaskar. Trots att vi sekvenserade cirka 100 000 spolmasklarver kunde vi inte återfinna någon av dessa mutationer. Detta tyder på att mekanismen bakom resistens mot benzimidazoler skiljer sig mellan olika maskarter.

För det andra har vi arbetat fram ett referensvärde (ED50) in vitro för mottagliga spolmaskar. Om detta värde stiger kan det vara ett mått på resistensutveckling. Vi har visat att effekten av benzimidazol (Axilur) vid behandling av spolmaskinfektion är 100%. En intressant iakttagelse från in vitro metoden är att det krävs betydligt högre koncentrationer av läkemedlet för att få önskad effekt på spolmask. Till exempel krävs det 100 gånger högre dos, för att avdöda spolmask jämfört med hästens små blodmaskar.

Slutsats
Vi har utvecklat två verktyg för att på ett tidigt stadium kunna förutspå resistens mot benzimidazoler hos hästens spolmask. Det här projektet har medfört mer kunskap om molekylära mekanismer bakom resistens. Det visar hur svårt det är att förstå hur mekanismen för resistens uppstår och hur olika parasitarter utvecklar sitt egna sätt att undslippa läkemedlets effekt. Det är viktigt att värna om effekten hos de avmaskningsmedel vi har tillgång till idag så att hästnäringen inte står utan fungerande läkemedel. Sökandet efter fler resistensgener hos hästens spolmask måste fortsätta.

I

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Betstämning av rotdjup i spannmålsgrödor med kvantitativ PCR- teknik.
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1333238 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In studies of root development in crops has so far the most common method included technics with washing soil from the roots. The aim of this project is to test a method based on quantitative PCR technique to describe root development with respect to rooting depth and root mass and also compare …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds …

Läs mer

Hur används biogas bäst?
Åke Nordberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140116 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2016

Biogas kan uppgraderas och komprimeras till fordonsbränsle (CBG), men låg energitäthet och begränsad gasinfrastruktur försvårar distribution, lagring och marknadstillgänglighet. I projektet har potentiella tekniker för att framställa flytande drivmedel (flytande biogas (LBG), Fisher Tropsch Diesel, …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress